Vilken krasch?

Det har varit skakigt på börsen den senaste tiden och i media beskrivs det många gånger som något av en krasch. Det är det förstås inte (än). Globala indexfonder ligger på cirka -10% för året vilket brukar benämnas som en "korrigering" och inträffar nästan varje år.

Stockholmsbörsen ligger över +5% för året och en europeisk indexfond har ungefär samma utveckling.

Det i sig är förstås ovanligt, när USA nyser får Sverige lunginflamation eller vad man brukar säga. Det vill säga faller börsen i USA brukar svenska börsen falla ännu mer.

En amerikansk indexfond är back cirka -14% för året medans svenska börsen alltså ligger på plus och dessutom har kronan stärkts ganska kraftigt både mot dollar och euro. This time is different...

Årets utveckling

Mina defensiva portföljer brukar klarar sig bättre än (globalt) index i såna här miljöer och så även denna gång. Total utveckling för portföljen i år ligger på -0,66%.

Lite förvånande är det Utdelningsfonden som innehåller 100% aktier (se föregående inlägg) som har klarat sig bäst och faktiskt ligger svagt plus, +1,17%. Defensiva utdelningsaktier brukar gå bra när det är skakigt och dessutom är den underviktad USA så det är väl en del av förklaringen. Det och en stor portion tur 😀.

Multi Asset ligger på -2,52% för året men då är vissa siffor från 13/3 så det ser troligen något bättre ut på måndag.

Vad som dragit ner avkastningen är förstås det stora innehavet i Storebrand Global All Countries som är ner cirka -10% för året.

Det som gått bäst är guld och silver som båda ligger på cirka +10% i år. Guld passerade för övrigt drömgränsen 3000 USD i veckan och på 5 år är utvecklingen +100%.

Förändringar

Som vanligt när det skakar på börsen så har jag tyvärr(?) svårt att inte agera. Jag sålde räntefonden Captor Iris Bond i veckan då jag inte tycker den levererar så som jag förväntat mig. 

Om nedgången fortsätter blir nästa fond som ryker Amundi Fds Volatil Wld A USD C av samma anledning.

Jag kommer placera en del i Spiltan Räntefond Sverige och en del i antingen Storebrand Europa eller Storebrand Global. Att övervikta Europa nu är kanske lite spekulativt/kortsiktigt men det blir troligen en helt ok avkastning på sikt det också.

Ska man vara ännu mer spekulativ kan man förstås investera i t ex en ETF som är inriktad på försvar så som VanEck Defense UCITS ETF men det finns väl risk att det är i senaste laget.

Bundit räntan

Som jag skrivit tidigare har jag funderat på att binda räntan på halva bolånet på 5 år och gjorde till slut så i början av februari.

Har man ett stort lån och låg belåningsgrad kan man nog få en ränta på under 3% men räntan i mitt fall med ett lån på 1,4 miljoner och en belåningsgrad strax under 80% blev det 3,49% att jämföra med 3,14% som jag har på den rörliga delen.

Just nu verkar det i alla fall som ett bra beslut, med tanke på de senaste siffrorna kring inflation och matpriser verkar det nu mycket osannolikt med en räntesänkning i närtid. Under veckan har även Nordea höjt sina bundna räntor och SBAB och Länsförsäkringar höjde både sina rörliga och bundna räntor.

Inför nästa krasch

 

Under veckan har som bekant det mesta av årets uppgång utraderats, till stor del pga. av den rådande bankkrisen vilket i sin tur till stor del beror på stigande räntor.

I SVB:s fall satt man t ex med obligationer med en genomsnittlig avkastning på 1,66% vilket ju inte var något konstigt för bara något år sedan. Men med en styrränta på 4,5-4,75% blir dessa naturligtvis inte mycket värda när SVB tvingades sälja när kunderna började ta ut sina pengar från banken. 

I USA har man tydligen en bankgaranti på 250 000 USD men detta skulle bara täcka en bråkdel av kundernas insättningar. USA:s finansdepartement försäkrade dock snart att alla insättningar skulle täckas av bankgarantin i just det här fallet.

Vad kommer de pengarna ifrån och hur kommer det påverka den redan höga inflationen på längre sikt är väl två relevanta frågor man kan ställa sig, även om det troligen räddar ekonomin på kort sikt.

Nästa bank på tur är kanske Credit Suisse som nu lånar 560 miljarder(!) av centralbanken. Samma sak där, det räddar kanske banken och ekonomin på kort sikt men vilka konsekvenser det kan få på längre sikt är svårt att sia om. 

Först trodde många att det här skulle få centralbankerna att slå av något på takten i räntehöjningarna eller kanske till och med börja sänka räntan men nu verkar det tyvärr(?) inte så. I Sverige är i alla fall en höjning med 0,25-0,50% att vänta i april.

Är det då början på en ny finanskris a la 2008? Det är det förstås ingen som vet man jag tror inte man ska underskatta risken.

Som vanligt kan den som har en mycket långt sparhorisont (gärna 10+ år) åtminstone i teorin strunta i detta och fortsätta spara som vanligt.

I PPM och tjänstepension gör jag inga förändringar för där är ju sparhorisonten lång "på riktigt" men i de egna portföljerna försöker jag vara lite mer defensiv och skydda kapitalet. Man vet ju aldrig...

Som jag skrivit tidigare skalade jag av en del efter uppgången i januari och placerade de pengarna på sparkonto istället, vilket känns som hyfsat bra tajming just nu.

Sålt i utdelningsportföljen

Under veckan har jag sålt av några surdegar i utdelningsportföljen (som dessutom inte betalar någon utdelning för tillfället):

Babylon Holdings

Uniper

VNV Global

Telecom Italia pref

De tre första köptes i spekulation om att de inte kunde bli billigare, men det kunde de... samtliga såldes efter en nedgång på -50% eller mer. Telecom Italia pref har stigit ganska kraftigt under året så såldes med en förlust på "bara" cirka -15%. Det var dock små innehav motsvarande cirka 1 extra månadsspar tillsammans så effekten är nog mest psykologisk egentligen.

Nu blir det förhoppningsvis inga fler försäljningar i den portföljen på ett bra tag. Tanken med portföljen är ju att utdelningarna ska öka varje år så det börjar väl snarare bli läge att köpa lite extra.

Sålt i Multi Asset

I Multi Asset-portföljen gjorde jag en lite större försäljning, nämligen AMF Aktiefond Småbolag som vägde 10% av portföljen.

Motiveringen är att om nedgången fortsätter eller om det till och med blir en ny finanskris så vill jag inte sitta med en svensk småbolagsfond. Stora nedgångar tenderar att drabba den lilla högriskmarknaden Sverige hårdare än t ex USA och småbolag ännu hårdare.

Det mesta av pengarna går istället in i globalfonden Storebrand Global All Countries som nu får väga 50% av portföljen. Resten utgörs av alternativa tillgångsslag så som guld, silver, råvaror, räntor mm.

Portföljutveckling i år

Utdelningsfonden är numera nere på -1,47% medans Multi Asset ligger på +3,02%. 

En orsak till att utdelningsfonden gått sämre än index antar jag är viss övervikt mot bank och finans. De "stabila" branscherna visade sig ju plötsligt inte vara så stabila längre, även om det förstås är en överreaktion i många fall. Det börjar väl se ut som köpläge i svenska banker t ex. Kanske.

Multi Asset har förstås klarat sig bättre under veckan och till viss del räddats av uppgångar på +5-6% för både guld och silver. Värt att notera är också att BITCOIN XBT rusat med +33% under veckan.

Räntechocken

Under veckan höjde riksbanken återigen styrräntan, denna gång med 0,75% till 2,5%. Ett ganska väntat besked som trots detta beskrivs som en "räntechock" av många medier. 

Ett populärt grepp i samband med detta är (tyvärr) att intervjua "vanliga människor" på stan om vad de tycker om höjningen. Jag vet inte om det som visas är representativt för befolkningen men i sådana fall är det ju inte utan att man blir lite orolig. Eller vad sägs om följande två kommentarer, citerade fritt ur minnet:

"Jag tänker inte binda räntan nu, den bundna är ju högre än den rörliga."

Här verkar man ha missförstått något fundamentalt om bunden ränta, den ska i normalfallet vara högre än den rörliga. Det är en försäkring om att man inte kommer få betala högre ränta än så de kommande åren och försäkringar brukar väl sällan vara gratis. Vet man att man inte klarar av en ränta på 7% får man kanske bita i det sura äpplet och binda räntan.

"Vi får väl hoppas att den är lägre om ett halvår igen".

Långt ifrån lika tokigt som föregående kommentar men kanske lite väl optimistiskt.

Enligt Riksbanken själva "väntas inflationen sjunka tillbaka nästa år och stabiliseras nära 2 procent under 2024" vilket man väl får tolka som att en sänkning kan blir aktuell först någon gång under 2024. Efter att ha höjts ytterligare under 2023 förstås. Riksbanken har förvisso misslyckats kapitalt de senaste 10 åren med att förutspå hur de själva kommer att agera så man kanske inte ska lägga särskilt mycket vikt vid detta.

Nordea är i alla fall inne på samma spår och tror att styrräntan toppar på 2,75% i februari 2023 och sedan ligger fast där tills den kan börja sänkas i slutet av 2024.

Å ena sidan tror jag att de har rätt i att det kommer bli svårt att höja så mycket mer, många hushåll kommer helt enkelt inte att klara av det. Även om en bolåneränta på runt 5% historiskt är att betrakta som en normal ränta så är det en höjning från extremt låga nivåer på (för) kort tid.

Varje höjning med 1% ger cirka 600 kronor i ökade räntekostnader per månad och miljon. För ett bolån på 3 miljoner innebär alltså en höjning med 4% en ökad kostnad på 7 200 kronor per månad. Efter ränteavdrag.

Å andra sidan, om inflationen fortfarande ligger nära 10% så har man kanske inte mycket annat val än att fortsätta höja räntan. 

Man lät dessutom vansinnet med minusränta pågå alldeles för länge och vad jag är lite rädd för nu är att man kommer göra samma sak så länge inflationen är över 2%, fast åt andra hållet, dvs höja för mycket... 

Vi får väl hoppas att jag har fel.

Winter is coming

 

Det ser ut att bli en tuff vinter för många, minst sagt. För den med direktverkande el pratas det om ökade elräkningar på 50 000 eller kanske tom 100 000(!). 

På tisdag meddelar riksbanken den nya styrräntan och förväntat är en höjning från dagens 0,75% till 1,5%. I slutet av november kommer nästa besked, troligen en höjning med ungefär lika mycket. Det här är förstås bra för att försöka få ner inflationen men kommer också slå hårt mot alla som har (för) höga bolån.

0,75% i höjd styrränta höjer väl räntan på bolånen med minst 1% (troligen mer) och om jag har räknat rätt ger varje höjd procent en ökad månadskostnad på ungefär 600 kronor per miljon efter ränteavdrag. Ett bolån på 5 miljoner blir därmed plötsligt 3000 kronor dyrare per månad om någon vecka.

Bor man i bostadsrätt är det väl dessutom rimligt att anta att även avgiften till föreningen ökar. Bostadsföreningen har ju normalt sätt också lån som ska betalas. Å andra sidan påverkas man inte lika mycket av höga elpriser.

Den som just nu ser ut att ha den bästa sitsen är för en gångs skull den som bor i hyresrätt, vilket jag själv gör. Elpriserna har fått mina elräkningar att gå från 3-400 kronor till 6-800 kronor i månaden. Hyreshöjningen för min lägenhet har legat runt 100 kronor per år det senaste decenniet och eftersom lönen som tur är har ökat betydligt mer än så så kan man väl säga att det blivit billigare varje år. 

I år räknar jag förstås med en något större höjning men även om den skulle följa inflationen och bli 9% (vilket jag inte tror, kanske 4-5%) så innebär det i mitt fall cirka 500 kronor så det vore heller ingen katastrof jämfört med andra boendeformer.

Media misslyckas som vanligt med att ge goda råd hur man ska handskas med nuvarande situation. Jag är ledsen, men att köpa kaffe när det är extrapris eller vara noga med att släcka lampor kan möjligen ge en psykologisk effekt av att man gör något men det är inte det som kommer rädda ens ekonomi.

En bekant som ändå var i behov av att byta ut fönstren på huset gör det nu och sänker på så sätt energikostnaden med cirka 30%. Med tanke på inflationen är det dessutom troligen bättre att göra det nu än om ett år för då kan det vara 10% dyrare. Ja, jag inser att alla inte kan göra det men det är att göra någonting som faktiskt har effekt på riktigt och inte bara "känns" bra.

Ska man försöka se någon ljusning så är det att styrräntan enligt många bedömare toppar runt 2,5-3% tidigt nästa år och att vi sedan plötsligt får se sjunkande inflation och räntor mot slutet av nästa år.

Jag tycker det låter som önsketänkande och historiskt sett brukar väl perioderna med hög inflation vara betydligt längre än så. Men vi får väl hoppas att jag har fel 😀.

Coronakraschen del 2

 

Efter veckans nedgång noterade Stockholmsbörsen nytt årslägsta och är nu -28% för året. En global indexfond ligger på cirka -13%.

Försöker man titta i ett lite längre perspektiv är det kanske så att vi fortfarande befinner oss mitt i Coronakraschen. Börsen bottnade som bekant i mars 2020 och sedan följde penningpolitiska stimulanser som saknar motstycke i historien och därav också en rekordsnabb återhämtning.

Vi var många då som tyckte att återhämtningen kanske gick lite väl snabbt och att alla stimulanser borde skapa ännu större problem i framtiden, inte minst inflation. Själv satt jag ganska länge med lite extra kassa och väntade på att den riktiga kraschen skulle komma. Till slut tröttnade jag dock och tryckte in det mesta under hösten 2021 men har faktiskt haft kvar lite i år också och har fortfarande kvar en ytterst liten del. Med facit i hand skulle jag väntat ännu längre...

Men nu verkar det hur som helst som att vi "äntligen" börjar se effekterna av många års penningpolitik, inte minst under Corona. Inflationen är över 8% i USA och över 7% i Sverige. Fed smällde till med en "trippelhöjning" av räntan dvs en höjning med 0,75% och i Sverige är en höjning med 0,5% att vänta i slutet av juni.

Räntan måste ju upp för att få bukt med inflationen men frågan är hur mycket Fed kan/vågar höja? Under 2018 försökte man höja räntan  men stannade vid 2,5% efter att börsen tappat -20% på några månader. I dagsläget ligger den amerikanska styrräntan efter den senaste höjningen på 1,75%.

Nedgången börjar slå mot mina defensiva portföljer också, jag har ju flyttat över det mesta till portföljerna på Avanza (Multi Asset och Utdelningsfonden) och årets utveckling visar nu -6,7%. Inte riktigt som att se färg torka längre men väldigt långt från t ex Stockholmsbörsens utveckling.

Även om det kanske ser mörkt ut den kommande tiden är det viktigt att komma ihåg att för den som är ung och/eller har en lång sparhorisont är en nedgång något positivt(!). Behöver man inte pengarna inom 10 år och köper varje månad köper man ju billigare nu än för ett år sedan. Man kan också se det som att risken blir lägre för varje procent som börsen går ner och att det är mer riskfyllt att investera på toppen än nu.

Det låter enkelt i teorin men i praktiken ogillar jag ändå att se kontot minska med flera månadslöner på kort tid trots att jag inte tänker använda pengarna på över 10 år, därav en mer defensiv strategi.

En nyttig övning man kan göra är att räkna på hur mycket man kommer att skjuta in på börsen i framtiden. Låt säga att man i början av året hade 500 000 investerat som nu har sjunkit till 350 000 kronor. Men man månadssparar 5000 kronor i månaden och tänker fortsätta med det i 35 år.

Totalt kommer man alltså investera 5000 x 12 x 35 = 2,1 miljoner under sitt liv. I det perspektivet är  kanske nedgången på 150 000 inte så farlig. Och då har jag inte ens räknat med att man höjer sitt månadssparande någon gång under dessa 35 år...

Extrem rädsla på börsen just nu?

 

Enligt CNN:s Fear and Greed Index råder det extrem rädsla på börsen just nu. Det är en skala som går från 0 till 100 och där 0 innebär extrem rädsla och 100 extrem girighet. I skrivande stund visar indexet 12:

Man får ta detta med en nypa salt givetvis men det brukar ändå ge en hyfsad indikator på hur marknaden mår just nu. Under Coronakraschen för drygt 2 år sedan har jag för mig att det var nere på 0 t ex. 

Indexet består av ett antal olika delar och tittar bland annat på momentum (M/A 125), andel aktier som befinner sig på årshögsta respektive årslägsta, förhållandet mellan puts och calls (säljoption respektive köpoption), volatilitet och efterfrågan på obligationer. 

Tittar man på hur breda index har gått hittills i år verkar dock "extrem rädsla" vara något av en överdrift. Globala indexfonder var nere på cirka -10% under torsdagen vilket man brukar kalla för en "korrektion". Den blev dock kortvarig och efter gårdagens uppgång är det snarare cirka -8%.

Stockholmsbörsen var som mest nere på -26% i början av veckan men har nu återhämtat sig och stängde på  -21,74%. Fortfarande i björnmarknad men kanske ingen riktig krasch än så länge.

I Bitcoin kan man nog däremot tala om en krasch (igen), från nära 69 000 USD i november 2021 till i skrivande stund strax under 30 000 USD. Jag håller en mycket liten del Bitcoin och Ethereum i Multi Asset-portföljen och försöker sälja av lite när det priset rusar och köpa lite när det kraschar. Det har fungerat bra hittills och jag fyllde således på lite under veckan.

Även guld har tappat något senaste tiden och har nu fallit till cirka 1800 USD från toppnoteringen runt 2050 USD i mars. Även här ser det alltså ut som ett bra köptillfälle, fast det tycker jag i och för sig nästan alltid när det gäller guld 😉.

Köpläge i det mesta skulle man väl kunna sammanfatta läget som helt enkelt.

Jämfört med Coronakraschen är skillnaden för egen del också som natt och dag. Under Coronakraschen gick alla portföljer back cirka -30% på kort tid medans det för tillfället ser ut så här:

Lysa 90/10: -10,17%

Fondo: -9,36%

Multi Asset: -3,66%

Utdelningsfonden: -0,72%

Lite förvånande att portföljen med 100% aktier är den som har gått bäst kanske. Den innehåller dock nästa bara "tråkiga" bolag (aka värdebolag) med hög och/eller stigande utdelning vilka har klarat sig betydligt bättre än tillväxtbolag i år. Valutaeffekter (framförallt USD) gör nog också sitt till.   

På Lysa har jag äntligen ändrat fördelningen mellan aktier och räntor från 80/20 till 90/10. Räntedelen är -6% i år så den känns fortfarande inte så meningsfull att ha kvar. 

Jag har också svårt att se hur utvecklingen skulle kunna vändas. En möjligen förenklad tumregel är att när räntan höjs så tappar en räntefond motsvarande värde, gånger fondens duration. En genomsnittlig duration på 4 år och en höjning av räntan på 0,25% ska alltså i teorin påverka fonden med -1%. Och tvärtom vid sjunkande räntor. Och vi vet alla vad som ser ut att hända med räntan kommande år...

Att ställa om till 100/0 på Lysa är ju en idé men då försvinner också lite av vitsen med att ha en fondrobot eftersom den automatiska ombalanseringen försvinner. Lutar mer åt att flytta över det till Multi Asset-portföljen i så fall, men då med en aktieandel om 70-80% istället för dagens 55%.

Dags för bottenfiske?

 

Efter veckans börsnedgång befinner sig Stockholmsbörsen återigen på årslägsta, -23,47% hittills i år och därmed också i en tydlig björnmarknad. Småbolag har förstås gått ännu sämre, populära AMF Aktiefond Småbolag är -32,5%. En global indexfond så som SPP Aktiefond global har klarat sig betydligt bättre och är cirka -7% för i år.

Techsektorn har tagit mycket stryk i år och tekniktunga indexet NASDAQ 100 har en liknande utveckling som Stockholmsbörsen, -22% i år.

Tidigare hyllade fonder (och förvaltare) så som TIN Ny Teknik (-32,6% i år) och Swedbank Robur Ny Teknik (-28,95% i år) hör man inte så mycket om längre. Att den tidigare framgången inte bara har berott på förvaltarna utan också en god portion tur (eller mer diplomatiskt uttryckt: "marknaden") borde väl bli tydligt för de flesta nu. I annat fall måste ju den stora nedgången i år rimligen också tillskrivas förvaltarna.

De tidigare så populära FAANG-bolagen har inte heller haft en särskilt rolig utveckling i år:

Facebook (Meta Platforms): -39,42%

Amazon: -31,17%

Apple: -11,45%

Netflix: -69,97%

Alphabet (Google): -20,09%

För något år sedan var det inte helt ovanligt att ha en "portfölj" bestående av 4-5 aktier varav 2-3 från listan ovan. Just saying 😉.

Bottenfiske

Att tala om bottenfiske är säkert för tidigt men det finns helt klart en hel del intressant att köpa nu. Enklast är kanske att köpa en bred Sverigefond så som PLUS Allabolag Sverige Index, vilken jag själv fyller på i när det dippar, senast igår. 

AMF Aktiefond Småbolag har gått ner ännu mer så är kanske ännu mer intressant egentligen. Jag har den dock i PPM (10%) och även till viss del i tjänstepensionen så det får nog räcka med det.

Sen finns det förstås hur många enskilda aktier som helst som har gått ner orimligt(?) mycket men bland de jag listat här är det ju Netflix som sticker ut men en nedgång på nästan 70%. 

Jag har inte hängt med riktigt i turerna men som jag förstår det är en stor anledning att man för första gången tappade några hundratusen prenumeranter istället för att öka. Man har dock fortfarande över 220 miljoner prenumeranter så ingen konkurs i närstående antar jag, vilket man kan tro när man ser aktiekursen. Jag gjorde ett litet köp igår och kan tänka mig öka om vi ser -30% till eller så.

Även Meta Platforms (tidigare Facebook) och Amazon börjar se lite intressant ut. Amazon går tyvärr fortfarande bort pga ett aktiepris på över 2000 USD vilket är mer än vad jag betraktar som ett "litet" köp.

Facebooks omstöpning till Meta Platforms och satsningen på metaverse är spännande förstås men känns också som något av en chansning. Risken att man är för tidigt ute (tänk Boo.com) känns som ganska stor men om man å andra sidan lyckas så är uppsidan enorm. Kan bli ett litet köp här också om nedgången fortsätter.

Changing World Order

 

För några veckor sedan publicerade Ray Dalio videon ovan med den anspråkslösa titeln "Principles for Dealing with the Changing World Order: Why Nations Succeed and Fail" och nu har jag äntligen sett den. Två gånger till och med.

Den är fantastisk men i och med att den är en slags sammanfattning på 43 minuter av boken med samma namn så blir det också väldigt mycket information att ta till sig. Det är egentligen just mängden information som gör den lite svårtillgänglig och inte själva innehållet. Man lär sig mer på 1 minut här än av låt säga 30 minuter av SVT:s Ekonomibyrån.

Att försöka sammanfatta sammanfattning är inte heller så lätt men i stora drag kan man väl säga att ämnet är hur allt går i cykler och att vilken nation och valuta som dominerar varierar över tiden.

Under 16- och 1700-talet var det Holland som dominerande världsordningen och Holländska Gulden hade status som reservvaluta. Runt 1800 blev de istället ersatta av Storbritannien och pundet som i sin tur ersattes av USA och USD under/efter andra världskriget 1944. 

Vad Dalio med all tydlighet visar i videon är att trots vitt skilda tidsperioder så föregås både uppgång och fall av ungefär samma orsaker, som han påpekar verkar det enda som skiljer vara kläderna de bar, annars är mönstret detsamma.

I mycket korta drag kan man väl säga att när ett lands valuta väl har fått status som reservvaluta inleds en lång period av välstånd eftersom det blir extremt lätt att låna pengar. Men för att försvara sitt imperium behövs t ex en allt större militärmakt vilket leder till att man lånar ännu mer pengar och tillslut måste man börjar betala sina skulder...

Eller som Mark Twain (kanske) lär ha sagt: "Historien upprepar inte sig själv, men den rimmar".

Just nu befinner sig USA enligt Dalio någonstans i nedgångsfasen och ett skifte till nästa imperium kommer förr eller senare att inträffa. Detta imperium är förstås Kina med valutan Renminbi. Han gör dock inga utsägelser om detta kommer inträffa om 5, 10, eller 30 år. Men historiskt har ju detta som man brukar säga också inträffat "först långsamt, sedan plötsligt".

Investeringsstrategi

Man får ta videon med en stor nypa salt givetvis och ska nog inte lägga om hela sin strategi efter att ha sett den, även om det kan vara lockande 😉.

Jag väntade mig att Dalio skulle komma in på hur man faktiskt ska investera om man tror att detta är ett sannolikt scenarion men något sådant finns dessvärre inte med i videon. I någon intervju på samma tema gav han helt enkelt rådet att ha en "diversifierad portfölj". Med diversifierad får man då anta att Dalio menar att man även har andra tillgångsslag än aktier, så som guld och råvaror som ingår i hans egen All Seasons Portfolio.

Att gå all-in Kina är troligen inte heller att rekommendera men däremot är det väl en god idé att även ha med Kina och tillväxtmarknader som en komponent i sitt sparande. På Lysa får man t ex 20% tillväxtmarknad vilket känns som en enkel lösning.

Nu är det väl korrektion på gång?

En korrektion på börsen innebär en nedgång från toppen med minst -10% och detta inträffar cirka 8 eller 9 år av 10. På den svenska börsen har det ännu inte hänt i år men nu är det nära...

OMXS30 toppade på 2412 i augusti och för en korrektion krävs således nivån 2170.  Börsen stängde i fredags på 2254.

OMXSPI toppade på 1008 i augusti och därmed krävs nivån 909 för en korrektion. Index var faktiskt nere och vände på 909 i fredags men stängde till slut på 927.

Det här är egentligen inget jag följer särskilt noga men jag har fortfarande ett konto med motsvarande 3-4 månadsspar som är tänkt att börja användas efter en nedgång om -10% från toppen. De har legat där sedan mars 2020 så med facit i hand hade det förstås varit mycket bättre att köpa då men rent psykologiskt så känns det ändå bra nu att ha lite extra kassa ifall nedgången fortsätter.

Lite mindre köp och sälj har jag ändå gjort senaste veckorna.

Sålt

Kavaljer Investmentbolagsfond

Latour

När premierna började dra iväg på i stort sett samtliga investmentbolag så minskade jag ordentligt i Latour och Svolder och sålde också Kavaljer Investmentbolagsfond. Nu har jag även sålt det sista av Latour. Det sägs ju att om man inte är beredd att köpa mer av bolaget till dagens kurs är det ingen investering utan bara en spekulation om att en "greater fool" i framtiden ska betala ett ännu högre pris. Så efter att ha sålt av det mesta av Latour till 80% premie sålde jag nu det sista till cirka 50% premie.

Köpt

Investor

Lundbergföretagen

Proethos fond 
AuAg Silver Bullet
AuAg Precious Green

AuAg ESGO ETF

PLUS Fastigheter Sverige Index

Investor har handlats med som mest cirka 15% rabatt och Lundbergs runt 1-2% så här har jag istället fyllt på så smått.

Som jag konstaterade i förra inlägget så har fonder med fokus på hållbarhet och/eller ädelmetaller inte hängt med utvecklingen särskilt väl i år så där har jag också fyllt på lite.

Jag har också börjat skala in mig i fastighetsfonden PLUS Fastigheter Sverige Index med en målvikt på cirka 5% av Multi Asset-portföljen. Oroligheterna i kinesiska Evergrande har spridit sig även till svenska fastighetsaktier som har tagit ganska mycket stryk senaste tiden (kanske inte helt motiverat...), därav sprider jag ut köpen. 

Kommande köp

Något jag funderade på att ta in i Multi Asset-portföljen men aldrig gjorde var faktiskt inte helt okontroversiella Sprott Physical Uranium Trust, dvs exponering mot fysisk uran. Efter att ha lyssnat på ett antal poddavsnitt om urans förträfflighet som framtida investering funderade jag på att lägga några procent av Multi Asset-portföljen i det. Sprott Physical Uranium Trust såg ut att ha lägst risk då den ger en mer rak exponering mot uranpriset än att köpa enskilda gruvbolag.

Det visade sig helt enkelt inte gå att köpa på Avanza men ska enligt uppgift gå att göra på Nordnet. Vid närmare eftertanke var det kanske lika bra det, man kan ju inte investera i allt 😉. Eventuellt får det bli något uranbolag i Utdelningsportföljen istället.

Uran är ganska volatilt så för att gå mot den andra extremen så har jag börjat titta på räntefonder igen, vilket jag hittills valt bort i Multi Asset eftersom risk/reward jämfört med ett vanligt sparkonto är ganska dålig. Tittar man nu på t ex Spiltan Räntefond Sverige så ser det dock ganska ok ut:

i år: +1,99%

1 år: +2,59%

3 år: +5,99%

5 år: +9,00%

Den tuggar på och avkastar 2-3% per år och betänk då att siffrorna ovan även innefattar Coronakraschen. När börsen gick ner -30% så gick räntefonden ner -4% vilket man väl därmed kanske kan betrakta som ett worst case scenario. Dessvärre låstes också fonden någon vecka under kraschen, vilket jag hoppas inte händer igen...

Räntefonders vara eller icke vara

 

Räntefonder/obligationer har väl aldrig varit särskilt populärt bland svenska ekonomibloggare och det har inte direkt blivit bättre på senare år i och med sjunkande räntor. 

Många avfärdar det eftersom de tror att det knappt kommer ge någon avkastning kommande år och kör 100% aktier istället. 

Vitsen med räntefonder är (för mig) inte primärt att tjäna pengar utan att inte förlora pengar när börsen vänder nedåt. I dagsläget har jag cirka 10% av mitt sparande i räntefonder.

Ett fåtal byter ut räntorna mot guld istället, något jag har fullt respekt för och har funderat på att göra i mina egna portföljer. 

Räntefonder har jag idag i portföljerna hos Lysa samt i portföljen Golden Butterfly.

Så här har de utvecklats hittills i år:

Lysa Räntor Bred: +0,36%

Lysa Räntor Hållbar: +0,62%

iShares $ Treasury Bond 20+yr (EUR) (IS04): + 11,54%
Xtrackers II Eurozone Government Bond 25+ (EUR) (DBXG): +13,96%
iShares € Govt Bond 15-30yr (EUR) (IBCL): +9,19%

Spiltan Räntefond Sverige: +1,76%
SEB Korträntefond C EUR - Lux: -1,25%
SEB Korträntefond C USD - Lux: -4.03%

Som synes är det skillnad på räntefond och räntefond, eller rättare sagt på korta och långa räntefonder. Lysa kör en mix av korta och långa räntefonder vilket har fungerat hyfsat i år med en avkastning strax över nollan.

Räntefonder med (väldigt) långt löptid har som man kan förvänta sig gått starkt i år, de stiger när räntan sjunker. Dålig timing med köp samt en försvagning av euron gör dock att det inte ser lika positivt ut i min portfölj, jag ligger faktiskt minus på samtliga räntefonder förutom Spiltan.

Spiltan Räntefond Sverige tappade -4% på några veckor under turbulensen i mars vilket väl är ungefär 2-3 årsavkastningar för den fonden. Sedan botten i mars har det dock tuggat på snabbt uppåt och är nu uppe i en normal årsavkastning för fonden. Det enda oroväckande med det är väl att man kan misstänka att det nu ingår ännu mer företagsobligationer i fonden än tidigare.

Övriga korträntefonder har inte gått lika bra och ligger på minus för året. Valutaeffekter gör dessutom nedgången i SEK ännu större.

Trots detta ligger Golden Butterfly på +8,5% för året vilket jag är mycket nöjd med med en aktieandel på bara 40%.

Slutsats

Är det värt att byta räntor mot guld då? Nja, i mitt fall är det väl tveksamt när jag redan har nästan 20% av mitt sparande i guld och räntedelen inte är så stor. Jag ser fördelar med båda tillgångsslagen och tror man ska vara överviktad i guld men ha en liten del i långa och korta räntor också.

Tror man på låga räntor framöver bör det också vara intressant att ha en liten del i (väldigt) långa räntor. Amerikanska Fed håller för närvarande räntan på 0-0,25% och har gett tydliga signaler om att någon höjning inte är aktuell inom de närmsta åren. För de enorma skulder som har skapats i och med Coronakrisen är det bästa förstås om räntan hålls låg (eller negativ...). Även börsen gynnas av låga räntor när mer kapital tillförs i jakt på avkastning.

Jag håller inte ett införande av minusränta för otroligt, vare sig i USA eller Sverige (igen).

Korträntefonderna är väl kanske lite mer tveksamma men har man dem i olika valutor så blir det egentligen mer av ett spel på att euron och dollarn ska stärkas mot kronan. Dollarn är t ex ganska nerpressad just nu, 1 USD kostade cirka 10,50 under våren men kostar 8,78 SEK i skrivande stund. När väl dollarn sticker 10% uppåt igen gör korträntefonden det också.

2 snabba tips

 Antiloop Podcast och memo

När Anna Svahn, Karl-Mikael Syding mfl startade hedgefonden Antiloop Hedge innebar det också tyvärr slutet för deras gemensamma podd Outsiders. Nu har den som tur är återuppstått som Antiloop Podcast.

Jag har lyssnat på det första avsnittet och förutom att nu även Martin Sandquist medverkar är det mesta sig likt sen Outsiders med ständigt aktuella ämnen så som inflation, centralbanker och guld.

Möjligen en något mer "seriös" ton nu jämfört med Outsiders och lite färre fnissattacker från Svahn.

Förutom podden publiceras det då och då även memos på Antiloop Hedge sida som också kan rekommenderas. Det senaste har titeln "Inflation revisited" och sista meningen summerar väl ganska väl även min syn på vad som nu pågår - "in 500 years of time, we have learned nothing".

Ekonomibyrån

När gjorde SVT ett bra program om ekonomi senast (nej, Plus räknas inte)? Ekonomibyrån är väl inte så fantastiskt egentligen men är oftast sevärt. Särskilt avsnitt 3 där Sean George medverkar kan rekommenderas.

Tyvärr tramsar man till det lite i onödan ibland, i ett försök att inkludera även de som inte är jätteintresserade av ekonomi antar jag (helt onödigt, de tittar ändå inte). Som i slutet av nämnda avsnitt 3 där gästerna får välja var de skulle placera 1 miljon kommande år - börsen, bostaden/amortering. guld eller sparkonto.

Frågan är ju felställd från början, att sätta 100% i bara ett av tillgångslagen är ganska tokigt. Men det skulle väl bli för krångligt om gästerna skulle börja dribbla med fördelning och procentsatser.

Skulle man göra det skulle nog mitt svar vara cirka 50% aktier, 20% guld, 15% sparkonto och 15% amortering för övrigt.

Portföljuppdatering

För snart 2 månader sedan gjorde jag en översyn av mitt totala sparande och kom väl framförallt fram till att jag ville öka andelen guld till cirka 20%.

Aktuell fördelning ser vi här ovan, guld och silver är numera uppe i 16% så det börjar närma sig. På bekostnad av detta har också aktieandelen sjunkit något, från 43% till 40%.

Investerar i guld och silver gör jag i följande ETF:er och fonder:

WisdomTree Physical Gold (VZLD)

WisdomTree Physical Swiss Gold (GZUR)

Xetra-Gold (4GLD)

WisdomTree Physical Silver (VZLC)

AuAg Silver Bullet

ETF:erna fanns tidigare bara på Nordnet men finns nu sedan en tid tillbaka (äntligen!) även på Avanza.

Uppgången kan fortsätta ett tag till så jag har flyttat över ganska mycket som låg som likvider hos Avanza till ett vanligt sparkonto istället. Som bekant får man ju betala ISK-avgiften om cirka 0,45% även på likvider så det är inte att rekommendera att ha några större summor som likvider under längre perioder.

Jag har sedan tidigare sparkonto på Nordax med 0,85% ränta. Enda nackdelen med det är att det tar 1 dag att flytta pengarna. När nu min "vanliga" bank Danske Bank hade ett erbjudande för SACO-anslutna att öppna sparkonto med 0,6% ränta passade jag därför på att göra det.

Det tog en evighet (dvs 3-4 dagar...) att öppna konto men nu är det i alla fall på plats.

Ser man fördelningen ovan kommer det nog inte som någon överraskning att jag tror på en ytterligare nedgång inom kort. T ex ligger arbetslösheten på cirka 15% i USA just nu men eftersom det finns ett stort mörkertal kan den enligt vissa vara så hög som 25%(!).

Jag vill därför ha ganska mycket guld/silver och kontanter just nu. Syftet är i båda fallen att kunna köpa mer aktier när nedgången väl kommer. Faller börsen bör guld stiga i värde och portföljerna kan då ombalanseras, dvs man säljer av lite guld och köper mer aktier.

Jag kan också ha helt fel och gå miste om avkastning när börsen fortsätter uppåt, gör alltid din egen analys osv 😀.

Dåliga nyheter är bra nyheter?

Svag makrodata har på senare tid fått börsen att stiga istället för att sjunka vilket man kan tycka vore den naturliga reaktionen, hur går det ihop? I videon ovan ger Mikael Syding sin förklaring på ett förträffligt sätt. Syding driver tillsammans med Anna Svahn podden Outsiders vilken också rekommenderas.

För att försöka sammanfatta så leder dålig makrodata till ökade stimulanser från centralbankerna vilket i sin tur ger en positiv utveckling på världens börser, åtminstone på kort sikt. Det här kan förstås inte pågå i all evighet men om det tar veckor, månader eller år innan centralbankerna ger upp är omöjligt att säga.

USA:s styrränta ligger för närvarande i intervallet 1,75-2%. Att komma ner till 0 eller negativ ränta bör alltså ta ett tag och det bör innebära att man har relativt god tid på sig att se över sin strategi om man sitter med 100% aktier.

Steg 1 är att sprida aktieinnehaven mellan olika marknader och steg 2 att ta in fler tillgångsslag så som räntefonder/obligationer eller kanske framförallt guld.

Handlar man på Nordnet kan man köpa ETF:erna ETFS Physical Gold eller ETFS Physical Swiss Gold för att få direktexponering mot guldpriset.

På Avanza är fonden Pacific Precious trots höjd avgift och ny förvaltare fortfarande det bästa alternativet. Den tidigare förvaltaren Eric Strand lanserar inom kort en fond med silverbolag men guldfonden ser dessvärre ut att dröja till 2021.

I ett "normalt" sparande tror jag en andel på 5-10% guld kan vara lagom. För närvarande ligger jag på runt 6% och kan tänka mig öka några procent till. Har man väldigt mycket kapital och/eller tror på en krasch som får den 1929 att blekna i jämförelse kan man förstås har mer😀.