Avanza Auto utmanar Lysa

 

Fondrobotar har blivit populära de senaste åren, min favorit är Lysa där jag har cirka 40% av mitt sparande. En fondrobot är enkelt förklarat ett investerande i en färdig portfölj med ett antal fonder, vanligen indexfonder och räntefonder. Robotdelen är att den ombalanseras automatiskt, går börsen ner säljs det av lite räntefonder och köps aktiefonder och tvärt om.

En av fördelarna med Lysa är de låga avgifterna, för en portfölj med 100% aktier startar avgiften för den breda inriktningen på 0,343% och sjunker sedan med några punkter beroende på hur mycket man har placerat hos Lysa.

För några år sedan startade Avanza sin motsvarighet till fondrobot, Avanza Auto, vilket tekniskt sett väl egentligen är en blandfond men principen är densamma. Avgiften var då cirka 0,5% vilket inte gjorde den så intressant i jämförelse med Lysa.

Nu har man sänkt avgiften till konkurrenskraftiga 0,33-0,37% beroende på vilken av fonderna man väljer. Det finns sex olika fonder med olika fördelning mellan aktier/räntor (avgift inom parentes):

Auto 1: 39/61 (0,33%)

Auto 2: 49/51 (0,34%)

Auto 3: 55/45 (0,35%)

Auto 4: 72/28 (0,36%)

Auto 5: 88/12 (0,37%)

Auto 6: 100/0 (0,36%)

Precis som hos Lysa får man en lite annan fördelning än i en globalfond, mindre USA och mer Sverige och tillväxtmarknader, exempel för Auto 6:

Totalt får man 20% Sverige vilket är precis detsamma som Lysa ger. Enskilda innehav:

När det gäller räntefonder har man till skillnad från Lysa av någon anledning valt att bara ha både korta och långa räntor i Auto 1 och 2, i övriga har man bara långa räntor. Jag har mer eller mindre gett upp att förstå mig på räntefonder men tycker ändå att Lysas variant där man alltid får både korta och långa räntor verkar vara att föredra då man på så sätt får ännu ett tillgångsslag i portföljen.

Slutsats

Skillnaden mellan Avanza Auto och Lysa är inte lika stor längre men jag tycker fortfarande Lysa är att föredra, även om det är på marginalen. Några fördelar:

* Bättre(?) räntedel

* Går att ställa in exakt fördelning mellan aktier och räntor i steg om 1 procent

* Marginellt lägre avgifter

Har man redan konto på Lysa finns det således ingen anledning att byta till Avanza Auto. Har man inte det och vill samla allt sparande på Avanza ser det dock ut att vara ett tillräckligt bra alternativ.

Medelspararen på Avanza 2021

För snart två år sedan delade Avanza med sig av statistisk över hur mycket kapital deras kunder har och hur månadssparandet ser ut.

Nu är det dags igen och resultat ser vi här ovanför. Miljonär Innan 30 ställde sig frågan varför 80-åringar har ett månadssparande över huvud taget och det kan jag väl hålla med om är lite märkligt när medellivslängden är 80 år för män och 84 för kvinnor. Man får väl anta att det är ett sparande till barnbarn eller liknande.

Mer intressant tycker jag det är hur mycket, eller kanske rättare sagt lite, kapital den typiska avanzianen har. Allt är som bekant relativt men om man hänger mycket på #finanstwitter eller för all del finansbloggar får man lätt intrycket att några miljoner eller rent av tiotals miljoner i kapital inte är något konstigt. Med den inställningen kommer detta som en välbehövlig "reality check".

Den genomsnittlige avanzianen är 39 år och bor i Stockholm. Mediankapitalet uppgår till 48 968 kronor.

För de kunder som har tillkommit sedan början på 2020 är siffran 34 år och 15 458 kronor. Nej, inte i månadssparande, totalt 😉.

Medelvärdet tycker jag är ganska ointressant då det dras upp av den lilla klick som har just tiotals miljoner på Avanza. 

Mediankapitalet vid olika åldrar ser ut på följande vis:

30 år: 38 820
40 år: 77 192
50 år: 76 337
60 år: 100 252

För den typiske spararen tar det alltså nästan en helt yrkesliv att komma upp i 100 000 kronor.

Nu säger det förstås inte hela sanningen då man kan ha konton hos flera andra aktörer (Nordnet, SAVR, Fondo, Lysa, Opti, storbankerna osv...) men med tanke på att Avanza har drygt 1,5 miljoner kunder och där merparten får antas vara mer intresserade av investeringar än genomsnittet ger det väl ändå en hyfsad bild över hur sparandet ser ut i Sverige.

Den heliga graalen

 

Ett vanligt avkastningsmål/drömmål bland investerare tror jag är att i snitt få en avkastning om 15% per år, vilket innebär att kapitalet dubbleras vart femte år. "I snitt" är viktigt här, med så hög avkastning kan man också räkna med att förlora 30-50% av kapitalet enskilda år.

Är man mer intresserad av att bevara sitt kapital är kanske målet snarare att få ut runt 5% i snitt, men aldrig gå under 0% ett enskilt år.

Eftersom jag främst sparar på lång sikt borde jag egentligen inte vara så intresserad av den andra punkten... men det är jag. Det har väl med riskaversion att göra antar jag.

Nu har jag väl visserligen släppt det i mina pensionsportföljer, de är aktietunga och kommer svänga rejält över tid. Jag har dock kvar en portfölj (Multi Asset) där jag försöker åstadkomma något liknande genom att blanda olika tillgångsslag.

Det finns gott om hedgefonder som säger sig vara "absolutavkastande" dvs går plus oavsett hur marknaden går i övrigt. Problemet är bara att det sällan fungerar. Som grupp presterar de riktigt dåligt och har höga avgifter.

Jag har gjort några försök med hedgefonder tidigare i mina portföljer men det har inte fungerat särskilt bra, höga avgifter, låg avkastning och när börsen har vänt ner har de också gjort det.

Även om hedgefonder som grupp presterar dåligt finns det förstås ett fåtal som faktiskt håller vad de lovar. Jag hittade två sådana fonder i Avanzas utbud när jag egentligen letade efter något annat. 

Alcur

Notera utvecklingen under Coronakraschen, fonden fortsatte uppåt när världens börser föll -30%, ganska imponerande. Tyvärr ingen garanti för att mönstret upprepas vid nästa krasch men de har i alla fall ett bra track record sedan 2007. Avkastningen ser också mycket bra ut med hänsyn till risken, 8-10% per år de senaste 5 åren.

Dessvärre finns det ett antal ganska stora nackdelar också:

* Minsta köpbelopp är 100 000 enligt Avanza. Enligt hemsidan är det t om 500 000 som första insättning och efter det 100 000, oklart om Avanza fått till en bättre deal eller har fel uppgifter.

* Höga avgifter. 3,84% enligt Avanza men det är väl vad som tagits ut i avgifter senaste året. Enligt hemsidan är det en fast avgift på 1% och sedan en resultatbaserad avgift som är "20% över SSVX90, kollektiv beräkningsmetod".

* En svart låda. Som brukligt med hedgefonder vet man inte riktigt vad man investerar i, förutom att det i det här fallet är nordiska aktier.

* Handlas månadsvis per den sista bankdagen i månaden. Säljorder måste registreras 10 bankdagar före  den sista bankdagen i månaden.

Största bekymret är väl minsta köpbelopp, övriga kan man kanske leva med. Även om man kanske har 100 000 att investera skulle väl de flesta föredra att sprida ut köpen lite över tid, med kanske 5-10 000 i gången. Är den absolutavkastande på riktigt är ju det förstås en dålig taktik, fonden ska ju aldrig backa 😉. Tittar man på historiken sedan 2007 är det faktiskt svårt att hitta några större dippar, kanske 7-8% som mest.

Elementa

En likande fond med ungefär samma för och nackdelar som Alcur. Klarade som synes Coronakraschen galant men har kortare historik (startades 2015) och -8,86% senaste året ser ju inte heller så bra ut.

Även här är det en "svart låda" man investerar i, fokus på nordiska bolag med upp till 25% utanför Norden men även företagsobligationer och blankning.

Liknande avgiftsstruktur med en fast avgift om 1,5% och sedan en resultatbaserad avgift ovanpå det.

Handlas månadsvis men här är minsta första insättning enligt Avanza "bara" 50 000 och därefter mer överkomliga 5 000, vilket också stämmer med det som står på hemsidan. På Avanzas fondsida står det dock: "För investering mellan 5 000 och 50 000 vänligen kontakta mäklare." Om det är en omskrivning för att det måste göras med telefonorder som kostar flera hundra i courtage försvinner väl lite av idén med att kunna göra mindre insättningar...

Slutsats

Sammanfattningsvis tycker jag trots nackdelarna att båda fonderna ser intressanta ut som en komponent i en portfölj med lägre risk, kanske särskilt Alcur. Hade det gått att köpa för lägre belopp hade jag sannolikt tagit in den i Multi Asset-portföljen.

Pensionschocken

 

Hur mycket kan man egentligen räkna med att få i pension? Jag började fundera på detta (igen) efter att ha läst ett inlägg på ett forum där någon oroade sig för att minPension.se visade 14 000 kronor (före skatt) i pension vid 65 års ålder trots att personen hade en ganska bra lön på cirka 36 000 kronor.

Förklaringen verkade i det här fallet vara att personen hade studerat väldigt länge och etablerat sig  ganska sent på arbetsmarknaden.

Hur mycket man kan räkna med i pension finns det lite olika tumregler för, mest optimistiska verkar pensionsmyndigheten vara som räknar med cirka 60% av lönen förutsatt att man jobbat heltid mellan 23 - 65 års ålder. Det låter väl lite som ett best case scenario kan jag tycka, eller så är det bara jag som pluggade tills jag var 25, varvade tidsbegränsade anställningar med arbetslöshet under några år och till slut fick ett "fast" jobb när jag var 28... 

50% av inkomsten är en siffra jag tycker man annars hör ganska ofta i media.

De mer pessimistiska talar om den så kallade 40-40-40-blåsningen, dvs att man jobbar 40 timmar i veckan i 40 år och sedan får 40% av lönen i pension.

Sedan finns det förstås de som tror att systemet kommer braka ihop fullständigt och att det inte blir någon pension alls. Det finns väl vissa tecken på det när politiker pratar mer och mer om att skjuta in extra pengar i pensionssystemet, hela tanken med det är väl att det ska bära sig självt? 

Men om det nu skulle hända står vi sannolikt inför andra typer av problem där ett välfyllt konservförråd är viktigare än ett stort sparkonto.

Men för att återgå till minPension.se så loggade jag förstås in och kollade vad det visade för mig. Allt är relativt men i kronor ser det väl inte så illa ut, vid 65 års ålder strax under 20 000 (14-15 000 efter skatt?) och det klarar man sig ju på, även om det kanske är tur att jag har ett ganska stort eget sparande också. I andel av nuvarande lön är det nämligen bara cirka 45%.

Jag tror ju att det snarare är 70 år som kommer anses som en normal pensionsålder om några årtionden och beloppet ökar ganska mycket vid varje år efter 65. Vid 70 år visar det för mig drygt 26 000 istället, eller ungefär 60% av nuvarande lön.

Hur minPension räknar är ganska intressant, de räknar med en löneutveckling på 0% och en värdeutveckling på 2,1% per år vilket ju kan se helt tokigt ut vid en första anblick. 

Värdeutvecklingen på 2,1% är dock utöver inflationen och en ganska stor del av pensionen består ju tyvärr(?) av inkomstpension som man väl för enkelhetens skull kan se som ett räntesparande. 2,1% + inflation ger i alla fall drygt 4% vilket väl känns rimligt om än kanske lite konservativt.

Att man inte räknar upp lönen är helt enkelt ett sätt att räkna om framtida pension till dagens penningvärde, för att kunna jämföra med den lön och de utgifter man har idag. 

Nu är det väl korrektion på gång?

En korrektion på börsen innebär en nedgång från toppen med minst -10% och detta inträffar cirka 8 eller 9 år av 10. På den svenska börsen har det ännu inte hänt i år men nu är det nära...

OMXS30 toppade på 2412 i augusti och för en korrektion krävs således nivån 2170.  Börsen stängde i fredags på 2254.

OMXSPI toppade på 1008 i augusti och därmed krävs nivån 909 för en korrektion. Index var faktiskt nere och vände på 909 i fredags men stängde till slut på 927.

Det här är egentligen inget jag följer särskilt noga men jag har fortfarande ett konto med motsvarande 3-4 månadsspar som är tänkt att börja användas efter en nedgång om -10% från toppen. De har legat där sedan mars 2020 så med facit i hand hade det förstås varit mycket bättre att köpa då men rent psykologiskt så känns det ändå bra nu att ha lite extra kassa ifall nedgången fortsätter.

Lite mindre köp och sälj har jag ändå gjort senaste veckorna.

Sålt

Kavaljer Investmentbolagsfond

Latour

När premierna började dra iväg på i stort sett samtliga investmentbolag så minskade jag ordentligt i Latour och Svolder och sålde också Kavaljer Investmentbolagsfond. Nu har jag även sålt det sista av Latour. Det sägs ju att om man inte är beredd att köpa mer av bolaget till dagens kurs är det ingen investering utan bara en spekulation om att en "greater fool" i framtiden ska betala ett ännu högre pris. Så efter att ha sålt av det mesta av Latour till 80% premie sålde jag nu det sista till cirka 50% premie.

Köpt

Investor

Lundbergföretagen

Proethos fond 
AuAg Silver Bullet
AuAg Precious Green

AuAg ESGO ETF

PLUS Fastigheter Sverige Index

Investor har handlats med som mest cirka 15% rabatt och Lundbergs runt 1-2% så här har jag istället fyllt på så smått.

Som jag konstaterade i förra inlägget så har fonder med fokus på hållbarhet och/eller ädelmetaller inte hängt med utvecklingen särskilt väl i år så där har jag också fyllt på lite.

Jag har också börjat skala in mig i fastighetsfonden PLUS Fastigheter Sverige Index med en målvikt på cirka 5% av Multi Asset-portföljen. Oroligheterna i kinesiska Evergrande har spridit sig även till svenska fastighetsaktier som har tagit ganska mycket stryk senaste tiden (kanske inte helt motiverat...), därav sprider jag ut köpen. 

Kommande köp

Något jag funderade på att ta in i Multi Asset-portföljen men aldrig gjorde var faktiskt inte helt okontroversiella Sprott Physical Uranium Trust, dvs exponering mot fysisk uran. Efter att ha lyssnat på ett antal poddavsnitt om urans förträfflighet som framtida investering funderade jag på att lägga några procent av Multi Asset-portföljen i det. Sprott Physical Uranium Trust såg ut att ha lägst risk då den ger en mer rak exponering mot uranpriset än att köpa enskilda gruvbolag.

Det visade sig helt enkelt inte gå att köpa på Avanza men ska enligt uppgift gå att göra på Nordnet. Vid närmare eftertanke var det kanske lika bra det, man kan ju inte investera i allt 😉. Eventuellt får det bli något uranbolag i Utdelningsportföljen istället.

Uran är ganska volatilt så för att gå mot den andra extremen så har jag börjat titta på räntefonder igen, vilket jag hittills valt bort i Multi Asset eftersom risk/reward jämfört med ett vanligt sparkonto är ganska dålig. Tittar man nu på t ex Spiltan Räntefond Sverige så ser det dock ganska ok ut:

i år: +1,99%

1 år: +2,59%

3 år: +5,99%

5 år: +9,00%

Den tuggar på och avkastar 2-3% per år och betänk då att siffrorna ovan även innefattar Coronakraschen. När börsen gick ner -30% så gick räntefonden ner -4% vilket man väl därmed kanske kan betrakta som ett worst case scenario. Dessvärre låstes också fonden någon vecka under kraschen, vilket jag hoppas inte händer igen...