Ny portfölj med 40% guld

Som jag skrev i det senaste inlägget hade jag tankar på att skapa en portfölj till med större guldexponering. Efter lite funderande fram och tillbaka kom jag fram till en portfölj inte med 50% men väl 40% guld.

Jag passar också på att ta in några fonder som jag har funderat på att ta in huvudportföljen men som inte har passat in där riktigt, nämligen DNB Teknologi och Swedbank Robur Access Asien.

Fonden Save Earth Fund säljer jag i huvudportföljen och lägger in i den nya portföljen istället.

Portföljen kommer alltså innehålla 60% aktier med viktning mot megatrender/framtidsbranscher och 40% guld. Namnet på portföljen blir då givetvis Golden Future😀.

Fördelning:

30% SPP Global Plus A
10% DNB Teknologi
10% Swedbank Robur Access Asien
10% Save Earth Fund
40% ETFS Physical Swiss Gold (GZUR)

Den Globala indexfonden SPP Global Plus A får utgöra basen av aktiedelen och 30% av portföljen. Jag kunde ha valt t ex SPP Aktiefond Global istället som har lite lägre avgift men Plus viktning mot hållbarhet passar bra för portföljens tema. Tittar man på historiken de senaste tre åren har dessutom Plus något bättre avkastning.

Valet av teknikfond blev DNB Teknologi som har stark viktning mot de större techföretagen så som Alphabet (Google), Microsoft, Facebook och Nintendo och en fantastisk utveckling det senaste decenniet.

Save Earth Fund har jag skrivit om tidigare och det blev valet av miljöfond.

För ökad exponering mot Asien/Tillväxtmarknad väljer jag den billiga indexfonden Swedbank Robur Access Asien.

För guld finns det i princip två alternativ om man vill ha det backat av fysiskt guld (och det vill man ju), VZLD eller GZUR. Jag kör VZLD i Golden Butterfly-portföljen så nu fick det bli GZUR.

40% guld kan låta extremt och det är det kanske också om man lägger allt sitt kapital i en liknande portfölj. Det här är dock en del av mitt totala sparande och portföljen är i dagsläget cirka 1/100 av huvudportföljen.

Kommer den upp till 10% av mitt totala sparande blir totala andelen guld 4%, vid 20% blir det 8% osv.

Så nu har jag fyra portföljer där de tre senaste bara upptar någon procent var av det totala sparandet. Nu blir det troligen en paus i insättningarna till Golden Butterfly ett tag och mer fokus på denna för att få upp andelen guld.

En portfölj av portföljer?

Från 2012 och fram tills i år har jag bara haft en portfölj men har under våren startat upp en portfölj på Lysa med fördelningen 80/20 och en Golden Butterfly på Nordnet. Jag har tidigare inte riktigt förstått varför man ska ha flera portföljer men börjar nu fundera på om det inte kan vara en idé att faktiskt ha ännu fler.

Anledningen är helt enkelt börspsykologi och mental bokföring.

Låt säga att du har totalt 1 000 000 investerat och har allt i samma portfölj. Efter en dålig börsvecka har både index och din portfölj backat -5% och du möts då följaktligen av följande då du loggar in:

- 50 000

Jämför det med att ha 10(!) olika portföljer där utvecklingen skulle kunna se ut så här:

- 5 000
- 3 000
- 5 000
- 7 000
 -5 000
- 4 000
- 6 000
- 5 000
- 4 000
- 6 000

Summan blir förstås fortfarande -50 000 men kommer troligen inte upplevas som en lika stor nedgång då det är mindre belopp i varje portfölj.

Skulle jag ha så många som 10 portföljer skulle sannolikt ett flertal ha ganska låg aktieexponering och klara sig bättre vid nedgångar (och inte gå upp så mycket vid uppgångar) vilket gör effekten ännu större.

Vad ska man ha för portföljer då? I exemplet ovan har man bara ett antal olika aktieportföljer vilket som sagt inte ger så stor effekt utan störst effekt får man om blandar olika tillgångsslag så som aktier, räntor/obligationer, guld och råvaror.

För inspiration rekommenderas sidan Portfolio Charts där jag framförallt gillar dessa tre portföljer:

All Seasons/All Weather Portfolio
30% Aktier
40% Långa räntor
15% Korta räntor
7,5% Råvaror
7,5% Guld

Golden Butterfly
40% Aktier
20% Långa räntor
20% Korta räntor
20% Guld

Permanent Portfolio
25% Aktier
25% Långa räntor
25% Korta räntor
25% Guld

Samtliga är väldigt defensiva med en aktieandel på bara 25-40% så har man en lång sparhorisont bör man kanske inte lägga allt för mycket av sina pengar i dessa. Nedsidan är å andra sidan också mycket begränsad så att ha en del investerat i en av portföljerna kommer kännas bra vid nästa större börsnedgång. De går ju förstås att anpassa också och öka på aktieandelen något t ex.

Möjligheterna är oändliga när det gäller att sätta ihop olika portföljer, nedan följer några mer eller mindre genomtänkta exempel:

Megatrendsportföljen
100% Aktier/aktiefonder/ETF:er

Investera i hälsovård, digitalisering, miljö, infrastruktur osv. Se tidigare inlägg. Vill man dela upp det ytterligare kan man ha en portfölj för varje område t ex.

Utdelningsportföljen
100% Aktier/ETF:er

Den populäraste portföljen bland ekonomibloggare, investera i aktier med hög och/eller stigande utdelning. Den portfölj min egen huvudportfölj är mest lik.

Indexportföljen
100% Aktiefonder/ETF:er

Köp en eller flera olika indexfonder. Enklast görs det genom att öppna ett konto på Lysa med 100% aktier eller köpa en global indexfond så som Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Indexnära. Populärt är också att välja en blandning av globalt, Sverige/Norden och tillväxtmarknad. T ex 70% Globalt, 20% Sverige och 10% Tillväxtmarknad (det är ungefär vad man får på Lysa för övrigt).

50/50 Guld/Aktier
50% Guld
50% Aktier

Jag skrev tidigare att detta kanske inte var att rekommendera för allt sitt kapital men för en liten del, kanske 10%, så kan det vara en intressant portfölj.

Ränteportföljen
100% Räntefonder

Räntetrippel eller 100% räntor på Lysa, se tidigare inlägg.

Hedge och guldportföljen
50% Hedgefonder
50% Guld

Ännu mer extrem är 50/50 guld/aktier. Tror man inte att aktier kommer ge något kommande år kan man kanske välja några hedgefonder istället och hoppas på att de kommer ge positiv avkastning.

Lekonomiportföljen
75% Aktier
10% Preferensaktier
7,5% Räntefonder
7,5% Hedgefonder/guld/råvaror

Min egen portfölj 😀. Stark viktning mot aktier men också en viss hedge genom cirka 20% i andra tillgångsslag (jag räknar preferensaktier som till hälften aktie och till hälften obligation).

Slutsats
Jag tror inte jag kommer göra några större förändringar just nu bland mina portföljer. Jag vill öka storleken på de två passiva portföljerna så det mesta av kommande månadsinsättningar kommer gå in i dem. Eftersom jag har en del likvider i huvudportföljen blir det också eventuellt ett uttag från den och överföringen till de andra portföljerna. Blir i så fall de första uttaget någonsin.

Ska jag starta en portfölj till är det av praktiska skäl faktiskt en portfölj med 50% guld som ligger närmast till hands. En andel ETFS Physical Gold kostar nämligen närmare 1 300 kronor så för att hålla samma fördelning i min Golden Butterfly behöver jag köpa för 1 300x5 = 6 500 kronor för att öka andelen guld med 1 300 kronor. Inte helt optimalt om syftet är att köpa på sig guld.

Köpt och sålt i Juli

Även denna månad gick hela månadssparandet in i de två mindre portföljerna Lysa 80/20 och Golden Butterfly då målsättningen är att öka det passiva sparandet.

I huvudportföljen har följande hänt:

Köpt
Novo Nordisk
Xylem (ny)
Johnson & Johnson
Disney

DNB Telecom
DNB Health Care
UB Infra A (ny)
Save Earth Fund (ny)

Jag har ökat en del i Novo Nordisk när kursen dippade under 320 DKK och i Johnson & Johnson runt 130 USD. Innehavet i Johnson & Johnson har nu ökat från 1,5% till 2,5% av portföljen.

Har ökat lite i Disney trots hög kurs vilket har fungerat bra än så länge, kursen är nu ännu högre.

Jag har köpt Xylem i omgångar och det utgör nu cirka 1% av portföljen. På nuvarande kurs blir det nog inga fler köp.

De defensiva fonderna DNB Telcom och Health Care har ökats något till cirka 1% vardera av portföljen. En tredje defensiv fond, UB Infra A (som investerar i infrastruktur), har tagits in i portföljen och utgör för närvarande cirka 0,5%.

Slutligen har jag gjort några mindre köp i miljöfonden Save Earth Fund som nu utgör cirka 0,25% av portföljen. Jag bedömer risken som ganska hög i fonden så jag försöker sprida ut köpen över tid.

Sålt
Duni
SEB

Har funderat fram och tillbaka angående Duni en tid och valde till slut att sälja hela innehavet. Inget direkt fel på bolaget men värderingen är ganska hög och jag har svårt att se att det skulle gå bättre än index framöver.

När det gäller SEB tror jag hela (stor)banksektorn får det svårt kommande år. SEB är ändå den storbank som gått bäst senaste tiden så jag sålde med några procent i vinst + utdelning a 6-7%.

Jag har fortsatt lite exponering mot storbank via Investor, Industrivärden och XACT Högutdelande, det får räcka för tillfället.

Säljkandidater
Resurs
Sampo

Resurs kom som vanligt med en bra rapport och som vanligt fortsätter kursen nedåt, blir inte klok på bolaget. Nu kom förvisso nyheten att en styrelseledamot sålde stora delar av sitt innehav samma dag som rapporten men det borde inte påverka kursen så mycket, kan man tycka.

Fundamentalt ser det alltså mycket bra ut för Resurs men kursen lyfter inte och då gör pengarna kanske bättre nytta någon annan stans.

Sampo är ner närmare -9% på en vecka, till stor del pga ökad oro för sänkta utdelningar från Nordea som Sampo är storägare i och därmed också sänkt utdelning från Sampo. Sampo äger man framförallt  pga den höga utdelningen så skulle den sänkas lär kursen sjunka ännu mer och jag ser inte heller någon direkt anledning till att äga bolaget i sådana fall.

Sampo hade en fin kurstillväxt 2012-2015 men har i princip stått still sedan dess. Eftersom utdelningen är runt 6-7% har man ändå fått hyfsad avkastning men någon särskilt bra investering har det i ärlighetens namn inte varit de senaste åren.

Köpkandidater
Sampo(!)
Johnson & Johnson
Disney
Fonder...
Något nytt (svenskt) bolag?

Sampo handlas på låga nivåer nu så det kanske är ett köpläge vi ser istället? Nästa rapport som kommer 2019-08-07 kommer bli intressant.

Johnson & Johnson har sjunkit drygt -9% på en månad efter hot om stämningar och annat. Fortsätter trenden och kursen närmar sig 120 USD kommer jag köpa.

Disney vill jag öka något i så att innehavet kommer upp i cirka 2% av portföljen.

Efter försäljningen av Duni och SEB har jag ganska mycket likvider igen och en del kommer sannolikt att gå in i de fonder jag köpt senaste tiden.

Antal svenska innehav är numera bara 10 av totalt 22 aktier (och då är 4 stycken preferensaktier...) så det kanske är dags att börja leta efter ett nytt svenskt bolag, vad det nu skulle kunna vara. Att ta in ett investmentbolag till i portföljen är nog det som ligger närmast i så fall.

50% guld i portföljen?

Att ha 50% guld och 50% aktier i portföljen är inte en rekommendation man ser varje dag men det förekommer ibland från de största guldförespråkarna.

T ex rekommenderar Eric Strand det i en färsk intervju och SparGeneralen har den fördelningen i en av sina portföljer. I Spargeneralens fall är det dock en liten del av det totala sparandet och han är noga med att påpeka att det är en extrem portfölj.

Guld har historiskt presterat mycket bra under tillfälliga börsnedgångar men det är också ganska volatilt periodvis (kan svänga mycket både uppåt och neråt) vilket gör att jag är tveksam till att ha så mycket som 50% guld.

För att undersöka hur en sådan fördelning skulle ha presterat sedan 2010 har jag tittat på årsavkastningen för ETFS Physical Gold (VZLD) och för SPP Aktiefond Global A. Aktiefonden är en global indexfond med låg avgift och VZLD är en börshandlad fond (ETF) som går att handla på Nordnet. 2010 valdes som startår eftersom det är startår för VZLD.

2010:
Aktier: -0,7%
Guld: +26%
Totalt: +12,7%

2011:
Aktier: -6,2%
Guld: +11,5%
Totalt: +2,7%

2012:
Aktier: +9.3%
Guld: +0,5%
Totalt: +4,9%

2013:
Aktier: +21%
Guld: -29%
Totalt: -4%

2014:
Aktier: +26,5%
Guld: +3,5%
Totalt: +15%

2015:
Aktier: +4%
Guld: -5%
Totalt: -0,5%

2016:
Aktier: +16,1%
Guld: +29%
Totalt: +22,6%

2017:
Aktier: +11,1%
Guld: +2%
Totalt: +6,6%

2018:
Aktier:-1,6%
Guld: +3,8%
Totalt: +1,1%

2019 (YTD):
Aktier: +24,3%
Guld: +13%
Totalt: +18,7%

Genomsnitt 2010 - 2019 (YTD):
Aktier: 10,4%
Guld: 5,5%
Totalt: 8%


Slutsatser
År med negativ aktieavkastning (2010, 2011 och 2018) har det varit väldigt bra med en stor andel guld i portföljen. Alla år med positiv aktieavkastning förutom 2016 har det däremot dragit ner totalavkastningen ganska rejält.

Väljer man en portfölj med 50% guld bör man med andra ord ha en väldigt stark tro på att kommande börsår ger svag eller negativ avkastning.

I huvudportföljen har jag just nu ingen exponering mot guld alls då det saknas bra alternativ på Avanza. Om AuAg Fonder blir så bra som jag hoppas när det lanseras i höst/vinter har jag gärna cirka 5% guld i huvudportföljen.

I väntan på det har jag nyligen startat en Golden Butterfly på Nordnet, dvs 20% guld. Den portföljen är dock mycket liten i dagsläget.

Välj din risknivå

Att bestämma vilken risknivå man vill ha tycker jag är något av de viktigaste när det gäller investeringar. Med risknivå menas i det här fallet helt enkelt hur många procent av portföljen man vill ha exponerat mot aktier. Jag tror ganska många har 100% aktieexponering utan att tänka särskilt mycket på det.

Det kan man väl ha om man har en liten summa investerad och/eller det är mycket lång tid kvar tills man tänker använda pengarna. Och om man psykiskt klarar av en nedgång på 50 procent.

I annat fall tycker jag inte man bör vara 100% investerad i aktier.

Nu snubblade jag över en intressant artikel på Financial Samurai (FS) där man ger fem olika förslag med hänsyn tagen till ålder och risknivå.

I exemplen använder man bonds (obligationer/räntor) men det skulle väl lika gärna kunna vara en blandning av obligationer och t ex guld, råvaror och kanske hedgefonder med låg risk. Poängen är att det inte är aktier.

Alla bilder nedan kommer alltså från FS.

Conventional Model

En klassisk rekommendation är att ha sin ålder i räntor vilket man har i den här modellen. En väldigt defensiv strategi så kanske något för den med en negativ marknadssyn. Jag tycker den blir intressant först runt 60 års ålder, innan dess är det för låg exponering mot aktier. Varför bara ha 70% aktier när man är 30 t ex och kanske ska spara 30-40 år till?

New Life Model

I den här modellen har man tagit hänsyn till att vi lever allt längre och därför ökat på aktieexponeringen. Det här är den modell som bäst stämmer överens med min syn på risk, särskilt fram till 60 års ålder. Jag är närmare 40 än 35 och strävar efter att ha ungefär 80% aktieexponering.

Survival

Här är man osäker på om aktiemarknaden kommer ge särskilt bra avkastning i framtiden och minskar ner aktieexponeringen till 50% redan vid 35 års ålder och låter den sen vara så enda till 75 års ålder.

Nothing To Lose

Här har man istället en väldigt positiv marknadssyn och tror att aktier fortsatt kommer vara en fantastisk investering. 100% exponering fram till 50 års ålder och sedan något minskande.

Financial Samurai Model

FS egen modell. Här har man bland annat räknat med att aktier i framtiden kommer avkasta cirka 5-7% (mot historiskt 8-10%) och obligationer -5%(!) till +4% (mot historiskt 4-7%) och därför ökat aktieexponeringen jämför med t ex conventional model. Omöjligt att säga om det är de avkastningarna vi kan förvänta oss i framtiden förstås men som tur är finns det annat än aktier och räntor att investera i.

Sammanfattning och en egen modell
En av få saker modellerna har gemensamt är att de rekommenderar 100% aktier upp till 25-30 års ålder. Låter rimligt, dels har man lång tid kvar att spara och normalt inte heller någon större summa investerad.

Med ökande ålder har man både kortare tid kvar att spara och större kapital.

Skulle jag vara tvungen att välja en modell skulle jag välja New Life Model. Dock tycker jag risken blir för hög från 60 års ålder så jag tänker mig helt enkelt en kombination av New Life och Conventional Model:

0-25: 100%
30: 90%
35: 85%
40: 80%
45: 75%
50: 70%
55: 65%
60: 40%
65: 35%
70: 30%
75: 25%

Nåt sånt. När man är 60 år passar det alltså bra att lägga alla pengar i en Golden Butterfly och först vid 75 år i en Permanent Portfolio 😏.

Trinelån #14

I december 2018 började jag investera i Trine. Från början var ambitionen att sätta en liten summa i varje nytt lån som dök upp på Trine men efterhand har jag landat i 50-100 euro i ett lån per månad. Totalt är det hittills cirka 1400 euro utspritt över 14 lån och 9 olika företag.

I tidigare inlägg har jag skrivit mer om investeringar i Trine och vilka risker som finns.

Den senaste investeringen blev 100 euro till Kazang i Zambia. Räntan är 6,5% över 3 år. Ränta och återbetalningar från tidigare lån har börjat komma igång på allvar så det fanns redan 36 euro på kontot att använda för återinvestering.

Kommande månader beräknas det komma in cirka 20-50 euro varje månad:

I skrivande stund finns det fyra olika lån att investera i hos Trine. Räntan återspeglar vanligen risken i lånet och varierar i detta fall mellan 5% och 8%. Jag väljer sällan de med högst risk/ränta utan valde i det här fallet ett av de med något lägre ränta men med ett bra track record när det gäller att betala tillbaka lånen.

Det lån till Kingo som har 8% ränta har också högst risk då det är ett så kallat "bridge loan" dvs Kingo är beroende av annan finansiering för att kunna betala tillbaka lånet.

Vill du själv testa att investera i Trine kan du använda följande länk så får både du och jag 10 euro att investera för. Minsta investering är 25 euro.

Alternativ till sparkonto

Att spara på lång sikt (över 10 år) är enkelt, man kan i princip ha 100% aktier i portföljen om man klarar av de stora svängningarna i värde det innebär.

Att spara på kortare sikt, kanske 3 år för att t ex köpa bil eller bostad är desto svårare.

Aktier går förstås bort på så kort sikt. Guld har jag gärna i portföljen men då som en hedge/försäkring mot aktiemarknaden. Även guldpriset kan svänga ganska kraftigt på kort sikt så det går också bort.

Preferensaktier har lägre risk än aktier och är också något jag gärna har i portföljen men även här kan kursen svänga ganska mycket på kort sikt.

Vad som återstår då är sparkonto med eller utan inlåsning, räntefonder och eventuellt hedgefonder.

Sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti
I skrivande stund kan man som mest få 0,95% på ett konto med fria uttag och insättningsgaranti, t ex hos Nordax. Eftersom man av någon anledning betalar skatt på räntan i Sverige och får göra avdrag för att låna blir den verkliga avkastningen 0,95x0,7 = 0,665% eller 665 kronor per 100 000.

Det tar fem minuter att skapa ett konto på en nischbank med bankid och väljer man ett med insättningsgaranti är det lika säkert som ett konto på en av storbankerna. Jag skulle tom säga att det är säkrare eftersom staten sannolikt skulle få problem med att ersätta alla kontoinnehavare om en av storbankerna gick omkull. På de fyra storbankerna finns i dagsläget nämligen över 1200 miljarder placerat till nollränta!

Sparkonto med fast ränta (3 år)
Det sparkonto med insättningsgaranti som för tillfället ger bäst ränta om man kan tänka sig att låsa pengarna i 3 år finns hos HoistSpar och ger 2% dvs 1,4% efter skatt. Det kan låta attraktivt med dubbelt så hög ränta som det bästa sparkontot med fria uttag men man får då tänka på att man inte kan röra pengar på 3 år utan straffavgifter.

Man har också osäkerheten i att det kan dyka upp bättre alternativ under de 3 år pengarna är låsta. Det är förstås omöjligt att veta men jag tror (tyvärr) inte vi kommer få se sparkonton med fria uttag och 2% ränta de närmaste tre åren.

Räntetrippel
Nu till det roliga, alternativ till sparkonto! Jag är osäker på vem som myntade begreppet men Claes Hemberg skrev i alla fall ibland om det under sin tid som sparekonom på Avanza. Det innebär helt enkelt att man väljer ut tre räntefonder med lite olika risknivå och placerar pengarna där istället för på sparkonto. Till exempel:

Spiltan Räntefond Sverige
IKC Avkastingsfond
Spiltan Högräntefond

Spiltan Räntefond Sverige har lägst risk och lägst förväntad avkastning, cirka 1,5% per år. De andra två har lite högre risk men också en förväntad avkastning på cirka 3% per år om man tittar på hur de har presterat historiskt.

Räntetrippel på steroider
Vill man ta det ett steg till kan man lägga till en hedgefond med låg risk, t ex Atlant Opportunity. Jag gör en försiktig bedömning om cirka 3% avkastning per år här också. Portföljen skulle då kunna se ut så här:

25% Spiltan Räntefond Sverige
25% IKC Avkastingsfond
25% Spiltan Högräntefond
25% Atlant Opportunity

Förväntad avkastning är cirka 3% per år.

Risken är låg men inte obefintlig, det finns förstås en liten risk att man efter tre år får tillbaka ett lägre belopp än det man har satt in. Med det sagt så sjönk räntefonderna med mellan -0,2% och -0,4% och hedgefonden betedde sig faktiskt precis som man vill att en hedgefond ska göra och steg +0,7% under höstens globala aktienedgång på -15%:

Lysa 100% räntor
Vill man inte själv välja ut räntefonder och eventuellt hedgefonder kan man skapa ett konto på lysa och ställa in fördelning på 100% räntor. Man får då ett knippe olika räntefonder som lysa har valt ut och behöver sen inte göra något mer. Avkastningen för räntorna är hittills i år drygt 3%.

Sammanfattning
Hur stor skillnad gör det då egentligen mellan sparkonto och en avkastning på 3% under 3 år? Med 100 000 på kontot får vi följande siffror:

Sparkonto 0,95% (0,665%): 101 963
Sparkonto 3 år 2% (1,4%): 104 259
Räntefonder/Lysa 3% (inklusive avgift för ISK): 107 723

Om man tycker det är stor eller liten skillnad mellan alternativen och om det är värt risken är upp till var och en att avgöra. Det går förstås att dela upp sparandet mellan de tre alternativen också. Spontant tycker jag faktiskt att mittenalternativet ser attraktivt ut, om man är helt säker på att man kan undvara pengarna i tre år.

Mitt byta-bil-konto har jag för närvarande på just Nordax eftersom jag inte vet om bytet blir av om 1 eller 5 år. Nästa målsparande jag startar blir sannolikt en kombination av alternativen ovan.

Save Earth Fund

Save Earth Fund är en fond som investerar inom förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering och är ett enkelt sätt att få exponering mot megatrenden miljö och hållbarhet.

Vad som jag tycker gör fonden extra intressant är att den har låg risk jämfört med många andra miljöfonder:

Även jämfört med många andra "vanliga" aktivt förvaltade globalfonder är risken de senaste tre åren något lägre utan att påverka avkastningen negativt:

Det är alltså ingen högriskfond utan mer att jämföra med en aktivt förvaltad globalfond.

Tittar man på innehaven så är de cirka 40 till antalet där Xylem väger tyngst med 4,8%:

Inom förnybar energi återfinns bara Nibe (3,3%) och Vestas Vind (2,8%) medans det är desto fler bolag inom vatten och miljöteknik. Många bolag inom vatten är ganska defensiva till sin natur vilket bidrar till att sänka risken i fonden.

Dock är många av bolagen i fonden (inklusive vattenbolagen) väldigt högt värderade just nu med P/E över 30 eller tom 40 vilket gör att risken för tillfället ändå är ganska hög på kort sikt. En dålig rapport från några av de större innehaven eller en allmän börsoro bör straffa fonden ganska hårt.

På längre sikt tycker jag dock det ser intressant ut och gillar framförallt att fonden har ambitionen att ha lägre risk än övriga fonder i sektorn.

För mer informationen om fonden rekommenderas den senaste kvartalsuppdateringen (där bilderna ovan kommer ifrån) samt placeras intervju med förvaltare Alexander Jansson.

Jag kommer börja köpa in mig i fonden under en längre tidsperiod med en målvikt på ungefär 2% av portföljen.

Investera i urbanisering

Urbanisering är en megatrend som ställer allt högre krav på bland annat investeringar i infrastruktur. Ett enkelt sätt att få exponering mot detta är att köpa en infrastrukturfond. Den jag har tittat närmare på är UB Infra A.

Fonden investerar uteslutande i infrastrukturbolag såsom el-, gas- och vattenbolag. Eftersom infrastruktur är en ganska förutsägbar och defensiv bransch är fonden inte lika känslig för nedgångar som bredare aktiefonder vilket syns om man tittar på utvecklingen senaste året:

Fonden påverkades inte alls i samma utsträckning som en global indexfond av höstens nedgång. De senaste åren har man inte heller fått samma höga avkastning som i en indexfond men i takt med att urbaniseringen ökar kan detta komma att ändras.

Fonden har en bra spridning mellan olika regioner där USA utgör cirka 35%. Spridningen mellan olika innehav är också stor där det största innehavet (American Water Works) bara utgör cirka 2% av fonden. Fondavgiften är 1,51% vilket är ganska lågt jämfört med andra fonder inom sektorn.

Sammanfattningsvis får man här både exponering mot megatrenden urbanisering och dessutom en defensiv fond som bör stå emot nedgångar bra. Jag gillar fonden och kommer börja köpa in mig i den, målvikt cirka 2% av portföljen.

Megatrender och hur man investerar i dem

Ett sätt att skydda sig mot en kommande lågkonjunktur kan vara att investera i megatrender, dvs trender som är längre än en normal konjunkturcykel.

Alla siffror nedan kommer från en studie gjord av pwc som kom för några år sedan.

Exempel på aktier och fonder är förstås ingen köprekommendation utan bara exempel. De jag själv äger är kursiverade.

Tillväxtmarknader
Mycket tyder på att de världsledande företagen i framtiden inte kommer återfinnas i USA utan i Asien. Medelklassen växer också något enormt i Asien vilket betyder en ökad efterfrågan på konsumtionsvaror. 2009 stod Asien för 28% av den globala medelklassen, år 2030 beräknas Asien utgöra hela 66%.

Exempel fonder: Avanza Emerging Markets, Pictet-Premium Brands

Åldrande befolkning
Vi blir allt äldre, år 2050 beräknas drygt 20% av jordens befolkning vara över 60 år jämfört med dagens cirka 10%. Detta för med sig en rad nya utmaningar, bland annat ökad efterfrågan på medicin och hälsovård.

Exempel aktier: Novo Nordisk, Johnson & Johnson, AstraZeneca, Abbvie, Pfizer
Exempel fonder: DNB Health Care

Urbanisering
1950 bodde cirka 30% av befolkningen i städer, idag cirka 50% och år 2050 beräknas siffran vara 72%. Detta ställer stora krav på bland annat investeringar i infrastruktur.

Exempel aktier: Skanska
Exempel fonder: UB Infra A, UB EM Infra A

Digitalisering
Att världen blir allt mer digitaliserad behöver kanske inte någon närmare förklaring. Som exempel kan nämnas att år 2003 fanns det ungefär 500 miljoner uppkopplade enheter. Bara några år senare var det fler än 7 miljarder (mer än 1 enhet per person!) och idag är siffran cirka 20 miljarder.

Exempel aktier: Alphabet (Google), Microsoft
Exempel fonder: DNB Teknologi

Miljö och hållbarhet
Som en konsekvens av flera av trenderna ovan kommer dessvärre också ett antal utmaningar så som ökat behov av energi, mat och rent vatten.

Exempel aktier: Xylem, Danaher, Ecolab
Exempel fonder: Save Earth Fund, RobecoSAM Sustainable Water

Sammanfattning
Megatrender är inget jag aktivt har tagit hänsyn till när jag har satt ihop min portfölj. Jag har ganska stor exponering mot åldrande befolkning/läkemedel och har en liten exponering mot miljö och hållbarhet genom innehavet i Xylem.

Exponeringen mot övriga trender är inte lika tydlig även om det går att göra vissa mer eller mindre långsökta kopplingar (urbanisering - Fortum t ex).

En ökad viktning mot megatrender i portföljen är något jag funderar på. Då jag gillar defensiva branscher kommer jag troligen vikta åldrande befolkning (läkemedel) och urbanisering (infrastruktur) tyngre än övriga trender.

AuAg Fonder

Sen Eric Strand lämnade Pacific Fonder saknas det ett bra alternativ för att investera i guld på Avanza. På Nordnet rekommenderas ETF:erna Physical Gold eller Physical Swiss Gold men de går tyvärr inte att handla på Avanza.

Eric Strand har dock nya fonder på gång i det nystartade bolaget AuAg Fonder vilket Fonder Direkt har en intressant artikel om.

Tidigare verkade det som att det bara skulle bli en fond med en inriktning på guld, ädelmetaller och grundämnen som används vid "grön teknik" men nu verkar det som att det istället blir tre olika fonder med lite olika inriktning.

Silverfond
Först ut är en fond med inriktning på silver som väntas lanseras i höst. Den kommer investera i ETC:er som äger fysiskt silver och även silvergruvor. Silver kallas ibland för "guld på steroider", dvs det fungerar som en hävstång på guldet.

Man kan alltså räkna med stora svängningar i fonden och Eric Strand kallar den tom för "Sveriges mest riskfyllda fond" där en uppgång på 500-600 procent kan följas av en nedgång på 80 procent. Troligen inget för mig med andra ord.

Defensiv guldfond
Nästa fond som planeras är en mer defensiv fond med fokus på guld.

Råvaror för grön teknik
Den sista fonden som planeras för tillfället fokuserar på råvaror som behövs vid grön teknik så som litium, platina och palladium.

Den fond jag är mest intresserad av är kanske inte helt oväntat guldfonden. Jag har just nu ingen exponering mot guld alls i huvudportföljen utan har istället startat en Golden Butterfly på Nordnet där jag köper ETFS Physical Gold.

Jag vill gärna har runt 5% guld i huvudportföljen så den nya guldfonden kommer bli intressant att följa.

Bästa småbolagsfonden

Omni Ekonomi har gjort en genomgång över vilka Sverigefonder/småbolagsfonder som har gått bäst i år, de senaste tre åren och de senaste fem åren. Vilka som har gått bäst i år tycker jag inte är så intressant då det ju kan variera kraftigt från år till år.

Desto mer intressant då att titta på vilka fonder som har legat i topp även på tre och fem års sikt. Den fond som presterat bäst på fem års sikt och även tar sig in på topp fem på ett och tre års sikt är SEB Sverigefond Småbolag C/R.

Fonden har haft en fantastisk utveckling de senaste åren, eller vad sägs om drygt +140% på fem år jämfört med SIX RX cirka +60%.

De 10 största innehaven:

"Småbolag" blir som vanligt lite missvisande, samtliga bolag bland de 10 största innehaven återfinns faktiskt på Large Cap. Man får ganska mycket industri och teknik och ofta till ganska hög värdering, P/E 30 eller över är inte ovanligt.

Man kan därför förvänta sig att svängningarna kommer bli större i fonden jämfört med index, både uppåt och neråt.

Att fonden överpresterat mot index de senaste fem åren är alltså egentligen inte så konstigt, får vi några dåliga börsår bör den gå sämre än index. För den långsiktige har det dock lönat sig historiskt att ligga kvar i fonden i både upp och nergång.

När man tittar på historiken blir jag förstås lite sugen på att köpa in mig i fonden, men det är egentligen helt emot min ganska defensiva strategi vilket gör att jag (troligen) avstår.

För den som är mer riskvillig ser dock intressant ut. Något annat som överpresterat mot index de senaste åren är investmentbolag så en enkel portfölj för den riskvillige skulle kunna se ut så här:

25% SEB Sverigefond Småbolag C/R
25% Spiltan Akitefond Investmentbolag
50% Avanza Global

Hög risk men också stor potential att gå bättre än index.

Fullinvesterad vs krigskassa

Två vanliga råd när det gäller investeringar:

1. Var alltid fullinvesterad.
2. Ha alltid krigskassa.

Som så ofta så går råden inte ihop.

Med det första rådet menas att man alltid ska vara 100% i marknaden, dvs inte ha några kontanter/likvida medel på sitt konto. Eftersom det är svårt att tajma marknaden är det rationella att alltid vara 100% investerad.

Med det andra rådet säger man egentligen att man kan tajma marknaden. Här ska man alltid ha en viss del kontanter i portföljen för att kunna köpa när tillfällen uppstår.

I teorin tycker jag det första rådet är vettigast och lättast att följa men i praktiken brukar jag ofta ha runt 5% likvider. Tanken är ju att dessa ska användas när tillfälle väl uppstår men det har fungerat ganska dåligt för mig. Ett exempel i närtid är i slutet av maj i år när index var ner cirka 10% från årets topp.

I efterhand är det lätt att se att det var ett bra köpläge men när det väl inträffade är det inte lika enkelt att trycka på köpknappen. Det kan ju alltid sjunka lite till.

Ska detta fungera gäller det nog att sätta upp tydliga regler för hur mycket och när man ökar sina investeringar och inte bara tänka att man köper "lite mer" när det har gått ner "lite grann".

Risken är fortfarande att man blir sittande med en del likvider under långa perioder. Likvider som kunde ha använts bättre, dvs vara investerade. Har man dessa på ISK eller KF får man dessutom betala skatt/avgift för dem.

Enligt min strategi så har jag redan cirka 20% som inte är aktier så att då ha några procent likvider också blir egentligen onödigt försiktigt. Kommer det en större nedgång kan jag tillfälligt växla om från räntefonder till aktier t ex.

Målet är alltså att bli bättre på att följa råd nummer ett, att alltid vara fullinvesterad. Just nu har jag cirka 6% kontanter i portföljen och tanken är då att minska detta till 0-1%. Snart alltså, just nu är ju börsen ganska högt värderad 😉.

Nya (utdelande) ETF:er på Avanza

Från och med idag går det (äntligen!) att handla ett tjugotal nya ETF:er från Lyxor på Avanza. Ett större utbud av ETF:er har varit på gång i flera år hos Avanza så kul att det äntligen börjar hända något.

Enligt Avanza är det här också bara början så det lär hända mer på den fronten inom kort. Högst upp på min önskelista är Guld-ETF:er och ETF:er med amerikanska innehav.

Bland de ETF:er som erbjuds just nu finns ett antal som innehåller europeiska aktier från lite olika index och dessutom några som är inriktade på olika länder så som Tyskland, Frankrike, Italien, Japan, Ryssland, Indien, Turkiet osv.

De som innehåller "(DR)" i namnet använder direkt replikering, dvs de äger de innehav som ingår i fonden och det är det man i normalfallet vill. Står det ingenting är det möjligt att de använder syntetisk replikering men det är inte säkert, man får själv googla fram info om ETF:en.

Slutar namnet på "Acc" innebär det att eventuell utdelning återinvesteras i fonden, slutar det på "Dist" får man kontant utdelning. En smaksak vilket man föredrar, men många föredrar väl kontant utdelning.

När det gäller Europeiska ETF:er med utdelning har jag redan DBX EUR DIV i portföljen så flera av de ETF:erna blir ointressanta för mig, annars är t ex EURO STOXX 50 en populär ETF.

Bland de utdelande ETF:erna tycker jag Lyxor CAC 40 (DR) UCITS ETF - Dist ser mest intressant ut. Den innehåller de 40 största franska bolagen, är direktreplikerad och betalar kontant utdelning. Förra året var utdelningen 1,73 Euro vilket motsvarar cirka 3% på nuvarande kurs.

Det franska indexet utgörs av ganska mycket lyx och konsumtion (t ex LVMH, L'oreal, Kering, Hermes) så det kanske kan vara ett alternativ om man vill öka sin exponering mot den sektorn.

Intressant ETF nummer 2 är för min del LYX ETF Green Bond (DR) ACC vilken innehåller "gröna" obligationer, dvs lån utställda för klimatförbättrande åtgärder. Fonden använder sig av direkt replikering men betalar ingen kontant utdelning. 2018 var avkastningen 1,58% men hittills i år är den redan över 8%! Svårt att dra några slutsatser om vad man kan förvänta sig för normal årsavkastning utifrån det med andra ord.

Ny fond från Spiltan

Nyligen lanserade Spiltan sin nya fond Spiltan Enkel. Den är tänkt att fungera som en helhetslösning för sparandet, dvs något för den som bara vill ha en fond i sitt sparande.

Det är en fond-i-fond som helt enkelt(!) placerar i spiltans övriga fonder enligt följande fördelning:

Globalfond Investmentbolag: 19%
Aktiefond Investmentbolag: 17%
Aktiefond Stabil: 17%
Aktiefond Småland: 8,5%
Aktiefond Sverige: 8,5%
Högräntefond: 15%
Räntefond Sverige: 15%

Man får alltså 70% aktier och 30% räntor vilket är ganska defensivt. Avgiften är 0,77% vilket är detsamma som om man själv skulle skapa en portfölj med samma fördelning, men här slipper man ju ombalansera fonderna. Fonden går än så länge bara att handa på spiltans hemsida.

Man får en mix av både passiv och aktiv förvaltning; Aktiefond Sverige, Aktiefond Småland och Aktiefond stabil är aktivt förvaltade medans övriga är passiva.

Globalfond Investmentbolag innehåller cirka 30 investmentbolag över hela världen. Under de snart tre åren fonden har funnits har den underpresterat mot världsindex.

Aktiefond Investmentbolag innehåller de svenska investmentbolagen. Industrivärden och Investor utgör tillsammans drygt 50% av fonden. Kanske den bästa svenska aktiefonden? Har utklassat index på 1, 3 och 5 års sikt och det till en låg avgift om 0,24%.

Aktiefond Stabil är en aktivt förvaltad Sverigefond med målet att ha något lägre risk än index. Även denna har slagit index på 1, 3 och 5 års sikt.

Aktiefond Småland: Många tycker att en Sverigefond ger lite väl låg diversifiering, Spiltan gör tvärtom och har en fond enbart investerar i småländska bolag! Det borde kanske inte fungera(?) men fonden har haft en mycket fin utveckling och är snart +400% sedan starten 2008. I år +35%.

Aktiefond Sverige: Ännu en aktivt förvaltad Sverigefond. Även denna har historiskt gått bättre än index.

Högräntefond: Placerar i företagsobligationer. Mycket bra utveckling sett till rådande ränteläge de senaste 5 åren, +2,85% hittills i år.

Räntefond Sverige: Bästa korträntefonden? Lägre risk men också lägre avkastning en högräntefonden, cirka 1,5% per år de senaste 5 åren.

Sammanfattning
Man får väldigt mycket Sverige om man köper fonden, den globala delen utgör ju bara 19%. Globalfonden är också den enda som har gått sämre än index historiskt.

Räntefonderna är bland de bättre man kan hitta, så inte mycket att säga där om man är nöjd med fördelningen på 30% räntor.

Man får tre stycken aktivt förvaltade Sverigefonder vilket väl är lite märkligt då det finns en hel del överlappande innehav mellan fonderna. Men alla tre har ju å andra sida överpresterat mot index historiskt.

Sammanfattningsvis är det väl egentligen bara den höga Sverigeexponeringen som talar emot att ha fonden som enda innehav om man är nöjd med fördelningen 70/30 mellan aktier och räntor. Såväl den passivt förvaltade Aktiefond Investmentbolag som de aktivt förvaltade fonderna har potential att fortsätta prestera bättre än index.

Alternativ
Tycker man att det är lite för mycket Sverige i fonden och/eller är tveksam till Spiltan Globalfond Investmentbolag är det enkelt att skapa sin egen fondportfölj, t ex:

30% Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Indexnära
20% Aktiefond Investmentbolag
20% Aktiefond Stabil
15% Högräntefond
15% Räntefond Sverige

Eller så gör man ett konto på Lysa med fördelningen 70/30. Enklare än så blir det inte.