2 månader med Dreams

För snart 2 månader sedan började jag använda appen Dreams för att testa om det gick att boosta sparandet lite extra.

Sammanfattningsvis så har det fungerat precis som utlovat, pengar har dragits automatiskt från mitt bankkonto och satts in i Dreamsfonden enligt de triggers jag har valt. De triggers jag har använt är "kalenderkaos" som sparar 10 kronor nästan varje dag och "mångalen" som sparar 100 kronor när det är fullmåne.

Detta har resulterat i 450 kronor extra sparande på lite under 2 månader.

För att få lite variation har jag nu bytt ut "kalenderkaos" mot "everest" och "tjuven". Everest sparar 10 kronor första veckan, 20 andra veckan osv upp till 520 kronor efter ett år. Får se hur länge den får vara påslagen. Tjuven är kanske den roligaste(?) triggern, den sparar slumpmässigt 1-200 kronor en slumpmässig dag i veckan.

Det här ser jag alltså som ett sparande utanför min vanliga sparkvot och kommer inte att räkna in Dreams i den. Rationellt är jag medveten om att det vore smartare att öka sitt vanliga aktie och fondsparande med några hundra. Men som sparare är vi inte alltid rationella vilket är hela poängen med Dreams, det handlar om mental bokföring och att lura sig själv att spara mer.

Köpt Resurs

Resurs Holding består av företagen Resurs Bank och Solid försäkringar.

Som synes i grafen ovan har jag ägt Resurs tidigare men sålde för att investera i annat när kursen drog iväg. På senare tid tycker jag att det har blivit svårt att hitta något köpvärt så har nu köpt en liten post i Resurs igen och hoppas kunna fylla på mer framöver.

Kursen har gått ner cirka 10% sedan jag sålde samtidigt som bolaget av senaste rapporten att döma går bättre och bättre. P/E är nu strax under 10 och direktavkastningen cirka 6,3%. Lågt värderat, hög direktavkastning, bank och försäkring - typiskt ett sånt bolag jag gillar. Är ganska säker på att aktiestinsen hade gillat det också.

Bolaget går som sagt bättre och bättre men kursen har minst sagt svårt att lyfta, den har pendlat runt 60 kronor i flera år. Största anledningen till det är troligen Nordic Capital som då och då säljer av mängder av aktier, med 5-6% "rabatt" på nuvarande kurs. När det händer slår det också 5-6% mot kursen i Resurs. Bra tillfälle för den tålmodige att fylla på alltså, inget har ju förändrats i bolaget utan det är bara Nordic Capital som dumpar en del av sitt innehav.

Det här lär fortgå ett tag till, efter senaste försäljning av 17,5 miljoner aktier i februari innehar Nordic Capital fortfarande 17,4% av aktierna i Resurs.

Med en utdelning på över 6% behövs det dock inte mycket kursuppgång (1-2%/år) för att det ska vara ett ok case. När Nordic Capital har sålt färdigt väntar förhoppningsvis en lite roligare kursuppgång också.

Trine-lån #9

Har investerat i mitt niondeTrine-lån, denna gång till Rensource som har sin verksamhet i Nigeria. Beräknad ränta är 6,25% (8,25% på belopp över 1000 euro) över tre år.

Jag försöker sedan december 2018 sätta en mindre summa i varje nytt lån, i de första lånen satte jag lite mer men har nu landat i 50 euro i varje nytt lån. Totalt är det hittills 1050 euro utspritt över nio lån och sju olika företag.

Trine finansierar lån till företag som säljer solpaneler i utvecklingsländer. Risken är att betrakta som ganska hög och nyligen hände det för första gången att ett företag inte kunde betala tillbaka lånet. Läs mer om det i detta inlägg. Väljer man att investera i Trine är det därför viktigt att sprida risken med många små lån till olika företag.

Man kan också hålla utkik efter om lånet backas av SIDA, vilket detta gör. Det innebär att SIDA garanterar att man får tillbaka 60% av investerat belopp.

Från och med april ska det om allt går som det ska börja komma in ränta och återbetalning på kontot, utbetalningsplanen ser just nu ut så här:

Det är så många lån så betalningarna från Rensource får inte plats 😉, de planeras starta i september.

Trine visar också en beräkning över hur mycket minskat koldioxidutsläpp ens investering bidrar till, är nu uppe i 17 ton:

Vill du själv testa att investera i Trine kan du använda följande länk så får både du och jag 10 euro att investera för. Minsta investering är 25 euro.

Dubbla dina pengar

Ovan är en liten film om cirka 7 minuter som förklarar hur man dubblar sina pengar. Spoiler: placera dem på börsen och vänta 9 år.

I förbifarten nämns också "The rule of 72" vilket helt enkelt innebär att 72/avkastning i procent är det antal år det tar för pengarna att dubblas. Med en avkastning på 7,2% tar det alltså 10 år, med 8% 9 år, 10% 7,2 år osv. Jag brukar räkna med en förväntad avkastning på 8% då det är ungefär vad världsindex har gett de senaste 100+ åren.

Vill man bygga upp en förmögenhet gäller det alltså att börja relativt tidigt då tiden har en otroligt stor inverkan på avkastningen, det gäller att hinna med så många dubbleringar som möjligt.

Några exempel om vi räknar med en dubblering var nionde år:

10 000 kronor har efter 45 år växt till 320 000.
100 000 kronor har efter 36 år växt till 1 600 000.
1 000 000 har efter 18 år växt till 4 000 000.

Om man som trettioåring placerar 100 000 i indexfonder och sen inte gör nånting kan man alltså statistiskt sett räkna med att plocka ut 1,6 miljoner lagom till pensionen.

Förhoppningsvis månadssparar man lite också och då blir det en betydligt högre summa, lägger man till månadssparande på 1 000 kronor blir det 4 miljoner! För att räkna på andra belopp kan man använda t ex denna sida.

Att tänka på är att 8%/år är ett historiskt genomsnitt och ingen garanti, det kan bli både lägre och högre i framtiden. Att ha 4 miljoner i aktier året innan man ska börja använda pengarna är inte heller att rekommendera, vid en krasch kan det plötsligt "bara" vara 2 miljoner kvar.

För att minska risken innan man ska börja använda pengarna kan man t ex placera sin ålder i % i räntor (t ex 60% räntor om man är 60 år) eller antal år tills man ska använda pengar x 10 i aktier (t ex  30% aktier och 70% räntor om man ska börja använda pengarna om 3 år).

Starkt 2019 för räntefonder

Det är inte bara aktier som har börjat året starkt, detsamma gäller för räntefonder.

Den populära fonden Spiltan Räntefond Sverige har stigit 0,48% hittills i år, vilket är mer än under hela förra året.

Mina val bland räntefonder är IKC avkastningsfond och Spiltan Högräntefond. IKC avkastningsfond är upp 0,94% och Spiltan Högräntefond hela 1,35%. Fortsätter det så året ut skulle det alltså innebära en avkastning på 4-5% för helåret, vilket väl inte är så troligt med tanke på ränteläget. Över 2% skulle jag säga är bra och över 3% mycket bra.

Jag använder räntefonder för att minska risken i portföljen och har i dagsläget cirka 7,5% av portföljen i räntefonder.

Vanliga invändningar mot räntefonder:

Aktier ger mycket mer på lång sikt
Det stämmer förstås, räntefonder blir både en krockkudde när börsen sjunker och en bromskloss när börsen går upp. Är man en defensiv investerare kan man dock få bättre risk/reward genom att ha lite räntefonder.

Räntorna är på väg upp så man ska inte ha räntefonder nu
I normalfallet är det på kort sikt dåligt för räntefonder att räntan stiger, på längre sikt är det bra. Spiltan Högräntefond består dock enligt senaste kvartalsrapporten till cirka 85% av FRN (Floating Rate Note) vilket innebär att den kommer gynnas av höjda räntor även på kort sikt.

Räntorna är förvisso på väg upp men det går mycket långsamt. FED meddelade i dagarna att det troligen inte blir någon mer räntehöjning under 2019. I Sverige blir det eventuellt en (1) räntehöjning under 2019, troligen med 0,25%.

Vid en börskrasch drabbas även räntefonder
Argumentet här brukar vara att vid en riktig kris kommer inte företagen klara av att betala sina lån och då kraschar även räntefonder som innehåller obligationer. Det stämmer för fonder som innehåller obligationer med mycket hög ränta (~10%) då det i så fall rör sig om osäkra lån, så kallade junk bonds eller skräpobligationer.

Några av de största emittenterna i IKC-fonden och Spiltan Högräntefond är bland annat Telia, Nordea och Samhällsbyggnadsbolaget. Är därför inte särskilt orolig för detta.

Amatörer lånar, genier stjäl

Min portfölj ser inte ut som den gör på grund av en slump och troligen inte din heller. Nedan följer några av mina inspirationskällor i ungefärlig kronologisk ordning, som jag medvetet eller omedvetet har påverkats av.

Aktiestinsen
Jag läste ganska mycket om stinsen när jag började investera. P/E-tal på max 15 och direktavkastning på 5%, behåll aktierna länge. Så kan man sammanfatta stinsens strategi. Det fungerade ganska bra för honom då han började med 600 kronor 1946 och slutade med över 100 miljoner 2017. Min ovilja att handla till höga P/E-tal och förkärlek till hög utdelning tror jag kommer mycket härifrån.

Lundaluppen
En av de första bloggarna jag började följa runt 2012. Fokus på värdeinvestering och "tråkiga" bolag som Investor, Industrivärden, Sampo, Castellum osv. Eller kvalitetsbolag om man så vill, de nyss uppräknade är några av mina största innehav.

Petrusko
Petrusko skiljer sig lite från många andra bloggar då han också skriver en del om bland annat (index)fonder. XACT Högutdelande som är mitt största innehav med runt 11% av portföljen tror jag att jag först läste om på Petruskos blogg.

Jan Bolmeson
Bolmeson skiljer sig också en del från andra bloggar då han rekommenderar räntefonder i alla portföljer (minst 10%). Sen några månader tillbaka rekommenderas även cirka 5% guld i alla portföljer. I rika tillsammans-portföljen/permanent portfolio utgörs 25% av portföljen av guld. Jag har i dagsläget cirka 7,5% räntefonder och 5% guld i portföljen.

Marcus Hernhag
Hernhag gillar utdelning och därmed även preffar. Mitt eget intresse för preffar kommer nog till viss del från Hernhag. I portföljen har jag för tillfället Akelius Residential Pref, Hemfosa Fastigheter Pref, Klövern Pref och Sdiptech Pref.

Eric Strand
Eric Strand förvaltar fonderna Pacific Precious (hedgefond med inriktning på guld och ädelmetaller) och Pacific Multi Asset (hedgefond). Efter att ha hört Eric i diverse poddar och annat har jag plockat in båda fonderna i portföljen, samt ytterligare två hedgefonder.

Anna Svahn
Anna Svahn kör en annorlunda och avancerad strategi med en blandning av aktier, råvaror och guld som ombalanseras kontinuerligt. Jag har en liten del (1%) XACT råvaror i portföljen, samt guld.

Ovanstående har i sin tur förstås inspirerats av Graham, Lynch, Dalio, Buffet osv.

Vilka inspireras du av?

Avanza vs Nordnet

När jag blev kund hos Avanza 2012 såg det lite annorlunda ut än idag, i princip alla rekommenderade Avanza eftersom sidan ansågs mer lättnavigerad och det fanns i princip samma utbud som på Nordnet.

Nordnet

Idag upplever jag att Avanza har halkat efter lite och att det finns flera punkter där Nordnet slår dem.

ETF:er
Det här är den viktigaste punkten för mig. Nordnet har ett väldigt bra utbud av ETF:er, framförallt är det de med guld som underliggande tillgång och de med utdelning som jag är intresserad av.

Det går även att månadsspara i vissa ETF:er courtagefritt.

Avanza har inga guld-ETF:er. Utdelande ETF:er har jag hittat två stycken som verkar ok, men Nordnet har fler och bättre.

Shareville
Via Shareville kan man som bekant se innehaven i andras portföljer (fördelning och utveckling i procent, inga summor), kan vara intressant i vissa fall.

Superfonden Sverige (och Danmark/Norge/Finland)
Nordnets gratisfond med det lite småtöntiga namnet Superfonden Sverige är bättre än Avanzas motsvarighet Avanza Zero. Avanzas fond följer OMXS30 och Nordnet ett bredare Index med cirka 70 svenska bolag. Båda har 0 i förvaltningsavgift.

Nordnet har även motsvarande fonder för Danmark/Norge/Finland. Även här är avgiften 0 men eftersom det är en annan valuta tillkommer valutaväxlingsavgift om 0,5%.

Låna ut aktier
Hörde nyligen talas om detta och har inte satt mig in i det än, men det låter intressant:

"Programmet innebär att du som har en kapitalförsäkring hos Nordnet ges möjlighet till extra avkastning på de aktier du har investerat i. Avkastningen skapas genom att Nordnet lånar ut aktierna till externa parter, exempelvis globala investmentbanker. Låntagarna betalar ersättning till Nordnet, som efter avdrag för agentens arvode delas lika mellan Nordnet och dig som kund."

Avanza

Finns det inget Avanza är bättre på då? Jodå.

Användarvänlighet
Det argument som nämns oftast, sajten och appen är helt enkelt bättre än Nordnets. Eftersom jag bara är kund hos Avanza i dagsläget har jag inte  kunnat jämföra.

Avanza Global
Globalfonden med 0,11% i avgift är ett ganska tungt argument för många, även om skillnaden mot andra fonder kanske mest är psykologisk. Hos Nordnet kan man t ex välja Länsförsäkringar Global Indexnära som har en avgift på 0,21%.

Avanza Auto
Avanzas "robot" är inte fantastisk men den är billigare än Nordnets motsvarighet Robosave.

Sparkonton
Avanza har ett antal samarbeten vilket gör att man kan öppna sparkonto hos Avanza och i skrivande stund få som mest 0,75% ränta. Det går att få högre på en nischbank (t ex 0,95% hos Nordax) men för många kan det vara värt den lite lägre räntan att ha det samlat på Avanza.

Även Nordnet har sparkonto men jag hittar ingen information om vilken ränta de erbjuder. Gissar därför på 0%.

Slutsats

Jag har säkert missat några punkter men man kan i alla fall konstatera att det finns fördelar och nackdelar med båda. För egen del ser faktiskt Nordnet på pappret bättre ut än Avanza då det finns många ETF:er där jag skulle vilja få tillgång till.

Det hjälper förstås inte om användarvänligheten är så låg som ryktet säger, men hur illa kan det vara egentligen 😏? 

Det kostar inget att öppna ett konto och testa. Att det blir svårare att få överblick över portföljen när man har flera konton går dock inte att komma ifrån.

Portföljöversyn

Ser över portföljen igen, den här gången tittar jag på hur stor vikt varje innehav har och hur stor vikt jag är bekväm med att respektive innehav har. För hög vikt = säljkandidat, för låg vikt = köpkandidat.

Som absolut maxvikt har jag satt 5% per aktie men i många fall kan även 5% vara för högt.

Portföljen med (nuvarande vikt) (maxvikt):

Nordiska aktier
Axfood (1,5%) (5%)
Castellum (5%) (5%)
Duni (2%) (3%)
Fortum (0,5%) (3%)
Gjensidige Forsikring (5,5%) (5%)
Industrivärden C (5,5%) (5%)
Investor A (6%) (5%)
Latour B (2%) (5%)
Nordea (1,5%) (2%)
Novo Nordisk B (1,5%) (5%)
Sampo (5%) (5%)
Skanska B (3%) (2%)
SEB (1,5%) (2%)

Amerikanska aktier
AT&T Inc (2%) (3%)
Coca-Cola Co (1,5%) (3%)
Consolidated Edison Inc (1%) (3%)
Johnson & Johnson (1,5%) (5%)
PepsiCo Inc (1%) (3%)
Procter & Gamble Co (1%) (3%)

Preferensaktier
Akelius Residential Pref (3%) (3%)
Hemfosa Fastigheter Pref (3%) (3%)
Klövern Pref (3%) (3%)
Sdiptech Pref (1%) (3%)

Aktiefonder (ETF)
DBX MSCI WORLD (DR) 1C (2%) (80%!)
DBX EUR DIV (1%) (utdelande) (10%)
DBX GLBL DIV 100 (0,5%) (utdelande) (10%)
XACT Högutdelande (11%) (utdelande) (80%!)

Räntefonder
IKC Avkastningsfond (4,5%) (2,5%)
Spiltan Högräntefond (3%) (2,5%)

Hedgefonder
Atlant Multi-Strategy (1,5%) (1,5%)
Atlant Opportunity (1,5%) (1,5%)
Pacific Multi Asset A (1,5%) (1,5%)

Guld och råvaror
Pacific Precious A (5%) (5%)
XACT Ravaror (1%) (1%)

Likvida medel (5%)

Slutsatser efter att ha gått igenom listan:

* Kursiverade innehav har lite för hög vikt. Gjensidige, Industrivärden, Investor och Skanska kommer jag därför troligen hyvla av lite inom kort så att de kommer ner till maxvikten.Gjensidige och Investor råkar dessutom handlas till historiskt höga kurser så det passar ganska bra just nu,

* Jag har lite för mycket räntefonder. Borde sälja av en del men det är ingen brådska eftersom jag ändå har en del likvider just nu.

* Jag kan tänka mig att öka i de flesta aktieinnehav men det mesta känns dyrt just nu. Har nyligen ökat en del i Duni men även där har kursen tagit fart senaste veckan. Nordea och SEB är väl det som ser fortsatt köpvärt ut.

* Jag kan tänka mig att öka väldigt mycket i XACT Högutdelande och DBX MSCI WORLD, har här satt hela 80% av portföljen som max. Så mycket kommer det troligen aldrig att bli men ser egentligen inga problem med en sådan portfölj, dvs 80% bred aktiefond och resten räntefond/guld/råvaror/hedge/preffar.

* På sikt kommer jag få en större andel fonder/ETF:er än aktier, idag är fördelning ungefär 60% aktier.

Keep it simple?

I det förra inlägget gick jag igenom vad jag tycker en bra portfölj bör innehålla. Om man vill göra det så enkelt som möjligt för sig kommer här några förslag på portföljer.

100% Indexfond (bra)
En mycket enkel strategi om man klarar av de stora svängningarna det innebär. Månadsspara i t ex Avanza Global med 0,11% avgift, klart. Vill man ha utdelning kan man komplettera med t ex XACT Högutdelande eller någon annan fond med utdelning.

Lysa (bättre)
På lysa har man möjlighet att ha en andel räntor/obligationer också. Öppna ett konto och ställ in önskad fördelning mellan aktier och räntor, t ex 90/10, 80/20 eller 60/40 beroende på risknivå. Klart. Vill man kan man få en viss procent utbetalt varje månad.

Aktier, räntor och ytterligare tillgångslag (bäst)
För att få ihop den här portföljen behöver vi ett tillgångsslag till, förslagsvis guld eller råvaror. Förslag:

1. Avanza Auto (bra)
Avanza Auto 1-5 innehåller alla tre tillgångsslagen. T ex innehåller Avanza Auto 5 i nuläget cirka 74% aktier, 20% räntor och 6% råvaror. Blir lite trubbigt när man inte själv kan välja fördelning och fördelningen kan variera över tiden men hittar man en fond med önskad fördelning kan det vara ett alternativ.

2. Avanza Global + Spiltan räntefond Sverige + Spiltan högräntefond + Pacific Precious/XACT Råvaror (bättre)
Med fyra fonder får vi en blandning av aktier, korta och långa räntor och guld eller råvaror.

3. Lysa + Pacific Precious/XACT Råvaror (bäst)
Med ett konto på lysa och fonden Pacific Precious och/eller XACT Råvaror får vi exponering mot aktier, räntor/obligationer och guld/råvaror.

Har du en portfölj?

Enligt Avanzapodden är det drygt 40% av de svenskar som innehar aktier som bara har en enda aktie i portföljen. Det är naturligtvis vansinnigt i de flesta fall då det blir en alldeles för hög risk. Undantaget skulle väl vara om man sitter på information som gör att man "vet" att aktien kommer stiga kraftigt, men då kan man å andra sidan få andra problem 😉.

För 99% av spararna bör det alltså vara en dålig strategi.

Aktiespararna rekommenderar 10-15 bolag i 5-6 olika branscher. Det är en bra början, men jag skulle nog påstå att även det ger för låg riskspridning för de flesta.

Ungefär så här tänker jag att man bygger sin portfölj, från nivå 1 till 7, där 7 är den bästa:

Nivå 1
1-3 aktier. Gör det inte!

Nivå 2
3-9 aktier i färre än 5 branscher. Fler aktier är bättre, upp till en viss gräns (15-20?), för de flesta. Det är viktigt att sprida innehaven mellan olika branscher. En portfölj med 5 olika banker är förstås bättre än en med bara 1 bankaktie, men inte så mycket bättre som man kan tro. 9 aktier tycker jag också ger för hög vikt för varje bolag (minst 11%).

Nivå 3
10-15 aktier i färre än 5 branscher. Med 15 innehav med samma viktning motsvarar varje bolag 6,67%. Vissa tycker att 15 är det optimala antalet då viktningen inte skiljer sig så mycket mot t ex 20 innehav men att det då blir desto fler innehav att hålla koll på. Själv är jag mer bekväm med drygt 20.

Nivå 4
10-15 aktier (eller fler) i minst 5 branscher. Nu börjar det likna något, detta är också Aktiespararnas rekommendation.

Nivå 5
Som nivå 4 + en indexfond. Att ha en del av portföljen i en indexfond gör underverk för riskspridningen. Med en globalfond har man t ex plötsligt över 1 000 innehav. Det kan lika gärna vara en Sverigefond som SEB Sverige Indexfond  eller en "smart beta"-fond som XACT Högutdelande. En indexfond är en "hedge" mot dig själv, tar du dumma beslut i dina övriga affärer kommer åtminstone en del av portföljen att gå som index.

Nivå 6
Som nivå 5 + ett tillgångsslag till. Man kan argumentera för att det är först på den här nivån det blir en portfölj på riktigt, övriga nivåer är ju mest en samling aktier.

Tidigare nivåer har bara bestått av ett enda tillgångslag, nämligen aktier.

Det finns (minst) två problem med det. Det första är att vid olika tidpunkter kommer andra tillgångslag gå bättre än aktier.

Det andra är att svängningarna blir väldigt stora, kommer det en nedgång liknande finanskrisen 2007-2008 kan portföljen mycket väl tappa 50% av värdet och då är det lätt att drabbas av panik och börja sälja i precis fel tillfälle. Med flera tillgångslag tappar portföljen kanske "bara" 20 eller 40%. Att se att portföljen går bättre än index gör det förhoppningsvis lättare att inte drabbas av panik.

Det vanligaste tillgångslaget vid sidan av aktier i en portfölj torde vara räntor/obligationer.

Nivå 7
Som nivå 5 + två tillgångslag till. Det näst vanligaste tillgångslaget vid sidan av aktier torde vara guld eller råvaror. Guld har den trevliga egenskapen att det oftast stiger när aktiekurserna sjunker, kan alltså fungera som en hedge vid börsnedgångar.

Som av en händelse uppfyller min egen portfölj kriterierna för nivå 7, vilken nivå har din?

Testar Lysa

Lysande

Har varit sugen på att testa Lysa ett tag och nu har jag gjort slag i saken och öppnat ett konto där. Det gick mycket smidigt både att skapa konto och föra över en pengar med mobilt bankid.

Ett plus för att man inte behöver logga in på sin bank och föra över pengar utan kan göra det direkt på lysas sida. Fungerar för alla stora banker och några till. Finns även möjlighet att föra över med Swish.

Minsta belopp att föra över är 1 000 kronor vilket jag tycker Lysa kunde vara lite tydligare med, jag hade fått för mig att det var 10 000 och har därför dragit mig lite för att öppna ett konto. För att testa började jag nu med 1 000 kronor.

Lysa är en så kallad fondrobot där du väljer fördelning mellan aktier och räntor/obligationer och sedan sköter "roboten" allt ditt sparande. Dina pengar placeras i breda indexfonder och ränteinstrument i ett ISK och ombalanseras då och till vald fördelning. Avgifterna är mycket låga, fondavgifter och Lysas avgifter blir totalt max cirka 0,4%.

Man får svara på ett fåtal frågor när man öppnar konto och får sedan ett förslag på fördelning som givetvis kan ändras. Lite kul att jag fick förslaget 82/18, jag hade bestämt mig innan för 80/20 för att kunna jämföra hyfsat med min egen portfölj.

Fonderna man får i Lysa är mycket bra, aktiefonderna innehåller cirka 6000 bolag med global spridning.

Innehav för 1 000 kronor i Lysa enligt 80/20

Något annat som är bra är möjligheten till återkommande utbetalningar. Man kan välja att det ska betalas ut ett fast belopp eller ett procentuellt belopp varje månad alternativt sätta ett datum några år framåt i tiden när hela kontot ska vara utbetalt.

Det här är väl egentligen tänkt för de som har sparat ett tag och ska börja leva på pengar från lysakontot men fungerar ju faktiskt också som en egen utdelande globalfond om man vill. Bara att ställa in t ex 5% som årlig procent så kommer man få "utdelning" varje månad. När jag kommit upp i lite större belopp kommer jag kanske börja använda det.

Framöver kommer jag fördela sparandet mellan Avanza och Lysa men har inte bestämt fördelningen än, kan nog variera från månad till månad.

Sparroboten June från Danske Bank

Inte June.

Så kallade sparrobotar eller fondrobotar är hett just nu och nu har även Danske Bank hoppat på tåget och lanserat sin sparrobot "June" i Sverige.

Jag blir som vanligt besviken när jag inser att det inte är något annat än en vanlig fond-i-fond, dvs en fond med innehav i andra fonder.

Man får svara på ett fåtal frågor om tidshorisont och risk och får sedan ett förslag som är en av följande fem fond-i-fonder (fördelning mellan räntor/aktier/övrigt inom parentes)

June Moderate (67,8/26,3/5,9)
June Balanced (52,6/43,1/4,2)
June Progressive (37,3/57,8/4,9)
June Oppurtunity (12/85,9/2,1)
June Equity (0/99,2/0,8)

Om vi t ex tittar på mittenalternativet June Progressive (som har en fördelning mellan aktier och räntor mycket när den klassiska 60-40-portföljen) ser de 10 största innehaven enligt faktabladet just nu ut så här:

Procapture Usa Index Fund - Akkumulerende, Klasse Dkk W 18,1%
Procapture Global Ac Index Fund - Akkumulerende, Klasse Dkk W 10,0%
Procapture Global Emerging Markets Index Fund - Akkumulerend... 8,8%
Procapture Europe Index Fund - Akkumulerende, Klasse Dkk W 8,5%
Danske Invest Emerging Markets Debt Hard Currency - Accumula... 7,2%
Db X-Trackers Ii Iboxx Sovergn. Euroz. 1c Ucits 6,9%
Danske Invest Sicav Euro High Yield Bond Class I 6,0%
Lyxor 3-5y Investment Grade (Dr) Ucits Etf(Fr) 4,8%
Spdr Barclays 1-3 Year Euro Go B Ucits Etf(De) 4,6%
Danske Invest Sicav Global Corporate Bonds Class I 4,3%

Aktiedelen är som väntat uppdelat mellan indexfonder USA/Globalt/Tillväxtmarknad/Europa. Inte så mycket att säga om förutom att det blir lite tårta-på-tårta att ha både globalfond och indexfonder från övriga regioner, men ok.

Räntedelen är desto svårare att utvärdera men det är i alla fall en mix av obligationer med kortare (1-3 år) och lite längre (3-5 år) löptid och av obligationer av högre kvalitet (Investment Grade) och lägre kvalitet med potential till högre avkastning (High Yield, även känt som "junk bonds" 😃). Det finns även spridning mellan olika regioner.

Sammantaget verkar det vara helt okej fonder men inte fantastiskt.

Personligen ogillar jag att andelen räntor och aktier kan svänga ganska kraftigt men det kanske är en smaksak:

"Fondens normala tillgångsallokering är 50% i aktier och 50% i obligationer, men detta kan justeras beroende på förvaltarens marknadsutsikter. Allokeringen till aktier ska vara mellan 30% och 75% samt allokeringen till obligationer och andra räntepapper mellan 25% och 70%"

I t ex Lysas robot väljer man själv fördelning (t ex 60-40) och sen hålls den fördelningen genom automatisk ombalansering vilket jag tycker är att föredra.

Avgiften då? Danske Bank tar 0,59% avgift för fond-i-fonden, oavsett vilken man väljer. Billigt jämfört med många andra bankfonder men ganska dyrt jämfört med andra alternativ (som dessutom är bättre).

Omdöme
Sammanfattningsvis så är det här ett okej alternativ för den som enbart är kund i Danske Bank men bemödar man sig med att öppna ett konto på Avanza eller Lysa så finns det bättre alternativ.

Alternativ
Några alternativ som jag tycker är bättre än Danske Banks, med det bästa först:

Lysa
Jag har tidigare skrivit kort om lysa när de började med återbetalning/utdelning men inte kommit till skott att själv öppna konto där än. Lysa tycker jag är den bästa sparroboten då den har bäst fonder, lägst avgift (0,4%), fast fördelning mellan räntor och aktier och möjlighet till utbetalning.

DIY på Avanza
Do It Yourself-lösningen på Avanza är att helt enkelt köpa Avanza Global som är en globalfond med extremt låg avgift (0,10%). Vill man ha räntor också kan man t ex välja Spiltan räntefond Sverige (0,23%) och AMF Räntefond Lång (0,14%). En 60-40-portfölj med dessa hamnar på 0,13% i avgift. Man får dock inte samma spridning som i robotalternativen.

Avanza Auto
Avanzas "robot" är ganska lik Danske Banks med sex olika fond-i-fond att välja mellan. Har dock lägre avgift på max 0,49%.

10 000 investerat i Trine

Trine finansierar lån till företag som säljer solpaneler i utvecklingsländer. Risken är att betrakta som ganska hög och nyligen hände det för första gången att ett företag inte kunde betala tillbaka lånet. Läs mer om det i detta inlägg. Väljer man att investera i Trine är det därför viktigt att sprida risken med många små lån till olika företag.

Jag försöker sedan december 2018 sätta en mindre summa i varje nytt lån som Trine erbjuder, i de första lånen satte jag 2-300 euro men sänkte snart till 100.

Med dagens investering i SolarHome i Myanmar och Kazang i Zambia är jag uppe i 1000 euro, utspritt över åtta lån och sex olika företag.

10 000 på tre månader är betydligt mer än jag hade tänkt mig från början så har nu sänkt till 50 euro per lån. Fortsätter lånen komma in samma takt innebär det 24 lån till under året så jag kanske får sänka ytterligare en gång😉. Det här är ju pengar som inte tas från mitt "vanliga" sparande. En variant kan vara att bara investera i företag som jag inte investerat i förut, för att sprida riskerna.

I lånet till Kazang i Zambia kan man välja att investera till 5% avkastning och då vara garanterad 60% av beloppet av SIDA eller till 6,5% utan garantier. Jag valde den lägre avkastningen vilket också ser ut att vara betydligt populärare än det andra lånet just nu och bör bli fulltecknat inom några dagar. Med en investering på 50 euro spelar det väl inte så stor roll vilket man väljer men det kan vara en bra princip att alltid välja lånet som backas av SIDA om det erbjuds ett sånt.

Efter 1000 euro investerat ser utbetalningsplanen ut så här:

Om jag räknar rätt blir det cirka 1100 euro som ska betalas ut under 3 år. Kan låta lite med en avkastning på bara 10% på tre år men det beror på hur man räknar.

Eftersom de flesta lånen är amorterande så får man ju bara ränta på den kvarstående delen. Det innebär också att efter 1,5 år har jag fått tillbaka cirka 550 euro som kan återinvesteras i nya lån som betalar ut ränta som kan återinvesteras i nya lån osv...

För den som är mer intresserad av effekterna på klimatet än avkastningen är kanske följande bild mer intressant:

Vill du själv testa att investera i Trine kan du använda följande länk så får både du och jag 10 euro att investera för. Minsta investering är 25 euro.

Utdelande ETF på Avanza #2

Jag har tidigare skrivit om ETF:er på Avanza som betalar kontant utdelning, DBX EUR DIV som innehåller 50 bolag i Europa och DBX GLBL DIV 100 som innehåller 100 bolag globalt.

DBX EUR DIV bestämde jag mig för att  investera i direkt men blev mer tveksam till DBX GLBL DIV 100 eftersom den använder syntetisk replikering. Nu har jag tagit mig en funderare och kommit fram till att det inte är en någon deal breaker (även om fysisk replikering hade varit att föredra).

Det är 100 innehav i fonden och de 10 största är följande:

Jag får erkänna att jag inte har särskilt bra koll på de största innehaven men det behövs ju inte heller när man investerar i en bred fond. Den fokuserar på 100 bolag globalt med hög utdelning och det räcker egentligen som information. Fördelningen mellan USA/Europa/Asien (se första bilden ovan) ger en väldigt bra riskspridning och sänker risken ytterligare i min portfölj.

Som kuriosa kan nämnas att svenska SEB utgör 0,96% av fonden.

Exempel på några fler välkända(?) bolag i indexet:

ASTRAZENECA
FORTUM OYJ
VERIZON COMMUNICATIONS INC
FORD MOTOR CO
AT&T INC
PFIZER INC
CONSOLIDATED EDISON INC
THE BANK OF NOVA SCOTIA
SEAGATE
INTEL CORP
HP INC

Överlappet mellan DBX GLBL DIV 100 och DBX EUR DIV är mycket litet så ser inga problem med att äga båda fonderna. Vilket jag nu gör.

ETF:er med syntetisk replikering

Jag skrev i föregående inlägg att jag var tveksam till DBX GLBL DIV 100 eftersom den använder syntetisk replikering. Nu har jag försökt läsa på lite mer om vad det här egentligen innebär.

Vet inte om jag blev så mycket klokare men som jag förstått det fungerar det i allmänhet ungefär så här:

Syntetisk replikering används framförallt när det är svårt att köpa alla innehaven direkt, t ex på illikvida marknader.

ETF:en äger aktier/värdepapper som säkerhet, dessa är ofta liknande det som det index den replikerar men behöver inte vara det. En syntetisk ETF som följer ett asiatiskt index skulle t ex i teorin kunna ha amerikanska aktier som säkerhet.

Det finns en motpart som lovar att ge lika mycket i avkastning som det index ETF:en säger sig följa. I gengäld får motparten avkastningen från ETF:ens säkerhet samt en avgift.

Nåt sånt, intresserade kan läsa mer på t ex etfsverige, Investopedia eller justETF.

Det finns några nackdelar med detta. Den mest uppenbara är väl att man introducerar en risk till, risken att motparten inte kan leverera avkastningen. Det finns dock ett antal tekniker för att minska den risken, se länkar ovan, så jag bedömer den vara i princip obefintlig. Men högre risk än en ETF med direkt replikering är det, det går inte att komma ifrån.

En annan nackdel är att det är en lite märklig konstruktion där du egentligen inte köper innehaven i fonden utan köper avkastningen som innehaven skulle ge, om du hade dem. Syntetisk var ordet. Kan jämföras med att köpa ett certifikat för guld istället för fysiskt guld, kanske. När det fungerar spelar det ju ingen roll, du får samma avkastning både med direkt och syntetisk replikering.

Det finns faktiskt en fördel också, syntetisk replikering kan ofta ha lägre "tracking error" än fysisk, dvs ligga närmare det index man följer.

Slutsats
Finns det en ETF med fysisk replikering som gör samma sak som en syntetisk så kommer jag välja den. Jag anser dock inte att nackdelarna är så stora med syntetiska ETF:er att jag väljer bort de helt och hållet.

Nu blir nästa steg att undersöka de större innehaven i DBX GLBL DIV 100 lite närmare, både utifrån kvalitet och eventuella överlapp med DBX EUR DIV.

Utdelande ETF:er på Avanza

På Nordnet finns det ett stort utbud av ETF:er och flera som ger utdelning, se t ex denna artikel från Nordnetbloggen.

På Avanza är utbudet betydligt sämre men det finns faktiskt några stycken, de två första har många hört talas om så nämner de bara kort.

XACT Högutdelande
Mycket populär ETF med 45 högutdelande bolag i norden och en utdelning om drygt 4% per år. Läs mer på XACT. Har själv en stor del (cirka 11%) av portföljen i denna,

XACT Sverige
Följer indexet SIX Sweden ESG Selection Index GI som består av cirka 70 svenska bolag. Bra alternativ till övriga Sverigefonder och delar ut 3-4% per år.

DBX GLBL DIV 100
Hos Avanza finns det inte mycket information men det står ju bland annat ISIN-koden och lite annat man kan använda för leta vidare.

En googling leder oss till denna sida hos DWS. DBX antar jag står för Deutsche Bank Xtracker och DWS är en del av Deutsche Bank, so far so good. För den som undrar så står tydligen DWS för "Die Wertpapier Spezialisten".

Här kan vi läsa all möjlig info om fonden som att den logiskt nog har 100 innehav;
40 i USA och 30 vardera för Europa och Asien. Vi kan också se att utdelningen har varit i April de senaste åren och den 2018 var 4,7%. Utdelningen har varierat en del men runt 4% verkar vara normalt.

DWS listar de 10 största innehaven i fonden och det går också att ladda ner en komplett lista i excelformat.

Så långt tyckte jag det såg ganska bra ut, tills jag hittade följande i faktabladet:

"Investeringsmetod: Indirekt replikering
Portföljstruktur: Substitute Basket + Swap*

* ETF:en ingår ett swapavtal med en bank under vilket banken levererar indexavkastningen till ETF:en justerat för vissa indexreplikeringskostnader eller prisförbättringar (s.k. enhancements)"

Jag får erkänna att jag inte riktigt är med på hur replikeringen går till men som jag har förstått det så innebär indirekt replikering alltid lite högre risk än om fonden själv äger innehaven. Jag avstår därför från denna fond i nuläget.

DBX EUR DIV
Info om DBX EUR DIV återfinns också hos DWS. Förvirrande när de listas med olika namn men samma ISIN-kod för övrigt, hos DWS listas den som Euro Stoxx Quality Dividend UCITS ETF 1D.

Glädjande nog använder denna ETF direkt replikering, dvs den äger innehaven precis som i en vanlig fond:

"Investeringsmetod: Direkt replikering
Portföljstruktur: Full replikering"

Som jag tolkar det använder man också en princip inte helt olik XACT Högutdelande för att avgöra vilka bolag som ska ingå i indexet:

"Euro STOXX® QUALITY DIVIDEND 50 Index utformats för att återspegla resultatet för 50 aktier av hög kvalitet med hög utdelning och låg volatilitet inom indexet Euro STOXX® Index (Basindexet). Aktierna väljs genom en urvalsprocess som innebär att data analyseras för varje beståndsdel (till exempel mängden utdelning som betalats ut, volatilitet och intäktstillväxttakt). Utbudet av kvalificerade beståndsdelar tilldelas poäng utifrån fördefinierade mått. De slutliga 50 beståndsdelarna väljs (högst 15 per bransch) och viktas med maximalt 4 procent per beståndsdel."

Utdelningen har varit i April den senaste åren och har legat runt 4% de flesta åren.

De 20 största innehaven (hela listan finns tillgänglig i excel-format).

Slutsats

XACT högutdelande äger jag redan och kommer fortsätta investera i den regelbundet.

Jag tycker DBX EUR DIV ser intressant ut och har idag köpt en mindre post i fonden. 

Ska undersöka närmare vilka risker det finns med syntetisk replikering och också om det är några större överlapp mellan DBX EUR DIV och DBX GLBL DIV 100 men avvaktar med DBX GLBL DIV 100 tillsvidare.

Bli rik på hållbart sparande

Bild från Adlibris.

Har läst det första av inköpen på bokrean, "Bli rik på hållbart sparande" av Carl Rosén.

Rosén var när boken skrevs VD för aktiespararna vilket märks i boken. T ex rekommenderas i första hand inte fonder utan aktier, och då bara svenska aktier eftersom svenska börsen "är en av världens bästa". Kraftig "Home Bias" här alltså 😉. Jag har ganska stor övervikt i Sverige/Norden men att ha 100% i Sverige skulle jag inte rekommendera till någon.

Vidare rekommenderas att köpa aktierna genom Aktiespararnas Aktieinvest vilket inte heller är en rekommendation man ser varje dag. Avanza och Nordnet är bättre och billigare.

För att hitta aktier och göra analyser rekommenderas givetvis Aktiespararnas egna program "Hitta kursvinnare".

Aktiespararna är annars en fantastisk organisation som tillvaratar aktieägares, förlåt aktiesparares, intressen men i punkterna ovan tycker jag man är fel ute.

Men bortsett från det då så är kapitlen om hur man skapar sin egen hållbarhetsprofil ganska intressanta. Rosén tar upp olika kategorier så som tobak, djurförsök, miljöpåverkan, vapen, mänskliga rättigheter osv och hur man kan tänka kring det.

Man får helt enkelt själv komma fram till vilka kriterier man tycker är viktiga (om några) och investera efter det.

Rosén själv väljer t ex bort Cloetta och Novo Nordisk men har inga problem med vapen, miljöförstöring eller misstankar om korruption. Varför Cloetta och Novo Nordisk går bort? Cloetta för att det bidrar till fetma och Novo för att de tar fram medicin mot diabetes orsakad av fetma. Känns långsökt minst sagt.

Rosén ger också ett konkret exempel på hur en hållbar portfölj kan se ut:

Systemair
Alfa Laval
ÅF
Arise
Castellum
Nobina
SEB
Axfood
HM
Hövding
GHP Specialty Care

Förutom möjligen Arise (vindkraft) har jag faktiskt svårt att se någon tydlig koppling till hållbarhet i de flesta av valen. Det är möjligt att jag blandar ihop hållbart sparande med Impact Investing som ju ger effekt på riktigt men jag tycker ofta "hållbara" fonder eller aktieval blir ganska tandlösa.

HM har säkert någon typ av hållbarhetspolicy men det blir lite motsägelsefullt när hela affärsidén bygger på att kläderna ska vara billiga och bytas ut ofta.

Men om hållbart sparande bara innebär att man plockar bort de värsta företagen kan det väl vara ok.

Nu blev det en del kritik här men jag tycker faktiskt hållbart sparande är en bra idé. Inte bara från ett etiskt perspektiv utan också rent investeringsmässigt. Precis som Rosén skriver i boken kommer bolag exponerade mot t ex tobak att få det allt svårare i framtiden pga nya lagar och straffskatter.

Det finns också undersökningar som har jämfört "hållbara" fonder med "vanliga" fonder och kommit fram till att de hållbara inte har givit lägre avkastning, vilket man kanske annars lätt kan tro.

I min egen portfölj har jag aktivt valt bort spelbolag, vapen (nästan, Investor har ju tyvärr innehav i Saab) och tobak.

Är man ute efter en investering som faktiskt gör skillnad på riktigt tycker jag att Impact Investing, t ex Trine är betydligt mer intressant. Dock med högre risk.

Uppdatering av portföljen

För att försöka få lite bättre koll på vad jag bör köpa eller sälja härnäst har jag gått igenom
vilken viktning alla innehav har och uppdaterat portföljsidan. Den ser i skrivande stund ut så här (ungefärlig del av portföljen inom parentes):

Nordiska aktier
Axfood (1,5%)
Castellum (5%)
Duni (2%)
Fortum (0,5%)
Gjensidige Forsikring (5%)
Industrivärden C (5%)
Investor A (6%)
Latour B (2%)
Nordea (1%)
Novo Nordisk B (1,5%)
Sampo (5%)
Skanska B (5%)
SEB (1%)

Amerikanska aktier
AT&T Inc (2%)
Coca-Cola Co (1,5%)
Consolidated Edison Inc (1%)
Johnson & Johnson (1,5%)
PepsiCo Inc (1%)
Procter & Gamble Co (1%)

Preferensaktier
Akelius Residential Pref (3%)
Hemfosa Fastigheter Pref (3,5%)
Klövern Pref (3%)
Sdiptech Pref (1%)

Aktiefonder (ETF)
DBX MSCI WORLD ETF (2%)
XACT Högutdelande (11%)

Räntefonder
AMF Räntefond Lång (1%)
IKC Avkastningsfond (4,5%)
Spiltan Högräntefond (3%)

Hedgefonder
Atlant Multi-Strategy (1,5%)
Atlant Opportunity (1,5%)
Pacific Multi Asset A (1,5%)

Guld och råvaror
Pacific Precious A (5%)
XACT Ravaror (1%)

Likvida medel (6%)

Det klart största innehavet är XACT Högutdelande med 11% av portföljen och det minsta Fortum med 0,5%. Att XACT väger så tungt ser jag inga problem med då det är en fond med 45 innehav. Enskilda innehav vill jag ha max 5% i. Investor väger 6% men det får vara ok då det ju är ett investmentbolag med flera underliggande innehav. Fortum har jag en bevakningsposition i, tycker värderingen är väl hög idag.

Köpkandidater
De som har både låg portföljandel och låg/ok värdering är köpkandidater:

Duni
Nordea
SEB
XACT Högutdelande

Förutom XACT högutdelande känns inget alternativ riktigt klockrent.

Duni började jag köpa på 113 kronor i Oktober 2018 och sedan dess har kursen rört sig nedåt. Jag tycker fortfarande värderingen är attraktiv men det känns som det kan ta tid innan det vänder för Duni. Eventuellt ökar jag till max 3% av portföljen.

Både SEB och Nordea känns lite riskabelt i och med Swedbank-gate men värdering och utdelning är lockande. Sannolikt ökar jag sakta men säkert upp till 2% av portföljen för vardera innehav.

XACT högutdelande känns klockrent som sagt, bara att fortsätta köpa regelbundet.

Skulle gärna öka i de amerikanska innehaven också men det känns svårt med både dyr dollar och hög värdering.

Säljkandidater
Duni
Skanska
AMF Räntefond Lång

Se ovan angående Duni 😃. Jag är lite ambivalent här, kommer det ingen vändning i närtid kommer jag eventuellt att sälja.

Skanska gillar jag förvisso men känns som att risken i byggsektorn är ganska hög just nu. Kan vara ett bra läge att minska med 1-2% och sätta in i t ex XACT Högutdelande istället.

Angående AMF Räntefond Lång så är det en bra räntefond men jag funderar på om det inte blev lite tokigt när jag satte ihop portföljen. Tanken var att ha cirka 80% aktier och 20% "annat", men i aktiedelen har jag räknat in preferensaktier vilket gör att risken och avkastningen blir lite lägre än jag hade tänkt. Funderar därför på att minska något i räntefonderna.

Min sämsta aktieaffär (2)

Sälja för tidigt är ett misstag jag har gjort några gånger och det tydligaste exemplet är nog AstraZeneca. Jag köpte runt 320 kronor och när jag cirka ett halvår senare tyckte mig se en rejäl övervärdering runt 430 kronor och P/E 30 sålde jag hela innehavet.

Sen dess har kursen fortsatt uppåt och är i skrivande stund 768 kronor. Hade jag bara behållit aktierna hade jag alltså legat cirka +140% + plus utdelningar och det hade i så fall varit en av mina bättre affärer. Istället sålde jag med cirka 35% vinst.

AstraZeneca värderas uppenbarligen betydligt högre av marknaden än av mig. Just nu är P/E runt 50 vilket är ganska crazy. Enligt mig då, jag har ju haft fel hittills.

Jag har haft funderingar på att gå in igen när kursen har dippat under 500 kronor men eftersom jag tidigare har sålt runt 430 kronor har det känts... fel. Ett solklart fall av "anchoring" alltså, jag har hängt upp mig på tidigare kurser vilket egentligen inte spelar någon roll för nya beslut.

Lärdomar:
* Ibland räcker det inte med att du har rätt, marknaden kan ha fel väldigt länge 😉
* Försök undvika anchoring i dina beslut, tänk inte på vid vilken kurs du tidigare har sålt eller köpt utan gör en värdering utifrån nuläget. Lättare sagt än gjort.