lördag 26 november 2022

Räntechocken


Under veckan höjde riksbanken återigen styrräntan, denna gång med 0,75% till 2,5%. Ett ganska väntat besked som trots detta beskrivs som en "räntechock" av många medier. 

Ett populärt grepp i samband med detta är (tyvärr) att intervjua "vanliga människor" på stan om vad de tycker om höjningen. Jag vet inte om det som visas är representativt för befolkningen men i sådana fall är det ju inte utan att man blir lite orolig. Eller vad sägs om följande två kommentarer, citerade fritt ur minnet:

"Jag tänker inte binda räntan nu, den bundna är ju högre än den rörliga."

Här verkar man ha missförstått något fundamentalt om bunden ränta, den ska i normalfallet vara högre än den rörliga. Det är en försäkring om att man inte kommer få betala högre ränta än så de kommande åren och försäkringar brukar väl sällan vara gratis. Vet man att man inte klarar av en ränta på 7% får man kanske bita i det sura äpplet och binda räntan.

"Vi får väl hoppas att den är lägre om ett halvår igen".

Långt ifrån lika tokigt som föregående kommentar men kanske lite väl optimistiskt.

Enligt Riksbanken själva "väntas inflationen sjunka tillbaka nästa år och stabiliseras nära 2 procent under 2024" vilket man väl får tolka som att en sänkning kan blir aktuell först någon gång under 2024. Efter att ha höjts ytterligare under 2023 förstås. Riksbanken har förvisso misslyckats kapitalt de senaste 10 åren med att förutspå hur de själva kommer att agera så man kanske inte ska lägga särskilt mycket vikt vid detta.

Nordea är i alla fall inne på samma spår och tror att styrräntan toppar på 2,75% i februari 2023 och sedan ligger fast där tills den kan börja sänkas i slutet av 2024.

Å ena sidan tror jag att de har rätt i att det kommer bli svårt att höja så mycket mer, många hushåll kommer helt enkelt inte att klara av det. Även om en bolåneränta på runt 5% historiskt är att betrakta som en normal ränta så är det en höjning från extremt låga nivåer på (för) kort tid.

Varje höjning med 1% ger cirka 600 kronor i ökade räntekostnader per månad och miljon. För ett bolån på 3 miljoner innebär alltså en höjning med 4% en ökad kostnad på 7 200 kronor per månad. Efter ränteavdrag.

Å andra sidan, om inflationen fortfarande ligger nära 10% så har man kanske inte mycket annat val än att fortsätta höja räntan. 

Man lät dessutom vansinnet med minusränta pågå alldeles för länge och vad jag är lite rädd för nu är att man kommer göra samma sak så länge inflationen är över 2%, fast åt andra hållet, dvs höja för mycket... 

Vi får väl hoppas att jag har fel.

lördag 19 november 2022

Kom ihåg den stora gödselkrisen 1894

 


Jag såg nyligen serien Silicon Valley för andra gången. Den var bra den här gången också, fast kanske inte lika fantastisk som jag tyckte första gången jag såg den.

Märkligt hur vissa saker fastnar och hur annat mer eller mindre har försvunnit helt från minnet. Huvudpersonernas idé om att festa är t ex att sitta kvar vid sina datorer, dricka öl och kasta en gul och blå boll upp och ner med målet att få bollen att landa med den blåa sida upp. Det ser nog roligare ut i serien än vad det lät som:


Det här är något som i mitt minne försiggick i vart och vartannat avsnitt. I verkligheten visar det sig vara kanske 3-4 stycken, eller runt 1 minut av seriens cirka 25 timmar och 53 avsnitt.

Något annat som etsat sig fast i minnet är när VD:ns högra hand Jared mot slutet av serien av en journalist får frågan om hans tankar kring deras kommande produktlansering. Hans blir tyst några sekunder och lyckas sedan stamma fram "manure", dvs gödsel.

Som tittare tror man här att han helt har tappat det men han börjar sedan redogöra för den stora gödselkrisen 1894. Mot slutet av 1800-talet började nämligen antalet hästar i större städer så som New York och London att bli ett problem. Eller kanske rättare sagt det alla hästarna "producerade".

1894 publicerade Times en artikel där man förutspådde att om utvecklingen fortsatte så skulle Londons gator var täckta med 9 fot (cirka 270 centimeter) gödsel om 50 år. Man höll på att drunkna i skit, bokstavligt talat.

1898 anordnades en stor konferens för att försöka lösa problemet men den fick avslutas i förtid, problemet gick helt enkelt inte att lösa.

Som tur var uppfanns bilen bara några år senare och problemet löste sig själv. Redan 1912 fanns det plötsligt fler bilar än hästar i London.

I seriens fall var analogin då att deras nya produkt skulle få samma betydelse för Internet som bilen fick för... hästgödsel. Men den kan förstås tillämpas i alla fall där man försöker förutse framtiden och inte tar hänsyn till den teknikutveckling som kommer ske.

En ganska fantastisk historia som kanske kan ge lite hopp om för den som oroar sig för energikris, klimatkris och annat, tänk på den stora gödselkrisen 1894!

Problemet är bara att den inte är (helt) sann. Det finns mängder av artiklar om "The Great Horse Manure Crisis of 1894" som beskriver precis det jag har gjort ovan som en sanning, t ex denna från Historic UK som ju kan låta som en trovärdig källa.

Gräver man lite djupare (dvs lägger till ett "fake" i sina googlingar) visar det sig att Times aldrig verkar ha skrivit den där artikeln och  någon konferens 1898 verkar det inte heller ha varit.

Frågan är om det spelar någon roll? Antalet hästar i städerna var ett reellt problem vid den här tiden och bilen blev lösningen. Även om problemet kanske inte var så stort som historien gör gällande.

Vilket får mig att tänka på en annan halvsann historia.

Ett av Andy Warhols mest kända citat är troligen "In the future, everyone will be world-famous for 15 minutes". Enligt Warhol själv har han dock aldrig sagt det.

Exakt hur det tillkom är lite oklart men min favoritteori är nog att det skulle ha skett under en utställning på Moderna Museet i Stockholm 1968 där man man helt enkelt visade de numera berömda orden tillsammans med en rad andra citat av Warhol.

Pontus Hultén som ansvarade för utställningen ska senare ha fått frågan om Warhol verkligen hade sagt det där om framtiden och då svarat "Nej, men han kunde ha gjort det".

lördag 12 november 2022

På plus igen

 


I torsdags kom siffror som visade att inflationen i USA i årstakt nu "bara" är 7,7% varmed både den amerikanska och svenska börsen steg med 4-5%. Man valde att tolka det som att inflationen har toppat och vi nu går mot ljusare tider med sjunkande inflation. Det skulle väl i sådana fall vara en av historiens kortaste perioder någonsin med hög inflation. Just saying 😉.

I det korta perspektivet påverkade det i alla fall portföljerna positivt och utdelningsfonden är nu åter på plus för året. Inte med särskilt stor marginal (0,02%!), men ändå.

Multi Asset ligger fortfarande cirka -2% för året. Bäst här den senaste månaden har AMF Aktiefond Småbolag gått (+23%) vilket väl är ganska väntat med tanke på Stockholmsbörsens utveckling senaste tiden. Småbolagsfonden fungerar ganska bra som hävstång mot Stockholmsbörsen, dvs det blir kraftigare både upp och -nergångar.

Sämst både senaste månaden (-22%) och under året (-64%) har BITCOIN XBT utvecklats. Som tur är är det portföljens klart minsta innehav.

1 Bitcoin har i skrivande stund ett värde på under 17 000 USD vilket väl är nivåer många inte trodde/hoppades vi skulle få se igen när Bitcoin var uppe i över 60 000 USD för cirka 1 år sedan. 

Vart det ska ta vägen har jag ingen aningen om men jag försöker hålla mig till min strategi att ha 1% Bitcoin i portföljen vilket innebar att jag för ett år sedan sålde ganska mycket och köpte aktier istället. Nu är det tvärtom och jag fyllde på lite i veckan.

I kronor är nu samlat sparande uppe på All Time High och jag har därför börjat skala av lite smått i Multi Asset-portföljen, främst AMF Aktiefond Småbolag, dock ytterst marginellt än så länge. 

Fondförvaltaren Erics Strand har någon gång sagt att om man har som strategi att köpa mer under nedgång så ska man sälja av lite under uppgång också vilket väl låter ganska logiskt men jag upplever det som att det är få som gör faktiskt gör det. 

En vanlig invändning är väl att sälja av för att kanske kunna köpa billigare senare är att ägna sig åt marknastajming vilket sällan brukar lyckas. Men att köpa mer i nedgång är väl precis lika mycket marknadstajming i så fall och där hör man sällan några invändningar.

Den strategi jag har för detta är helt enkelt att jag har ett visst belopp som mål för portföljen just nu och de närmaste åren och om det går över det så säljer jag av lite.

lördag 5 november 2022

188 aktier och 3 ETF:er i utdelningsfonden

 


Jag fortsätter samla på mig aktier i "utdelningsfonden" och är nu uppe i 188 stycken. För drygt 4 månader sedan var det 178 stycken så ökningen går lite långsammare nu än när jag startade portföljen. 200 stycken med cirka 0,5% i varje aktie vore väl ganska snyggt men det kommer säkert inte att sluta där...

Det borde vara ganska svårt att slå index med så många innehav men just i år har det gått oförskämt bra, för närvarande -0,89%. Jag tror förklaringen är lika delar urstark dollar/svag krona och tur. 

Direktavkastningen för aktierna har enligt Avanza ökat från 4,85% vid förra genomgången i juni till 5,05% idag. Jag tycker fortfarande det låter aningen högt och tar som vanligt Avanzas siffror med en nypa salt.

De tre ETF:erna som inhandlades tidigare i år har jag kvar och försöker göra minst 1 köp i en av dem varje månad:

Vngrd FTSE All-Wld Hgh Div Yld UCITS ETF USD D

XACT Norden Högutdelande

iShares Asia Pacific Dividend UCITS ETF USD (Dist)

Portföljandelen ligger nu runt 16% för dessa och det får gärna bli 20%.

De tre aktier som har gått bäst sedan portföljens start är följande:

Exxon Mobil Corp +122%
Chevron Corp +101%
Cardinal Health +93%

Kanske inte så överraskande så är det oljebolagen som ligger i topp och har mer än fördubblats i värde, frågan är hur länge det håller i sig. Jag försöker hålla innehaven i portföljen någorlunda likaviktade och minskade därför något i Exxon nyligen.

De tre som har gått sämst är:

Azelio -84%
Uniper -79%
Bablylon Holdings -53%

Sorgebarnet Azelio är som vanligt i topp (eller kanske rättare sagt botten) där jag ligger -83% back på min investering. Våldsamma svängningar både upp och ner (mest ner) är vanligt för aktien och för någon veckan sedan gick den +92%(!) på en dag. Men nu är den som vanligt tillbaka på nya bottennivåer, i skrivande stund 1,27 kronor. Ser vi under 1 krona snart?

En aktie som tidigare har varit en av mina sämre investeringar är hårt pressade SBB som stigit med cirka +30% senaste månaden och där jag nu därför "bara" ligger -19% back. Plötsligt händer det...

Nedan listas samtliga aktieinnehav, mycket nöje:

3M Co

Abbvie Inc

Acadian Timber Corp

Aflac Inc

AGNC Investment Corp

Akelius Residential Prop. D

Algonquin Power & Utilities Corp

Alibaba Group Holding Ltd

Allianz SE

ALM Equity Pref

Alphabet Inc Class A

Altria Group Inc

Amazon.com Inc

Amcor PLC

American States Water Co

Amgen Inc

AMSC ASA

Anora Group Oyj

Antero Midstream Corp

Apple Inc

Arbor Realty Trust Inc

Archer-Daniels-Midland Co

Ares Capital Corp

AT&T Inc

Atria Oyj A

AXA SA

Axfood

Azelio

B&G Foods Inc

Babylon Holdings Ltd

Bank of Nova Scotia

BASF SE

Bayer AG

BCE Inc

Bilia A

Björn Borg

Boston Pizza Royalties Income Fund

Bristol-Myers Squibb Co

Broadmark Realty Capital Inc

Byggmax Group

Cameco Corp

Campbell Soup Co

Canadian Imperial Bank of Commerce

Canadian Utilities Ltd

CapMan Oyj

Cardinal Health Inc

Carlsberg B

Castellum

Chevron Corp

Cibus Nordic Real Estate

Cisco Systems Inc

Cloetta B

Coca-Cola Co

Colgate-Palmolive Co

Community Trust Bancorp Inc

Consolidated Edison Inc

Coor Service Management Hold.

Corem Property Group Pref

Credit Agricole SA

Danske Bank

Deutsche Telekom AG

Digital Realty Trust Inc

DNB Bank

E ON SE

Electrolux B

Elisa Oyj

Enbridge Inc

Enel SpA

Ericsson B

Essity B

Europris

Exxon Mobil Corp

Fabege

Federal Realty Investment Trust

Ferrari NV

Fortum Oyj

Franklin Resources Inc

freenet AG

General Mills Inc

Gibson Energy Inc

Gilead Sciences Inc

Gjensidige Forsikring

Gladstone Investment Corp

GSK plc

Handelsbanken A

Heimstaden Pref

Hennes & Mauritz B

Hewlett Packard Enterprise Co

Holmen B

Horizon Technology Finance Corp

Hufvudstaden A

Husqvarna B

Intel Corp

International Business Machines Corp

Intrum

Investor B

Iron Mountain Inc

Johnson & Johnson

JP Morgan Chase & Co

Kellogg Co

Kemira Oyj

Kesko Oyj A

Kimberly-Clark Corp

Kindred Group

Kinnevik B

KONE Oyj

Konecranes Oyj

Kopparbergs B

Kraft Heinz Co

Lazard Ltd

Leggett & Platt Inc

LTC Properties Inc

Lundbergföretagen B

M&T Bank Corp

Main Street Capital Corp

McDonald's Corp

Medical Properties Trust Inc

Meta Platforms Inc

METRO AG

Metsä Board Oyj B

Microsoft Corp

Muenchener Rueckversicherungs Gesellschaft in Muenchen AG

NAXS

Netflix Inc

Nokian Renkaat Oyj

Nordea Bank Abp

NorthWest Healthcare Properties REIT

Northwest Natural Holding Co

Novo Nordisk B

Old Republic International Corp

Omega Healthcare Investors Inc

ONEOK Inc

Orange SA

Orion Oyj A

Orkla

PepsiCo Inc

Pfizer Inc

Philip Morris International Inc

Physicians Realty Trust

Power Corporation of Canada

Procter & Gamble Co

Prudential Financial Inc

Realty Income Corp

Resurs Holding

Rogers Sugar Inc

Samhällsbyggnadsbo. i Norden B

Sampo Oyj A

Sanofi SA

SCA B

Scandinavian Tobacco Group

SEB A

Securitas B

SJW Group

Skanska B

SKF B

Stora Enso R

Storebrand

Storskogen Group B

Svolder B

Swedbank A

T Rowe Price Group Inc

Tele2 B

Telecom Italia Pref SpA

Telefonica Deutschland Holding AG

Telenor

Telia Company

Tietoevry

Topdanmark

TotalEnergies SE

TransAlta Renewables Inc

Tryg

Unilever PLC

Uniper SE

UPM-Kymmene Oyj

Verizon Communications Inc

VF Corp

Via Renewables Inc

VNV Global

Volati Pref

Volvo B

Volvo Car B

Vonovia SE

Walgreens Boots Alliance Inc

Wallenstam B

Walt Disney Co

WP Carey Inc

Yara International

Öresund