Räntechocken

Under veckan höjde riksbanken återigen styrräntan, denna gång med 0,75% till 2,5%. Ett ganska väntat besked som trots detta beskrivs som en "räntechock" av många medier. 

Ett populärt grepp i samband med detta är (tyvärr) att intervjua "vanliga människor" på stan om vad de tycker om höjningen. Jag vet inte om det som visas är representativt för befolkningen men i sådana fall är det ju inte utan att man blir lite orolig. Eller vad sägs om följande två kommentarer, citerade fritt ur minnet:

"Jag tänker inte binda räntan nu, den bundna är ju högre än den rörliga."

Här verkar man ha missförstått något fundamentalt om bunden ränta, den ska i normalfallet vara högre än den rörliga. Det är en försäkring om att man inte kommer få betala högre ränta än så de kommande åren och försäkringar brukar väl sällan vara gratis. Vet man att man inte klarar av en ränta på 7% får man kanske bita i det sura äpplet och binda räntan.

"Vi får väl hoppas att den är lägre om ett halvår igen".

Långt ifrån lika tokigt som föregående kommentar men kanske lite väl optimistiskt.

Enligt Riksbanken själva "väntas inflationen sjunka tillbaka nästa år och stabiliseras nära 2 procent under 2024" vilket man väl får tolka som att en sänkning kan blir aktuell först någon gång under 2024. Efter att ha höjts ytterligare under 2023 förstås. Riksbanken har förvisso misslyckats kapitalt de senaste 10 åren med att förutspå hur de själva kommer att agera så man kanske inte ska lägga särskilt mycket vikt vid detta.

Nordea är i alla fall inne på samma spår och tror att styrräntan toppar på 2,75% i februari 2023 och sedan ligger fast där tills den kan börja sänkas i slutet av 2024.

Å ena sidan tror jag att de har rätt i att det kommer bli svårt att höja så mycket mer, många hushåll kommer helt enkelt inte att klara av det. Även om en bolåneränta på runt 5% historiskt är att betrakta som en normal ränta så är det en höjning från extremt låga nivåer på (för) kort tid.

Varje höjning med 1% ger cirka 600 kronor i ökade räntekostnader per månad och miljon. För ett bolån på 3 miljoner innebär alltså en höjning med 4% en ökad kostnad på 7 200 kronor per månad. Efter ränteavdrag.

Å andra sidan, om inflationen fortfarande ligger nära 10% så har man kanske inte mycket annat val än att fortsätta höja räntan. 

Man lät dessutom vansinnet med minusränta pågå alldeles för länge och vad jag är lite rädd för nu är att man kommer göra samma sak så länge inflationen är över 2%, fast åt andra hållet, dvs höja för mycket... 

Vi får väl hoppas att jag har fel.