Status utdelningsfonden

När jag skrev om utdelningsfonden för drygt ett år sedan bestod den av 94 enskilda aktier och det har nu minskat till 67 stycken. Som mest har det varit närmare 200 men det blev ohållbart för mig så jag har jobbat på att minska antalet succesivt och istället fylla på i framförallt utdelande fonder och ETF:er.

För att få fram listan behöver man lämna Avanzas app och för en gångs skull logga in på desktop och exportera sina innehav. Att logga in där ibland kan för övrigt rekommenderas då det finns all möjlig kul(?) statistik där som jag inte tror finns i appen. Eller så har jag bara inte hittat det där.

Hur som helst, jag fick en smärre chock när jag såg hur mycket mina insättningar varit i år. Eller snarare hur lite, det är nämligen minus 6000 kronor! Känslan är att jag har sparat ganska mycket men tydligen inte. Jag har även sparkontot på Avanza så det har inte gått dit heller. Vart har pengarna tagit vägen egentligen? Till framförallt extra amorteringar antar jag och så har jag gjort ett lite större uttag för en resa som inte blev av och som kommer föras tillbaka till kontot senare. Men ändå.

Nåväl, utvecklingen har varit bra för utdelningsfonden hittills i år (+15,28%) så det är väl också en anledning till att jag inte känt något större behov av att sätta in mer pengar.

Fördelning

För ett år sedan skrev jag att målet var minst 30% i fonder/ETF:er men gärna mer. Sagt och gjort, nu är fördelningen 40% fonder/ETF:er och 60% aktier. Är ganska nöjd med fördelningen men på sikt får det väl gärna bli 50/50.

Utdelande fonder

Fonderna är samma som för ett år sedan (utveckling hittills i år inom parents):

Aktiespararna Direktavkastning B (+9,87%)

Aktiespararna Global Direktavkastning B (+28,48%)

Storebrand Global Low Volatility B (+14,87%)

Fin utveckling för alla tre fonder i år med tanke på risknivån. Aktiespararna Global Direktavkastning sticker ut förstås, det här är ingen avkastning man kan räkna med i längden men det är kul så länge det varar 😀.

Utdelande ETF:er

Även ETF:er är de samma som för ett år sedan:

Franklin European Quality Dividend UCITS ETF (+11,68%)

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist (+17,60%)

XACT Nordic High Dividend Low Volatility (+11,32%)

UBS ETF (IE) S&P Dividend Aristocrats ESG Elite UCITS ETF (USD) A-dis (+10,29%)

VanEck Morningstar Developed Markets Dividend Leaders UCITS ETF (+16,04%)

Nöjd med utvecklingen även här i år. Hittills är det Vanguard All-World som gått bäst men nästa år kan det vara någon annan så att ha ett antal ETF:er är nog att föredra.

Utdelande aktier

Slutligen aktier då, som nu "bara" är 67 till antalet. Jag säljer av på oklara grunder, oftast när den sjunkit kanske 30%. Har den å andra sidan stigit 100% kan det också vara lockande att sälja av.

Direktavkastning för samtliga: 5,24%

Yield On Cost (YOC): 6,43%

Bäst sedan start:

Power Corp. Of Canada (+107,68%)

Swedbank A (+101,46%)

Allianz SE (+81,76%)

Sämst sedan start:

Pizza Pizza RoyaltyCorp (-23,01%)

Elisa (-17,23%)

Universal (-16,46%)

Lite lockande att sälja av Power Corp. Of Canada och placera pengarna i en fond eller ETF istället när direktavkastningen nu ligger under 3%. Min YOC är dock närmare 6%, om man nu ska ta hänsyn till det.

Av de som gått sämst är det bara Pizza Pizza som börjar närma sig en nivå då det kanske är dags att ta förlusten. Hög direktavkastning (7,5%) och månadsutdelning är lockande förstås men fortsätter kursen att sjunka hjälper inte det.

Samtliga aktier:

AXA

AbbVie

Acadian Timber Corp

Aker BP

Allianz SE

Altria Group

Atria A

BNP Paribas SA

Bank Of Nova Scotia

Bank of Montreal

Björn Borg

Bristol-Myers Squibb

Canadian Utilities Ltd.

CapMan

Cibus Real Estate

Coca-Cola

Consolidated Edison

Credit Agricole SA

DNB Bank

Danske Bank 

Decisive Dividend Corp

E. On SE

Elisa

Enbridge

Enel SpA

Europris

Fastpartner D

Fortum

Freenet AG

Gibson Energy Inc

Gjensidige Forsikring

Handelsbanken A

Kemira

Ltc Properties

Mandatum

NNN Reit

Nordea

Old Republic International

Omega Healthcare Investors

Orange.

Orkla

PepsiCo

Pfizer

Philip Morris

Pizza Pizza RoyaltyCorp

Power Corp. Of Canada

Prudential Financial

Realty Income REIT

Rogers Sugar Inc

SEB A

Sampo A

Sanofi

Swedbank A

Tele2 B

Telenor

Telia Company

Tieto

TotalEnergies

Tryg

UPM-Kymmene

Unilever ADR

Universal

Verizon Communications

Volati Pref

Vår Energi

W. P. Carey REIT

Öresund

Investerar i fysisk media

 

Jag tror det började med Switch 2. Jag har sedan tidigare en PS5 som primär spelkonsol och har ägt de flesta av Nintendos konsoler genom åren, dock inte Switch. Så när priset nu låg runt 5000 kronor under sommaren slog jag till. Med ett fullprisspel och en riktig handkontroll blir det visserligen runt 7000 kronor i slutändan.

Hur som helst, skivläsaren till min PS5 gav tyvärr upp för några år sedan och det är den gamla modellen där den inte går att byta så jag har inte brytt mig om att reparera den utan fått hålla till godo med att köpa spel digitalt. Visserligen mycket smidigt men ofta dyrare än att köpa fysiskt och framförallt går det förstås inte att sälja spelet vidare när man spelat igenom det. Sony har dock bestämt sig för att helt sluta med fysiska spel till playstation i början av 2028 pga "minskad efterfrågan". Jojo.

Nåväl, med en nyinförskaffad Switch 2 har jag kunnat köpa fysiska spel igen och upptäcker att jag har saknat det lite. Ett digitalt spel kan du inte sälja vidare, filosofisk fråga: äger du det då verkligen?

Vilket fick mig att börja fundera över alla streamingtjänster och frustrationen över att en film som man vet fanns på tjänst X för ett tag sedan är bortplockad när du väl vill se den. Eller i Amazons fall, ofta övergått från att ingå i abonnemanget till att nu vara köpfilm.

Lösningen? Fysisk media!

Det finns ett antal vägar att gå:

DVD

Upplösning: 480p

Pris: Mycket lågt

Introducerades 1996 och finns tyvärr(?) fortfarande kvar, något som förvånade mig när jag började intressera mig för det här. Dvs det släpps fortfarande nya filmer på DVD, just nu kan man t ex förboka The Mandalorian and Grogu på ginza för 159 kronor. Priset för Blu-ray är 179 så varför man skulle välja den 20 kronor billigare varianten är för mig obegripligt.

1997 har jag för mig att jag köpte ny TV vilket då var en CRT på 25". Det är typ en sån TV som DVD är gjord för och där ser det helt ok ut, ett riktigt lyft från VHS. På en modern TV som kanske är 55" eller ofta ännu större ser det.. mindre bra ut.

Fördelen är att det finns ett enormt utbud och priserna är mycket låga. De flesta större second hand som t ex Erikshjälpen har ofta hundratals DVD för cirka 10 kronor styck. Tyvärr gör bildkvalitén att jag försöker undvika DVD, undantag för om någon film inte skulle finnas på Blu-ray förstås.

SF Anytime

Upplösning: Varierar, oftast 1080p

Pris: Medel

Nej det är visserligen inte fysisk media men jag nämner det ändå, mest för att påpeka att streaming från SF eller andra streamingtjänster oftast ger en något sämre bild än Blu-ray. Även om det streamas i samma upplösning som Blu-ray (1080p) så är den kraftig komprimerad. En Blu-ray levererar data i 20-40 Mbit/s och streaming vanligen 5-10 Mbit/s. Hur stor skillnad man faktiskt ser i praktiken ska jag låta vara osagt.

Man vet inte hur länge SF Anytime kommer finnas kvar och vad som händer vid en eventuell nedstängning så man ska kanske inte bygga upp hela sitt filmbibliotek där. Men det finns ändå ett stort utbud av äldre film som oftast kostar 99 kronor eller mindre så som komplement kan det vara intressant.

Blu-ray

Upplösning: 1080p

Pris: Lågt/Medel

Introducerades 2006 och ger som sagt fortfarande bättre bild än streaming i många fall. Utbudet är stort och priserna är låga så det här är sweet spot för mig och det jag koncentrerar mig på.

I fysiska second hand är det tyvärr oftast 95% DVD bland filmerna och kanske några enstaka Blu-ray om man har tur. Priserna är dock ofta runt 20 kronor oavsett film så det går att göra fynd.

På Tradera finns ett enormt utbud även om priserna inte är riktigt lika låga. Pga fraktpriset på runt 59 kronor gäller det också att hitta en säljare med hundratals (eller tusentals!) Blu-ray och köpa kanske 10 filmer åt gången från samma säljare. När jag gjort det har det landat på i snitt 50 kronor/film inklusive frakt.

Slutligen finns det också ett ganska stort utbud av nya filmer till lågt pris, Ginza har i skrivande stund t ex cirka 1500 Blu-ray för max 99 kronor.

4K Ultra HD Blu-ray

Upplösning: 4K 😀

Pris: Högt

Slutligen lanserades 4K Ultra HD Blu-ray 2016. En mer nischad entusiastprodukt får man väl säga med både dyrare spelare och filmer. En 4K-spelare går på från cirka 3000 kronor och filmerna ligger oftast på 3-400 kronor. Utbudet begagnat är betydligt mindre och priserna ganska höga även där.

För att verkligen se skillnad mot Blu-ray på bör man också ha en stor modern TV och kort tittavstånd. 55 tum och normalt tittaavstånd som i mitt fall är på gränsen som jag har förstått det. Men det spelar inte så stor roll, jag tycker hur som helst filmerna är för dyra.

Om 20 år när vi alla har skärmar på 100 tum kanske jag tänker om men just nu nöjer jag mig med Blu-ray 😀.

Analysparalys

 

Det var länge sedan jag investerade nya pengar på börsen nu. Känns som jag mest säljer av aktier som jag av olika anledningar inte vill ha kvar och flyttar sedan till antingen sparkonto, räntefonder eller aktiefonder. Tyvärr i den storleksordningen också.

Anledningen är förstås kombinationen av nära ATH på världens börser kombinerat med, som man brukar säga, en orolig omvärld. Jag får inte ihop det så jag avvaktar och bygger på kassan i väntan på bättre tider. Eller ja, sämre tider på börsen blir det väl, beroende på hur man ser det.

Kassan är nu i alla fall uppe på cirka 18%. Av bekvämlighetsskäl förvaras den numera på Avanza Sparkonto med inte så imponerade 1,3% ränta.

I skrivande stund kan man få cirka 2,5% på annat håll så det är egentligen inte att rekommendera. Å andra sidan varierar portföljens värde betydligt mer under en förmiddag än de tusenlapparna jag skulle tjäna på att flytta. Och det är ju bara tillfälligt, jag ska snart använda dem 😉.

Denna månad ser det ut att bli en extraamortering på bolånet igen istället för börsen, årets tredje i så fall. Skulle i så fall hamna under 1,2 miljoner i lån och ha amorterat totalt över 200 000 på 18 månader. En sådan takt är troligen inte heller att rekommendera för de flesta, med det känns bra för mig.

Jag frågade AI (Google Gemini) om det finns något begrepp för att inte våga investera och fick följande svar:

Analysparalys (Analysis Paralysis): Du överanalyserar marknaden och letar efter den "perfekta" tidpunkten att gå in, vilket leder till att du blir helt passiv och inte investerar alls.

FOOP = Fear Of Over-Paying (Rädslan för att betala för mycket).

Kraschfrossa: Ett svenskt vardagligt uttryck för den akuta rädslan eller paniken för att marknaden ska rasa, vilket låser investerare från att agera.

Alla tre stämmer väl ganska bra in på mig, men kanske särskilt den första. Jag tänker för mycket istället för att bara månadsspara automatiskt.

Vilket också för mig in på de tre käcka tips AI också ger för att våga investera:

Månadsspara automatiskt: Genom att investera en fast summa varje månad (så kallat Dollar-Cost Averaging) köper du automatiskt både när börsen är dyr och när den är billig. Du slipper pricka toppen eller botten.

Bygg en robust pengamaskin: Investera i breda, billiga indexfonder eller globalfonder istället för enskilda aktier. Det minskar risken för att enskilda bolag går i konkurs.

Använd en riskprofil: Ha bara pengar på börsen som du kan avvara i minst 5–10 år. Det ger marknaden tid att återhämta sig om en krasch ändå skulle ske.

De första två skulle jag säga att jag jag gör och den första vågar jag ändå inte göra just nu så det verkar inte fungera för mig i alla fall.

För egen del tror jag bara det finns ett tips som verkligen skulle fungera, men som är lättare sagt än gjort: sluta följa nyheter 😀.

Spelpriser förr och nu

För en månad sedan skrev jag att det började närma sig köpläge på stockholmsbörsen och det visade det sig faktiskt också vara, sedan dess har börsen tuffat på och närmar sig nu återigen ATH. Utan att särskilt mycket egentligen har förändrats i Irankriget, inte till det bättre i alla fall 😅. Jag är därmed fortsatt försiktig, månadens sparande går in på sparkonto och räntefonder.

Dagens inlägg blir därför om något helt annat, nämligen priser på tv-spel genom åren 🤓. Jag kom att fundera över detta efter lanseringen av "nya" Neo Geo AES+. Jag säger "nya" eftersom det i princip är samma maskin som släpptes 1990(!), den största skillnaden är väl att denna har HDMI-port så den går smidigt att koppla in i en ny tv.

Det släpps samtidigt också 10 spel till konsolen, på en rejäl kassett precis som under 90-talet och dessa fungerar också i den gamla Neo Geo.

Den som inte spelat väldigt länge och/eller har ett stort intresse för retrospel förstår troligen inte hur coolt detta är. 

På 90-talet fanns det dels t ex SNES som man kunde spela hemma och så fanns det arkadhallar där man kunde spela spel som liksom visade hur spelen kanske kommer kunna se ut hemma om 3 år.

Men i teorin kunde man också spela arkadspelen hemma genom att köpa en Neo Geo. Det enda problemet var priset. Vid lanseringen kostade maskinen 6000 kronor i Sverige vilket i dagens penningvärde är cirka 12 000 kronor. 

Och sedan gick spelen loss på mellan 1500 - 2500 kronor, dvs 2500 - 4500(!) i dagens penningvärde.

Spelen till SNES var förvisso också dyra, 700-800 kronor eller ungefär 1200-1400 i dagens penningvärde. Så även om man kan tycka att spelen till  t ex PS5 är dyra idag har de egentligen blivit billigare.

En förklaring till priserna var hur stora spelen är rent minnesmässigt, medans spelen till SNES var 32 Megabit eller som mest 48 marknadsfördes Neo Geo som "Max 330 Mega" dvs den skulle klara av spel på upp till 330 Megabit. I slutet av konsolens livslängd kom det till och med spel på över 700 Megabit.

Så, åter till "nya" Neo Geo AES+, den lanseras för det lite mer överkomliga 249 USD vilket jag var rädd skulle innebära runt 3000 kronor i Sverige men det visade sig landa på runt 2200 kronor. Spelen ligger på 900 kronor vilket är ungefär vad ett nytt PS5-spel brukar kosta digitalt. I det här fallet får man förstås en lite mer koncentrerad spelupplevelse men också en rejäl box, kassett och manual(!).

Å andra sidan kan man också spela alla de här spelen på massa andra sätt, har man en PS5 finns de flesta t ex att köpa digitalt för överkomliga 79 kronor styck. Rent rationellt kan det alltså vara svårt att motivera ett köp men det är väl ändå något speciellt att spela på riktig hårdvara med den där enorma handkontrollen antar jag. Så till slut blev det en förbeställning på ett styck svart Neo Geo AES+ och ett Metal Slug för totalt cirka 3000 kronor.

Många verkar resonera likadant, det släpps även en "Ultimate Edition"-utgåva med alla tio spel och lite annat för cirka 10 000 kronor. Den är redan slutsåld.

Köpläge?

                               

Det förra inlägget avslutade jag med att jag nog vill se minst 10% nedgång från toppen innan jag börjar köpa igen. Be careful what you wish for... efter gårdagens nedgång på stockholmsbörsen är det precis vad som har hänt.

Det ser därmed ut att vara ett bra köpläge på åtminstone Stockholmsbörsen just nu. På lång sikt förstås, det kan alltid gå ner mer.

OMXSPI är för närvarande -4,71% i år medans mina egna portföljer har utvecklats så här:

Multi Asset: +0,95%

Utdelningsfonden: +3,35%

Utdelningsfonden som består av 100% aktier har alltså klarat sig betydligt bättre än Multi Asset som mest innehåller räntefonder, guld och silver.

Att silver var volatilt  visste man väl sen innan men nu har det snart tappat 50% sedan toppen. Nedgången för guld är ungefär 20% sen toppen så det har inte heller fungerat särskilt bra som skydd den här gången.

Portföljen innehåller också 10 olika räntefonder (där AMF Räntefond Mix och Spiltan Räntefond Sverige är betydligt större innehav än de andra) , så här har de utvecklats i år:

AMF Räntefond Mix: -1,14%
Spiltan Räntefond Sverige: +0,54%

Alfred Berg Nordic: -0,01%
Atlant Opportunity: -0,13%
Case Högräntefond A: +0,83%
Cicero Nordic Corporate Bond A: -0,52%
IKC Avkastningsfond: +0,69%
Lannebo High Yield: +0,38%
Simplicity High Yield: +0,78%
Storebrand High Yield Företagsobl.: +0,62%

Vad som sticker ut är väl framförallt att ett av de större innehaven (AMF Räntefond Mix) har backat drygt 1%. Det är under en väldigt kort tidsperiod men tittar man på lite längre sikt  ser det verkligen inte bra ut där heller. Eller vad sägs om -2,53% de senaste fem åren eller bara +16,29% sedan starten 2012?

Jag har tror jag har sagt förut att i teorin är det en mycket bra fond med spridning över olika löptider och valutor men i praktiken levererar den inte. Så nu ger jag nog upp på den här fonden. Igen 😅.

Jag var lite tveksam när jag tog in Atlant Opportunity pga den höga avgiften om 1,57% och den har hittills inte levererat heller, avgiften har ätit upp all eventuell avkastning. Historiskt ser det heller inte fantastiskt ut så jag ger upp även på denna fond.

Sammanfattningsvis har i alla fall 6 av de 10 räntefonderna tuffat på ungefär som vanligt i år vilket väl inte är så illa.

Säljer

Jag planerar alltså att sälja:

AMF Räntefond Mix

Atlant Opportunity

Köper

PLUS Allabolag Sverige Index

WisdomTree Physical Silver

Övriga räntefonder

Sparkonto

PLUS Allabolag Sverige Index är som sagt ner -10% sedan toppen i år vilket automatiskt innebär ett köpläge.

Silver har nästan halverats från toppen på 120 USD till i skrivande stund 68 USD så så länge det håller sig runt 70 eller lägre är det lockande att fylla på lite.

När jag nu säljer två räntefonder kommer jag också fylla på lite i de åtta som är kvar.

Slutligen kommer den största delen från försäljningen faktiskt gå in på sparkontot. Dels istället för räntefond och dels för att kunna köpa mer om nedgången fortsätter.

Pillar i portföljerna

Ibland undrar jag varför jag gör upp planer för hur jag ska investera när jag sedan ändå inte kan följa dem. Men bättre att ha en plan som man inte följer än ingen plan alls som man brukar säga.

Jag hade ju bestämt mig för att inte ha några aktier i Multi Asset-portföljen men efter förra inlägget om hur man "egentligen" bör spara på börsen fick jag feeling och har börjat köpa så smått i just de tre fonderna, dvs:

DNB Global Indeks

PLUS Allabolag Sverige Index

Avanza Emerging Markets

Med en twist givetvis, jag har nämligen hittills viktat dem ungefär lika stora. De utgör också i dagsläget bara cirka 15% av Multi Asset-portföljen. På sikt ska det väl bli lite mer, kanske 20% eller varför inte 40% så är jag tillbaka i fördelningen av en Golden Butterfly igen.

Har också pillat lite i PPM och tjänstepension och minskat ytterligare på USA-exponeringen.

PPM:

55% AP7

20% Sverige

15% Emerging Markets

10% Europa

Tjänstepension:

60% Globalfond

20% Emerging Markets/Asien

20% Sverige

Silverpriset kraschade med nära 50%(!) på några dagar för ett tag sedan vilken blev en påminnelse om vilken volatil tillgång det faktiskt är. Jag sålde ingenting då men vågade inte köpa mer heller. Däremot har jag skalat av litegrann när det har studsat upp över 90 USD nu. På lång sikt tror jag på silver men jag vill nog inte ligga för tungt i en tillgång som kan gå ner 50% på kort tid.

Guld har betett sig betydligt mer stabilt men risken för bubbla finns väl där också så jag skalar av även här när det kommer nya toppar. 

Veckan före Irankriget startade noterade jag ATH för aktiedelen i portföljen och valde därför att sälja av några procent. För en gångs skull med bra timing verkar det som, även om man nu förstås önskat att man sålt mer 😅.

Historiskt har jag ofta sålt bort mig lite i nergångar men ska försöka undvika den här gången så jag varken köper eller säljer just nu. Jag vill nog se lite större nedgång innan jag börjar köpa, minst 10% nedgång från toppen i alla fall.

Hur man (egentligen) bör investera på börsen

 

Sedan många år gör RikaTillsammans i början av året en sammanställning över de bästa fonderna att investera i och så även i år.

Har man följt RT under ett antal år kan man se att portföljsammansättningarna har förenklats betydligt de senaste åren. Jag kanske minns fel men jag har för mig att listan över vilka fonder man skulle ha i en "avancerad" portfölj ett tag i alla fall var över 10 stycken. 

Ett tag rekommenderades också 10-15% guld i portföljen vilket hade varit fantastiskt under 2025 men kanske lite spekulativt på längre sikt så det är borta nu.

Nu är man nere på 1-3 fonder. Aktiedelen i sitt sparande bör nu enligt RT bestå av:

70-100% Global indexfond (t ex DNB Global Indeks)

0-20% Svensk indexfond (t ex PLUS Allabolag Sverige Index)

0-10% Övrigt (t ex Avanza Emerging Markets)

Så om man vill kan man alltså lägga hela sitt sparande i en global indexfond, som överkurs kan man lägga 20% i Sverige istället och som ytterligare krydda kan man lägga de sista 10% i t ex tillväxtmarknad eller något helt annat så som enskilda aktier.

Men räntor då?  Här har man tidigare på RT haft ganska avancerade portföljer med ett antal olika räntefonder med olika egenskaper. Nu har man i princip gett upp och rekommenderar i första hand ett vanligt sparkonto med hög ränta istället vilket jag tror är helt rätt för de flesta 😀.

I stort sett håller jag alltså med om att det är ungefär så här ett långsiktigt sparande bör se ut och det är också ungefär så jag själv har placerat PPM och tjänstepension.

Fördel: det kommer högst troligt att bli väldigt bra på lång sikt. Nackdel: det är ett väldigt tråkigt sätt att spara på.

Det är väl en av anledningarna till att jag i mitt privata sparande har en mängd olika fonder, ETF:er och enskilda aktier. Det gör sparandet roligare och därmed mig också mer motiverad till att spara.

Det ger förstås ändå en tankeställare om att jag har gjort det lite väl krångligt för mig och jag jobbar på att minska antalet enskilda aktier till förmån för fonder och ETF:er istället. I den senaste sammanställningen i augusti 2025 var det 94 stycken och nu tror jag att det börjar närma sig 70 stycken...