Resultat 2025

Under 2024 lönade det sig att investera globalt och i år har förhållandet pga valutaeffekter istället varit det omvända.

Relevanta jämförelseindex beroende på hur man investerat:

OMXS30: +16,10%
OMXSPI: +9,54%

DJ USA: +15,89%
Lysa Aktier Bred: +4%
Storebrand Global All Countries: +2,75%

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist: +9,79%
XACT Nordic High Dividend Low Volatility: +15,67%

Har man investerat så som man "ska" göra enligt de flesta experter (dvs brett i en billig globalfond) så har man fått en avkastning runt 2-4%. Stämmer för övrigt ganska bra med medianavkastningen för Avanzas kunder som under året har legat på 1,7 - 2,7% beroende på län.

Har man istället investerat 100% i svenska indexfonder bör man istället ligga 10-20% plus för året.

Tittar man på avkastningen för de två  ETF:erna längst ner i listan kan man tycka att utdelningsinvesterare bör hamna runt 10-15% för året.

Mina egna portföljer hamnade på +5,89% respektive +13,78%

Utdelningsfonden +5,89%

Breda ETF:er och fonder med fokus på utdelning har som sagt avkastat betydligt bättre än så här under 2025 så helt nöjd med resultatet är jag väl inte. Portföljen består av cirka 70% enskilda aktier och det är alltså det som har dragit ner avkastningen för året. 

2024 gick dock portföljen bättre än sina jämförelseindex så det är nog tyvärr inte så enkelt som att placera allt i ETF:er och fonder kommer leda till högre avkastning på sikt. Att minska andelen enskilda aktier något är nog ändå troligen en god idé.

Multi Asset +13,78%

Portföljen som egentligen är tänkt att vara en lågriskportfölj utklassade aktieportföljen även i år. Den bestod under större delen av året av 50% aktier men sedan några månader tillbaka innehåller den bara räntor, guld och silver (och lite bitcoin).

Spiltan räntefond och AMF Räntefond mix avkastade båda runt 3% vilket väl är godkänt och ungefär som förväntat. 

Högräntefonderna mellan 4 och 7 procent vilket jag skulle vara mycket nöjd med om det fortsätter så.

Slutligen guld +49% och silver +129%(!) vilket förstås står för det mesta av avkastningen i portföljen.

Strategi 2026

När året går mot sitt slut brukar det vara ett bra tillfälle att se över sin ekonomi inför kommande år. Eller en ursäkt att ändra om lite mer än vanligt om man så vill.

Portföljer 

I dagsläget har jag här 75% aktier (utdelningsfonden), 25% Multi Asset (räntor, guld, silver) och 5% på sparkonto.

Jag justerar det något nu till:

70% Utdelningsfonden

20% Multi Asset

10% Sparkonto

Jag har testat mig fram lite med att ha ett ganska lågt belopp på sparkontot, men det verkar inte passa mig riktigt även om det förstås är det mest rationella. 

Förutom en eventuell AI-bubbla eller vad som nu kommer orsaka nästa krasch på aktiemarknaden börjar det nu också pratas så smått om en räntebubbla.

Flera av högräntefonderna jag har har avkastat 5-6% per år under en längre tid och man kan fråga sig hur längre det kan pågå. Tills räntorna börjar stiga igen är väl svaret så jag minskar lite här också till förmån för sparkontot.

Guld och silver har gått otroligt starkt i år och det får stanna i portföljen. Jag sålde av ungefär 1/3 av guldet för ett tag sedan och sedan dess har det återhämtat sig något. Köper mer om priset skulle närma sig 3000 USD men kommer troligen inte sälja mer på ett bra tag.

Silver har faktiskt gått ännu bättre än guld och handlas i skrivande stund på ATH runt 58 USD. Här har jag inte ett lika stort innehav som i guld men skalar av lite smått på de här nivåerna.

Pension

Tjänstepensionen får behålla den fördelning jag gjorde 2021 dvs 70% globalt, 20% Sverige och 10% tillväxtmarknader.

I PPM har jag nu justerat något till 70% AP7, 10% Sverige, 10% Europa och 10% tillväxtmarknader.

70% Globalfond känns som en ok fördelning, spricker AI-bubblan klarar sig portföljerna förhoppningsvis lite bättre och gör den inte det så har man ändå ganska stor exponering mot USA.

Bolån

Mitt bolån är uppdelat i två delar, bundet på 3,49% och den rörliga delen är nu nere på 2,67%. Jag band hälften i januari på 5 år så det är således snart bara 4 år kvar på det. Idag tror jag att jag kan få 3,29% på 5 år så att binda nu hade varit något bättre timing men jag har fortfarande inte ångrat det.

Till en början hade en jag en tanke om att amortera 5000/månad vilket är ganska högt (drygt 4%) givet lånets storlek. Jag amorterade sedan ganska kraftigt i början av året och justerade därmed snabbt upp det till att amortera 100 000 under året.

Nu när året snart är slut kan jag konstatera att det kommer landa på 140 000😅.

En strategi som kanske inte är att rekommendera men den passar mig. Har man möjlighet tror jag inte det är så dumt att amortera aggressivt de första åren. Belåningsgraden hamnar nu på precis 70% vilket innebär att jag skulle kunna ändra månatliga amorteringar från 2% till 1% om jag skulle vilja.

Nästa steg är förstås att komma ner till en belåningsgrad om 50% för att kunna sluta med automatiska månadsamorteringar om man så vill.

Jag kommer troligen fortsatt ha som mål att amortera 100 000/år tills jag kommer dit, efter det kan man kanske ta det lite lugnare 😀. 

Pensionsöversikt 2025

 

Trots att jag är intresserad av ekonomi brukar jag av någon anledning ha svårt att komma ihåg pensionens alla olika delar, vilket jag inte tror jag är ensam om. Jag skrev relativt utförligt om det i det här inlägget men nedan följer en sammanfattning uppdaterad med de val jag har gjort.

Inkomstpension

16% av månadslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp sätts av varje månad. Inkomstbasbeloppet för 2025 är 80 600 kronor vilket innebär att taket blir en månadslön på 50 375 ( (7,5x80 600)/12) kronor. Inkomstbasbeloppet räknas normalt sett upp med några tusen kronor varje år.

Förutom att försöka höja sin lön till maxtaket så fort som möjligt går den här delen inte att påverka. Vid en månadslön på 50 375 eller med avsätts därmed 8 060 kronor varje månad.

Premiepension 

Kanske den mest kända delen av pensionen? 2,5% av månadslönen sätts av till detta med samma maxtak som för inkomstpensionen. Här väljer man själva bland ett antal fonder var pengarna ska placeras i.

Har man långt kvar till pensionen brukar 100% AP7 aktiefond vara det som rekommenderas. Jag har själv ambitionen att ha det men brukar tyvärr(?)  göra lite justeringar ibland. 

Tidigare i år ändrade jag till 75% AP7 Aktiefond, 15% Europa och 10% Sverige. Det såg länge ut att vara ett bra beslut men i skrivande stund ser det faktiskt ut som jag skulle fått någon procent bättre avkastning för året om jag bara legat kvar i AP7 Aktiefond...

Trots det känner jag mig inte riktigt bekväm med att placera 100% i AP7 Aktiefond just nu pga den stora koncentration av Amerikanska AI/tech-bolag i fonden. Så det blir troligen en liknande fördelning för 2026.

Tjänstepension

Jag har varit statligt anställd nästan hela mitt yrkesliv och är född före 1988 vilket då innebär att jag tillhör PA 16 Avdelning 2.

I mitt fall innebär det att 2% av inkomsten placeras i Kåpan Tjänste som är en traditionell försäkring, dvs den har lägre risk och aktieandel än vad man kan ha i en fondförsäkring. Den här delen går inte att påverka.

Är man under 55 år består den av 50-65% aktier och resten räntor och fastigheter och vid ökande ålder minskas aktieandelen. Helt okej om man är över 55 men är man yngre hade mer aktier förstås varit att föredra. Men det är som det är.

Sedan 2016 går 2,5% av inkomsten dock till en valbar del där man kan välja mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. 2021 bytte jag till AMF och har faktiskt inte ändrat fonder sedan dess utan de är fortfarande:

70% AMF Aktiefond Global

10% AMF Aktiefond Småbolag

10% AMF Aktiefond Sverige

10% Aktiefond Tillväxtmarknader

Är fortsatt ganska nöjd med fördelningen här, vill inte ha 100% Globalfond här heller.

Kåpan flex

Nytt från 2024 är att även de födda före 1988 nu får avsättningar till "Kåpan flex" om 1,5% av lönen varje månad.

Under 2026 höjs den dessutom i två steg till totalt 1,7% och på sikt (oklart hur lång) är ambitionen att den ska höjas till 2%.

Kåpan flex är en traditionell försäkring (se ovan) och går därmed inte att flytta eller påverka.

Förmånsbestämda delen (tidigare förmånsbestämd ålderspension?)

Jag förstår fortfarande inte den här delen riktigt. Enligt SPV faller den ut om man har ett pensionsunderlag som är över 7,5 inkomstbasbelopp, dvs en lön på över 50 375 kronor. 

Om pensionsunderlag skriver SPV: "Förenklat är pensionsunderlaget medelvärdet av de pensionsgrundande löner en person har haft de fem sista åren innan pensionering.".

Det är bara det att när jag loggar in på SPV visas mitt pensionsunderlag som högre än vad min nuvarande årslön är... och jag kan inte se något om den förmånsbestämda delen. Så jag förstår verkligen inte. Nästa år kanske 😀.

Sammanfattning

Så sammanfattningsvis är detta vad som avsätts varje månad på en lön som kommer upp i maxbeloppet för avsättningar till inkomstpension och PPM:

16% Inkomstpension (8 060 kronor)

2,5% PPM, 100% aktier (1 260 kronor)

2% Tjänstepension traditionell , 50-65% aktier (1008 kronor)

2,5% Tjänstepension valbar, 100 % aktier (1 260 kronor)

1,5% Tjänstepension traditionell , 50-65% aktier (756 kronor)

Totalt 24,5% av lönen eller cirka 12 340 kronor.

Av detta är det dock en ganska liten del (cirka 5,5% eller 2770 kronor) som placeras i aktier varför det är en god idé att välja så mycket aktier man kan i de fall man har möjlighet.

 

After the gold rush #2

 

Att ha guld i sin portfölj har länge varit ett sätt att sänka sin risk, när börsen går ner tenderar guld att gå upp, eller i alla fall inte gå ner lika mycket. I teorin ska guld vara en trygg investering som över tid ger en avkastning ungefär i nivån med inflationen.

I oroliga tider och/eller när penningmängden ökar mer än vanligt kan man väl tänka sig att också guldpriset gör det, men kanske inte hur mycket som helst. Men det är vad som har hänt på senare år.

Det tog tusentals år för guldpriset att nå upp till 2000 USD och sedan bara ett fåtal år att dubbleras till 4000 USD, rimligt?

Till slut kom så ett fall på -5% under veckan och sedan några procent till. Trots det ligger priset fortfarande över 4000 USD, i skrivande stund 4113 USD.

Jag började skala av mitt innehav så smått redan vid 2200 USD och har sedan fortsatt med det hela vägen upp. Jag har hittills bara sålt av 1-2% varje gång så det har snabbt återhämtat sig.

Efter fallet i veckan började jag dock fundera på hur länge det kan fortsätta så här och valde att sälja av cirka 1/3 av innehavet.

Fortsätter det upp (högst troligt) har jag fortfarande kvar en ganska stor position ändå och fortsätter det ner är jag glad att jag sålde av en del i tid. Win-win.

Mitt innehav i Xetra-Gold ETC är nu +125% sedan start. Köper mer gör jag nog inte förrän guldpriset når cirka 3000 USD, om/när det nu händer.

Pengarna från försäljningen placeras i räntefonder och på sparkonto. Utvecklingen för de 8 högräntefonderna som köptes in för cirka en månad sedan ser lovande ut för övrigt, samtliga ligger på plus i snitt cirka 0,5% sedan köp och 4-5% sedan början på året.

Räntan på Avanzas sparkonto är nu bara 1,3% så jag försöker att inte ha så mycket där men det är svårt, det är något visst med att ha pengar tillgängliga helt utan risk ändå 😀.

En snabb googling ger att man kan få  över 1% mer än så hos andra aktörer men jag prioriterar just nu smidigheten med att ha allt samlat på Avanza och att snabbt kunna flytta pengar mellan konton framför det. 

Utdelning från Trine varje månad

Jag har länge gillat Trine som en alternativ investeringsplattform. I korta drag går det ut på att finansiera lån till solenergiprojekt i utvecklingsländer. Löptiden är vanligen 5-7 år och räntan 5-8%.

För någon månad sedan införde Trine en förändring som gör att det av någon anledning inte länge går att ha pengar innestående på sitt konto hos Trine i mer än en månad. Sedan måste de antingen tas ut eller återinvesteras i nya lån.

Tidigare kunde man vänta några månader tills det hade ackumulerats en lite större summa och sedan investera den i ett nytt lån men det går alltså inte längre. Man kan välja att Trine automatiskt återinvesterar det som finns på kontot varje månad men då tappar man ju lite kontrollen över vad man investerar i.

Jag valde därför alternativet att få utbetalning varje månad så nu kommer det in en slant från Trine varje månad på bankkontot, den här månaden blev det cirka 130 euro. Avstämning görs den första varje månad och sedan kan de ta en bankdag till eller två innan pengarna är på kontot.

Vid ett tidigare svagt ögonblick eller två har jag skrivit att jag dels siktar på att komma upp i 10 000 euro i portfolio value hos Trine (pga bonusnivåer) och dels att jag troligen aldrig kommer ta ut pengarna. Så blev det alltså inte.

Angående bonusnivåerna är jag lite osäker på om de inte används alls längre eller om det bara är för vissa lån, det verkar hur som helst ha minskat i betydelse så det känns inte som något att sträva efter längre.

Portfolio value (dvs ännu ej tillbakabetalade lån) är just nu cirka 7 000 euro och totalt har jag investerat cirka 13 000 euro i Trine.

Jag har inte bestämt mig riktigt för om jag kommer investera i några fler lån eller bara låta de betalas ut från och med nu. Jag har investerat i Trine i snart 7 år och ligger bland de topp 10% som har investerat mest så det kanske kan räcka nu 😀.

Det ser i så fall ut att bli cirka 100-150 euro/månad i utbetalning de kommande 5 åren och sedan minska ganska kraftigt när bara lånen med löptider på 15(!) år är kvar:

Och jag höll nästan på att glömma, om du vill testa Trine och använder följande länk så får både du och jag 25 euro att investera för.

Köpt högräntefonder

Som jag nämnde i det förra inlägget börjar räntan på sparkonton bli lite väl låg nu så jag har börjat titta på andra alternativ med låg risk, eller i alla fall med lägre risk än aktier.

Jag landade i att Multi Asset-portföljen numera ska bestå av ungefär 1/3 guld + silver, 1/3 räntefonder och en 1/3 högräntefonder.

De räntefonder jag hade sedan tidigare var AMF Räntefond Mix och Spiltan Räntefond Sverige och dessa får vara kvar och utgöra en tredjedel av portföljen.

För guld och silver får Xetra-Gold och WisdomTree Physical Silver vara kvar.

Och den sista tredjedelen ska som sagt bestå av högräntefonder. Jag tycker fortfarande räntefonder är svårt så jag använder ungefär samma taktik som när jag köper utdelningsaktier, jag vet inte vilka som kommer gå bra i framtiden... så jag köpte 8 stycken.

För att välja ut fonder har jag helt enkelt tittat på historisk utveckling de senaste 3 och 5 åren. Det är väl inte att rekommendera då det inte säger så mycket (eller rent av ingenting?) om framtiden men jag tycker inte jag har inte så mycket annat att gå på.

Nåväl, dessa mer eller mindre slumpmässigt utvalda högräntefonder blev det i alla fall:

Alfred Berg Nordic 

Atlant Opportunity

Case Högräntefond A

Cicero Nordic Corporate Bond A

IKC Avkastningsfond

Lannebo High Yield

Simplicity High Yield

Storebrand High Yield Företagsobl. 

Avgiften ligger i det flesta fall runt 1% vilket egentligen är i högsta laget. Billigast är Storebrand High Yield Företagsobl. som bara har 0,52% i avgift.

Atlant Opportunity (som väl tekniskt sett är en hedgefond) sticker ut åt andra hållet och har en avgift på hela 1,61%. Avgiften är dessutom prestationsbaserad så den kan bli ännu lite högre om fonden presterar bra ett år. Återigen är det historisk avkastning som lockar med fonden men är det nån jag ska välja bort ur listan är det väl kanske den här.

Förväntad avkastning årligen för de "vanliga" räntefonderna (Spiltan Räntefond och AMF Mix) är väl cirka 2-3 procent och 4-5 procent för högräntefonderna. För guld och silver, högst oklart på kort sikt men på längre sikt bör det väl ligga där någonstans de också.

Jag har flyttat över det mesta jag hade på sparkontot till den här portföljen istället och har nu ett historiskt lågt belopp på sparkontot, kan inte minnas när det det var ett femsiffrigt belopp senast. 

Rent rationellt börjar väl buffert/sparkonto spela ut sin roll när man har lite större belopp investerat. Behöver man pengarna kan man sälja av lite istället för att låta pengarna ligga på ett sparkonto i flera år. Som vanligt är det dock en annan sak emotionellt så vi får väl se hur länge jag klarar av att ha det så 😏. 

All in utdelning.

I det förra inlägget funderade jag över om jag skulle gå över helt till utdelningsaktier och så blev det också förstås, har man skrivit om det har man väl i de flesta fall redan bestämt sig.

Anledningen jag angav var för att skydda mig själv mot min egna misstag då jag historiskt har haft en tendens att sälja av "vanliga" fonder under nedgång men inte gjort det med utdelande aktier eller ETF:er.

Det är en anledning förstås men det går att hitta ett antal till:

* En globalfond består numera av över 70% USA varav över 20% utgörs av 7 övervärderade(?) techbolag

* AI-bubblan

* Index-bubblan

* Utdelningsaktier är mer defensivt och brukar inte gå ner lika mycket vid stora börsnedgångar. Och jag gillar inte nedgångar.

* Det är kul med utdelning 😀

Är man orolig över de tre första punkterna (vilket jag är) går de förstås att komma runt på andra sätt än att just koncentrera sig på utdelning men det här är mitt sätt. Med AI-bubblan menas helt enkelt att många företag inom AI är övervärderade just nu och med index-bubblan att allt mer kapital investeras i indexfonder vilket driver upp värderingarna ännu högre.

Köpt och sålt

Nåväl, vad jag har gjort rent praktiskt är att sälja av följande fonder i Multi Asset-portföljen:

Storebrand Global All Countries
Storebrand Europa
Spiltan Aktiefond Investmentbolag
PLUS Allabolag Sverige Index

Och istället placerat pengarna i Utdelningsportföljen där jag har fyllt på i befintliga aktieinnehav och även köpt in ett antal nya ETF:er och utdelande fonder.

Man kan kanske säga att det finns tre olika typer av utdelande fonder och ETF:er:

1. Vanliga indexfonder med utdelning

2. ETF:er som använder en optionsstrategi för att generera utdelning

3. Fonder/ETF:er som placerar i aktier med hög utdelning

Kategori 1 förstår jag inte vitsen med riktigt, en vanlig kritik mot utdelningsinvesteringar är att man bara flyttar pengar från den ena byxfickan till den andra och det kan jag förstå i det här fallet. Det skulle väl vara om man lever på sina utdelningar då möjligen.

Kategori 2 verkar mycket populär bland utdelningsinvesterare, eller i alla fall bland de som lever på sina utdelningar. Jag förstår ärligt talat inte strategin fullt ut så jag avvaktar tills vidare.

Kvar blir då kategori 3 som helt enkelt investerar i bolag med hög utdelning och därmed också med låg volatilitet och det är sådana fonder och ETF:er jag har valt:

Fonder

Aktiespararna Direktavkastning B

Aktiespararna Global Direktavkastning B

Storebrand Global Low Volatility B

Aktiespararna Direktavkastning B består av de 21 bolag som har högst direktavkastning bland de 60 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. En väldigt smal fond alltså men ett enkelt sätt att få exponering mot svenska högutdelare.

Aktiespararna Global Direktavkastning B är en globalfond med fokus på utdelande bolag med lite annan fördelning än vanliga indexfonder, bland annat "bara" 55% USA och 10% Japan.

Detsamma gäller för Storebrands fond som lägligt nog kommer ta bort gränsen på 100 000 kronor för den första investeringen i fonden på måndag 1/9. När de väl har gjort det kommer jag börja köpa in mig i fonden.

ETF:er

Sedan tidigare hade jag:

Franklin European Quality Dividend UCITS ETF

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist

XACT Nordic High Dividend Low Volatility

Och har nu lagt till:

UBS ETF (IE) S&P Dividend Aristocrats ESG Elite UCITS ETF (USD) A-dis

VanEck Morningstar Developed Markets Dividend Leaders UCITS ETF

Även dessa har en väldigt annorlunda fördelning mellan länder jämfört med en globalfond med bara cirka 15-20% USA.

Fördelning

Tanken är nu att jag ska ha ungefär 75% av mitt sparande i utdelningsfonden och resterande 25% i Multi Asset-portföljen och på sparkonto.

Multi Asset-portföljen innehåller numera alltså inga aktier utan bara guld, silver, räntor och (väldigt) lite bitcoin. Räntefonderna Spiltan Räntefond Sverige och AMF Räntefond Mix går helt okej och ser väl ut att avkasta runt 3% för helåret om trenden håller i sg. 

Med en ISK-skatt på nära 1% blir det dock inte mycket till avkastning så jag har börjat snegla på högräntefonder (high yield) och plockat in ett antal i portföljen, mer om det i kommande inlägg...

Strategi

Jag tycker själv att det känns som jag ändrar strategi lite väl ofta men går man tillbaka till bloggens allra första inlägg för snart sju år sedan kan man konstatera att det mesta är sig likt. Det var fokus på utdelningar då också, tillsammans med guld och en del räntefonder. Många av aktierna och fonderna jag listar där äger jag nu också.

Sen var det mer fokus på fonder ett tag innan jag startade portföljen utdelningsfonden i maj 2021samtidigt som jag hade en portfölj med indexfonder. Så nu är jag väl mer eller mindre tillbaka där jag började.

Aktier

Antalet aktier i utdelningsfonden fortsätter sjunka så smått, vid förra uppdateringen var det 99 stycken och nu är det 94. Tidigare hade jag också ett mål att ha minst 20% placerat i ETF:er/fonder vilket jag nu har höjt till 30%. Mer är troligen bättre på sikt.

Nedan listas samtliga aktieinnehav:

2020 Bulkers

AbbVie

Acadian Timber Corp

Aker BP

Allianz SE

Altria Group

Amcor

Atria A

AXA

Axfood

Bank of Montreal

Bank Of Nova Scotia

Basf SE

Betsson B

Bilia A

Björn Borg

BNP Paribas SA

Bristol-Myers Squibb

Canadian Imperial Bank Of Commerce

Canadian Utilities Ltd.

CapMan

Cibus Nordic Real Estate

Cloetta

Coca-Cola

Community Trust Bancorp

Consolidated Edison

Credit Agricole SA

Danske Bank 

Decisive Dividend Corp

Digital Realty Trust

DNB Bank

E. On SE

Elisa

Enbridge

Enel SpA

Essity B

Europris

Fastpartner D

Fortum

Freenet AG

Gibson Energy Inc

Gjensidige Forsikring

Handelsbanken A

Johnson & Johnson

Kemira

Kesko A

Kimberly-Clark

Kone B

Kraft Heinz

Ltc Properties

LVMH Moet Hennessy Louis Vuitton

Mandatum

NAXS

NNN Reit

Nordea Bank

Novo Nordisk B 

Old Republic International

Omega Healthcare Investors

Orange.

Orkla

PepsiCo

Pfizer

Philip Morris

Pizza Pizza RoyaltyCorp

Power Corp. Of Canada

Prudential Financial

Realty Income REIT

Rogers Sugar Inc

Sampo A

Sanofi

Scandinavian Tobacco Group

Sdiptech Pref

SEB A

Securitas B

Solstad Maritime

Storebrand

Swedbank A

Tele2 B

Telefonica S.A

Telenor

Telia Company

Tietoevry

Tokmanni Group

TotalEnergies SE

TRATON SE

Tryg

Unilever

Universal

UPM-Kymmene

Verizon Communications

Volati Pref

Vår Energi

W. P. Carey REIT

Öresund