lördag 24 september 2022

Det kan alltid bli billigare

 


Lagom till lönen befinner sig nu Stockholmsbörsen återigen på årslägsta, -32,28%. För den som sitter med en "koncentrerad" portfölj med svenska aktier finns väl risken att det ser ännu värre ut. Mina relativt defensiva och framförallt sönderdiversifierade portföljer har klarat sig bra i jämförelse och visar nu på -4,48%.

Det blir mer och mer tydligt att det man skulle varit överviktad i är dollar. 1 USD kostar i skrivande stund rekordhöga 11,29 SEK, en uppgång med nära 25% i år. Ett enkelt sätt hade varit t ex SEB Korträntefond C USD men det är kanske lite sent nu...

Som tur är får man ju exponering också i sina amerikanska innehav och i globalfonder som vanligen har uppåt 60-70% exponering mot USA. 

Ytterligare ett exempel är guld som för närvarande handlas runt cirka 1650 USD vilket är en nedgång med cirka -10% i år och mer än så jämfört med toppen runt 2000 USD i mars i år. På grund av valutaeffekter ligger dock ETF:en Xetra-Gold (4GLD) på +6,59% för i år. 

Kort sagt, att portföljerna ändå har klarat sig relativt bra hittills i år beror till stor del på dollarkursen.

Förra månaden tyckte jag att det hade gått upp lite väl snabbt så då blev det inget köpt men nu känns det väl snarare som tvärtom, att det kan vara läge att köpa lite extra. Att fylla på i amerikanska innehav känns väl inte så lockande just pga dollarkursen utan det är väl framförallt Sverige där mycket börjar se billigt ut.

En svensk indexfond eller småbolagsfond är väl det enklaste, annars följer några exempel nedan, med nedgång i år inom parentes

Castellum (-47,95%)

Cibus Nordic (-49,40%)

Electrolux (-46,18%)

HM (-41,53%)

Investor (-29,47%)

Kinnevik (-56,10%)

Telia (-4,53%)

Volvo Car (-33,69%)

Svolder (-46,05%)

Fastighetsbolagen Castellum och Cibus är hårt pressade av stigande räntor och det finns väl inget som tyder på att det skulle vara övergående i närtid. Troligen bra köp på den här nivån på lite längre sikt dock.

Att köpa (och senare sälja) Svolder under Coronakraschen var en av mina bättre affärer. Troligen för tidigt men man kan kanske börja köpa så smått på den här nivån.

Telia är en av de aktier som gått bäst på Stockholmsbörsen i år men har tappat cirka -10% senaste månaden. Stabil och oerhört tråkig aktie med en direktavkastning på runt 6%. 

Även om mycket kan se billigt ut tänkte jag avsluta med några varnade exempel från min egen portfölj som visar att det alltid kan bli billigare, nedgång i år inom parentes:

Uniper (-91,54%)

Babylon (-91,17%)

Azelio (-87,37%)

Storskogen (-84,17%)

Som tur är är det mycket små innehav på cirka 1 promille var av totalt sparande. Samtliga har köpts i spekulation om att "nu kan det vill inte sjunka mer". 

När Babylon gått från 9 USD till 1 USD kan man få för sig att det av någon anledning skulle vara någon slags magisk gräns och att det inte kan gå lägre. Det kunde det givetvis och kursen är nu 0,51 USD.

När Azelio gått tillbaka från nära 70 kronor till den tidigare bottennivån 6 kronor kunde det väl inte bli billigare? Jodå, just nu är kursen 3 kronor blankt.

Pengarna skulle sannolikt göra bättre nytta någon annanstans men eftersom det är så små innehav lutar jag nog åt att behålla dem ändå. Som en påminnelse om faran med att köpa sådant man egentligen inte förstår sig på om inte annat.

Det är skillnad på bolag och bolag förstås, Investor eller Telia kan man nog köpa med ganska gott samvete utan att förstå sig på bolaget särskilt väl. Ingen rekommendation givetvis, gör inte som jag utan gör alltid din egen analys 😏. 

lördag 17 september 2022

Winter is coming

 


Det ser ut att bli en tuff vinter för många, minst sagt. För den med direktverkande el pratas det om ökade elräkningar på 50 000 eller kanske tom 100 000(!). 

På tisdag meddelar riksbanken den nya styrräntan och förväntat är en höjning från dagens 0,75% till 1,5%. I slutet av november kommer nästa besked, troligen en höjning med ungefär lika mycket. Det här är förstås bra för att försöka få ner inflationen men kommer också slå hårt mot alla som har (för) höga bolån.

0,75% i höjd styrränta höjer väl räntan på bolånen med minst 1% (troligen mer) och om jag har räknat rätt ger varje höjd procent en ökad månadskostnad på ungefär 600 kronor per miljon efter ränteavdrag. Ett bolån på 5 miljoner blir därmed plötsligt 3000 kronor dyrare per månad om någon vecka.

Bor man i bostadsrätt är det väl dessutom rimligt att anta att även avgiften till föreningen ökar. Bostadsföreningen har ju normalt sätt också lån som ska betalas. Å andra sidan påverkas man inte lika mycket av höga elpriser.

Den som just nu ser ut att ha den bästa sitsen är för en gångs skull den som bor i hyresrätt, vilket jag själv gör. Elpriserna har fått mina elräkningar att gå från 3-400 kronor till 6-800 kronor i månaden. Hyreshöjningen för min lägenhet har legat runt 100 kronor per år det senaste decenniet och eftersom lönen som tur är har ökat betydligt mer än så så kan man väl säga att det blivit billigare varje år. 

I år räknar jag förstås med en något större höjning men även om den skulle följa inflationen och bli 9% (vilket jag inte tror, kanske 4-5%) så innebär det i mitt fall cirka 500 kronor så det vore heller ingen katastrof jämfört med andra boendeformer.

Media misslyckas som vanligt med att ge goda råd hur man ska handskas med nuvarande situation. Jag är ledsen, men att köpa kaffe när det är extrapris eller vara noga med att släcka lampor kan möjligen ge en psykologisk effekt av att man gör något men det är inte det som kommer rädda ens ekonomi.

En bekant som ändå var i behov av att byta ut fönstren på huset gör det nu och sänker på så sätt energikostnaden med cirka 30%. Med tanke på inflationen är det dessutom troligen bättre att göra det nu än om ett år för då kan det vara 10% dyrare. Ja, jag inser att alla inte kan göra det men det är att göra någonting som faktiskt har effekt på riktigt och inte bara "känns" bra.

Ska man försöka se någon ljusning så är det att styrräntan enligt många bedömare toppar runt 2,5-3% tidigt nästa år och att vi sedan plötsligt får se sjunkande inflation och räntor mot slutet av nästa år.

Jag tycker det låter som önsketänkande och historiskt sett brukar väl perioderna med hög inflation vara betydligt längre än så. Men vi får väl hoppas att jag har fel 😀.


lördag 3 september 2022

Sparkonto med 1,50% ränta


I takt med stigande räntor börjar det nu äntligen hända lite även med räntan på sparkonton, åtminstone hos nischbankerna.  

Några exempel på de som i skrivande stund har högst ränta enligt compricer:

Landshypotek Bank 1,50%

Serafim Finans 1,35%

Nordax Bank 1,30%

MOANK 1,25%

Lunar 1,15%

Landshypotek verkar ha höjt ganska rejält (från 0,95% till 1,50%) den 1 september och är nu den som erbjuder klart högst ränta. Fria uttag, inga avgifter och omfattas av den statliga insättningsgarantin så inga konstigheter än så länge.

Dock lite oklart om hur man faktiskt gör för att öppna ett konto:

"För att börja spara i Landshypotek behöver du ha fyllt 18 år. Kontot öppnas digitalt i Internetbanken (med undantag Sparkonto Trygghet och Skogskonton) och du styrker din identitet genom att signera med BankID. Sparkontot är personligt."

Det är just "Sparkonto trygghet" som ger 1,50% ränta... så hur öppnar man det då?

Av de övriga på listan har jag goda erfarenheter av Nordax Bank och Lunar. Nordax hade jag tidigare tills jag bytte till Lunar i år när räntan hos Nordax började halka efter. Ironiskt nog har nu Nordax gått om igen...

Jag upptäckte att jag till och med har kvar ett aktivt konto hos Nordax (med ett saldo på hela 35 kronor av någon anledning) så det vore ju enkelt att flytta tillbaka.

Lunar har dock två fördelar som kanske gör att det kan vara värt 0,15% längre ränta. Den största fördelen är att det går att göra insättningar med Swish vilket ju är väldigt smidigt. Hos Nordax är det traditionell banköverföring som gäller. Räntan betalas också ut månadsvis på Lunar och årsvis på Nordax vilket väl egentligen inte har någon betydelse förutom den psykologiska effekten att man ser kontot växa varje månad.

Samma nackdelar verkar för övrigt gälla Landshypotek, men i det fallet är ju skillnaden ändå så pass stor att det kan vara värt att byta. Dock är fler räntehöjningar att vänta så det är ganska stor risk/chans att det ser annorlunda ut om ett halvår. Jag tror man kan vänta till i början av nästa år med att se över sitt sparkonto om man redan har över 1% idag.

Kan man binda pengarna 1 år finns det nu ett flertal aktörer som ger lite drygt 2% i ränta och på 2 år sticker Handelsbanken(!) ut med 2,94% i ränta.

2,94% ger 2% efter skatt vilket inte är så illa för en riskfri placering. Har man idag pengar på ett sparkonto som man vet ska användas till t ex kontantinsats om minst 2 år är det väl inte mycket att fundera på. I annat fall kan det väl tyvärr kännas lite jobbigt att binda upp pengarna, åtminstone för mig.

lördag 27 augusti 2022

Trine - investering eller välgörenhet?

 


Nu var det snart två år sedan jag skrev om Trine förra gången. I korta drag går det ut på att investera i lån till företag inom solenergi i framförallt Afrika. Den som tycker att det låter som hög risk har helt rätt i det och personligen ser jag det som ett mellanting av välgörenhet och investering och räknar inte in de pengar jag har avsatt till Trine till mitt totala kapital.

Jag har använt Trine i snart 4 år och hittills  investerat cirka 50 000 kronor (4900 euro) utspritt över 46 olika lån varav drygt 2000 euro har återbetalats och 342 euro erhållits i ränta.




Sedan Coronapandemin har jag blivit lite försiktigare med att skjuta in pengar i nya lån och bara återinvesterat de återbetalningar som kommer in. De brukar ta ungefär 2 månader innan det kommit in 100 euro på kontot varpå jag återinvesterar det i ett nytt lån. Lägsta belopp att investera är dock så lite som 25 euro.

Så här drygt 2,5 år efter att pandemin började kan man ändå konstatera att de flesta av företagen verkar ha överlevt det med. Av de 46 lånen är det hittills bara ett som inte har kunnat återbetalas helt. 6 av lånen har förvisso statusen "restructering" och många andra är sena med betalningarna. Men på det stora hela rullar det ändå på bättre än väntat. I veckan gjorde jag min första nyinsättning på två år.

Min känsla är alltså att Trine inte ha påverkas så mycket av pandemier och annat elände de senaste åren men tittar man på default rate ser det tyvärr lite annorlunda ut. När jag går tillbaka till gamla inlägg som jag skrivit för några år sedan verkar den ha legat runt 1,5% medans den nu ligger på hela 6,7%!.

Default rate är alltså andelen som inte har återbetalas (eller där sannolikheten är stor att den inte gör det). Hade man investerat i alla lån som Trine erbjuder hade man således bara fått tillbaka 93,3% av kapitalet. Trine anger genomsnittlig ränta till 7,4% så man hade väl ungefär gått +-0 på affären.

Tidigare kunde man betala sina investeringar med kort och då använda t ex Klarnakortet för att slippa växlingsavgiften till euro. Det verkar tyvärr vara borttaget och nu är det antingen Trustly eller SEPA-överföring som gäller. 

För Trustly är avgiften 0,25% och för SEPA-överföring verkar det bero på vilken bank kan använder. Lite synd att möjligheten att betala med kort försvann, även om det är väldigt smidigt att betala med Trustly/BankId.

Som om inte detta vore nog betalar man förstås 30% skatt på den ränta man får. Detta rapporterar dock Trine till skatteverket så det är inget man behöver göra själv.

Vill man tjäna pengar på sin investering ser det alltså ganska svårt ut att få ihop kalkylen i dagsläget, man kan ha tur förstås och lyckas välja "rätt" lån men förväntad avkastning är väl snarare minus(!) några procent just nu.

Återigen gör man nog klokt i att mer se det som välgörenhet än investering och ur den aspekten tycker jag det är riktigt intressant. Att sätta upp solpaneler på en villa i Sverige har väl ärligt talat närmast en symbolisk effekt för miljön medans en investering i solpaneler i t ex Nigeria gör nytta på riktigt. Mer klimatnytta för pengarna helt enkelt.

Tidigare var många lån skyddade till 60% (har jag för mig) av SIDA men detta verkar nu ha ändrats till 50% skydd av U.S. International Development Finance Cooperation (DFC). Det vill säga man får tillbaka 50% av sina pengar i det läge lånet inte kan återbetalas.

Det finns även 4 olika nivåer där högre nivå innebär att man får högre ränta på alla lån.
.


Själv ligger jag på cirka 2800 euro i outstanding portfolio (dvs ännu ej tillbakabetalade lån) så jag har en bit kvar till nästa nivå på 10 000 euro även om den väl känns inom räckhåll i framtiden. Högsta nivån på 50 000 euro skippar jag nog dock.

Trine täcker eventuella förluster upp till 100 euro (dock lite oklart om det gäller om lånet redan garanteras till 50% av DFC) för nya investerare.

Kombinerat med denna länk får du (och jag) dessutom 10 euro att investera för. Se där, 10% i garanterad avkastning 😀.


lördag 20 augusti 2022

Die with zero


Die with zero är en bok som har fått mycket uppmärksamhet den sista tiden. RikaTillsammans har gjort två poddavsnitt om den och bland andra Miljonär innan 30 och Of Dollars And Data har skrivit om den.

Nu har jag inte läst boken (än) men titeln säger väl det mesta egentligen och kan tyckas självklar för många, det verkar väl dumt att inte använda pengarna. 

För den ekonomiskt (över)intresserade är det dock långt ifrån självklart och går tvärtemot vad de flesta "så blir du miljonär"-böcker lär ut. Det som gäller här brukar ju vara att det bästa är att spara så mycket som möjligt och gärna dra ner på "onödiga" saker så som kaffe eller lunch ute. 

Men sen då, när man har blivit miljonär? Det är det få böcker som tar upp och har man sparat mycket i många år är väl risken också stor att beteendet fortsätter, fast det egentligen inte behövs.

När är det dags att faktiskt börjar använda pengarna då? Boken har förstås lite olika modeller för hur man ska spendera sina pengar optimalt men jag tror inte man behöver göra det krångligare än nödvändigt.

Började man spara tidigt kanske det är dags att växla över från sparande till spenderande runt 40 och runt 60 om man började spara lite senare. Det kluriga är förstås att man inte vet exakt hur länge man lever och hur hälsan är när man blir äldre så troligen bättre att spendera förr än senare.

Jag har haft liknande tankar tidigare men kanske inte formulerat det på samma sätt. Ett räkneexempel jag skrev om för några veckor sedan byggde förstås till stor del på mina egna siffror så om jag skulle sluta spara helt nu och få 7-8% årlig avkastning skulle jag ha över 6 miljoner vid dryga 60 års ålder. 

Till vadå kan man ju fråga sig, förutom en väldigt trygg pension. Utifrån bokens resonemang är det väl då kanske bättre att börja använda åtminstone en del av pengarna redan nu.

Även om jag kanske inte kommer ta ut så mycket pengar från portföljen är min tanke nu att i alla fall försöka att inte skjuta in så mycket mer så länge jag ligger före i "planen". 

Fast under veckan gjorde jag faktiskt för kanske första gången ett uttag från portföljen, ungefär motsvarande ett för mig normalt månadssparande, mest för att känna hur det kändes. Lite konstigt, men bra än så länge 😀.

lördag 13 augusti 2022

Varför gjordes alla bra filmer 1999?

 


Efter den senaste tidens uppgång har investerandet för egen del återigen börjat likna att se färg torka. Multi Asset-portföljen visar -2,4% i år och utdelningsfonden är nu faktiskt på plus (+1,29% i år) igen. Hur det har gått till med 179 (tror jag) närmast slumpvis utvalda innehav samt 3 ETF:er vet jag inte riktigt men det är förstås kul så länge det varar.

Så som jag hintade om förra veckan kommer därför dagens inlägg att handla om något helt annat, nämligen filmer från 1999.

Under många år betygsatte jag alla filmer jag såg på filmtipset.se och noterade att många av de jag satte 5/5 på klumpade ihop sig runt just 1999 så det här är något jag har funderat på ett tag. En googling på "Movies 1999" visar att jag inte är ensam om att ha noterat det och särskilt vid "tjugoårsjubileet" 2019 verkar det ha skrivits en del om det. 

Någon kallar det tom för det "sista bra filmåret". Det är kanske att ta i men om man skulle beskriva filmåret 1999 tänker jag på sådant som hög ambitionsnivå, vilja att ta risker och experimentlusta. Ordet som ploppar upp 2022 är väl framförallt "ängsligt", med superhjältefilmer och remakes/reboots.

Eller tom filmer (om superhjältar såklart) som är i princip klara och sedan aldrig visas. Ängsligt var ordet.

Nåväl, annat var det alltså 1999 och vi fick då se en rad titlar som är att betrakta som moderna(?) klassiker idag. Framförallt tänker jag på:

The Matrix



Fight Club



Being John Malkovich



Eyes Wide Shut



Magnolia



Ja, alla fem kom otroligt nog 1999 och jag skulle ge alla betyget 5/5. Skulle jag få för mig att göra en topplista på de 10 bästa filmerna någonsin skulle jag nog vilja ha minst de tre första där också. Tom Cruise måste väl för övrigt haft sitt bästa år någonsin, han medverkar lite överraskande i både Magnolia och Eyes Wide Shut.

Det var de personliga favoriterna men det slutar faktiskt inte där. Det finns ett antal filmer från samma år som är snudd på 5/5 de också:

The Sixth Sense



The Talented Mr. Ripley



The Green Mile



American Beauty



Office Space



Jag tänker faktiskt inte nämna något om handlingen här, jag förutsätter att alla känner till och har sett filmerna 😉. Har man inte gjort det är det förstås en stark rekommendation att göra det. Samtliga finns på de olika större streamingtjänsterna och/eller går att hyra på SF Anytime med flera. 

Avslutningsvis några filmer som också kom 1999 men som man kanske kan hoppa över:

The Blair Witch Project


Star Wars Episode 1


American Pie




Mockumentären The Blair Witch Project må ha varit banbrytande inom skräckgenren men jag minns den inte som en särskilt bra film. Har dock inte sett om det sedan den var relativt ny.

Star Wars Episode 1 tycker jag är en katastrof och det beror inte bara på Jar Jar Binks. Effekterna ser ut som ett datorspel från 90-talet vilket såg illa ut vid premiären och ännu värre ut idag. Och värst av allt så är den helt enkelt tråkig.

Tonårskomedin American Pie gjorde väl egentligen inget nytt i genren men höjde (eller sänkte, beroende på hur man ser det) ribban några nivåer till och är väl ändå den mest sevärda av de tre. 

lördag 6 augusti 2022

Gott och blandat #3

 


Köpt skog och volatiltet

Sedan jag skrev om den "sönderdiversifierade" portföljen för två veckor sedan har jag nu gjort slag i saken och sålt av lite av globalfonden och AMF Aktiefond småbolag och placerat 4% vardera i skog och volatilitet istället. Försäljningen gjordes förhoppningsvis med hyfsad tajming då breda aktieindex gått ganska starkt under juli.

Fördelningen är numera:

50% Storebrand Global All Countries
10% AMF Aktiefond Småbolag

15% Xetra-Gold (4GLD)
10% Lyxor EX-Energy (LCTR)
6% WisdomTree Physical Silver (VZLC)
4% Skogsfond Baltikum
4% Amundi Fds Volatil Wld A USD C
1% BITCOIN XBT

60% aktier alltså och 40% fördelat på 6 andra tillgångsslag. Räntor saknas fortfarande men det börjar nu spekuleras i om att Fed kommer börja sänka räntan under nästa år. Kan kanske bli läge att börja plocka in lite räntefonder i början av nästa år i så fall.

Testar reklam på bloggen

När jag startade bloggen i januari 2019 anmälde jag mig också till Google AdSense. Jag väntade några veckor på att det skulle komma ett mail om att AdSense var aktiverat men det kom aldrig och jag struntade i det. 3,5 år senare, dvs för en vecka sedan kom det plötsligt ett mail om det nu var klart att använda. Plötsligt händer det...

Så nu testar jag reklam på bloggen ett tag. Som väntat har jag lite för få sidvisningar (snittar cirka 100/dag) för att det ska bli några större summor så det kanske inte är så meningsfullt egentligen. På en vecka har jag skrapat ihop hela 14 kronor vilket innebär att det kommer ta cirka ett år att komma upp i minimibeloppet för utbetalning som är 700 kronor.

Skrivkramp

Efter snart 400 inlägg börjar det blir svårare och svårare att komma på nya ämnen att skriva om. De första månaderna gick det lätt och jag skrev varje dag men gick sen ganska snabbt över till att skriva en gång i veckan istället. Ibland funderar jag på om jag ändrar i portföljerna bara för att ha något att skriva om, vilket väl inte är helt sunt i så fall.

Funderar faktiskt på att testa att skriva om något helt annat än ekonomi då och då. Andra ekonomibloggar skriver ju om matlagning titt som tätt (vilket väl med lite välvilja kan gå att passa in i ekonomifacket) men där har jag nog tyvärr(?) inte så mycket att tillföra utan det blir nog snarare om film och spel i så fall. Som tur är har jag ju helgarderat mig i bloggens beskrivning genom att lägga till "och annat kul" 😀.