onsdag 17 juli 2019

Alternativ till sparkonto



Att spara på lång sikt (över 10 år) är enkelt, man kan i princip ha 100% aktier i portföljen om man klarar av de stora svängningarna i värde det innebär.

Att spara på kortare sikt, kanske 3 år för att t ex köpa bil eller bostad är desto svårare.

Aktier går förstås bort på så kort sikt. Guld har jag gärna i portföljen men då som en hedge/försäkring mot aktiemarknaden. Även guldpriset kan svänga ganska kraftigt på kort sikt så det går också bort.

Preferensaktier har lägre risk än aktier och är också något jag gärna har i portföljen men även här kan kursen svänga ganska mycket på kort sikt.

Vad som återstår då är sparkonto med eller utan inlåsning, räntefonder och eventuellt hedgefonder.

Sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti
I skrivande stund kan man som mest få 0,95% på ett konto med fria uttag och insättningsgaranti, t ex hos Nordax. Eftersom man av någon anledning betalar skatt på räntan i Sverige och får göra avdrag för att låna blir den verkliga avkastningen 0,95x0,7 = 0,665% eller 665 kronor per 100 000.

Det tar fem minuter att skapa ett konto på en nischbank med bankid och väljer man ett med insättningsgaranti är det lika säkert som ett konto på en av storbankerna. Jag skulle tom säga att det är säkrare eftersom staten sannolikt skulle få problem med att ersätta alla kontoinnehavare om en av storbankerna gick omkull. På de fyra storbankerna finns i dagsläget nämligen över 1200 miljarder placerat till nollränta!

Sparkonto med fast ränta (3 år)
Det sparkonto med insättningsgaranti som för tillfället ger bäst ränta om man kan tänka sig att låsa pengarna i 3 år finns hos HoistSpar och ger 2% dvs 1,4% efter skatt. Det kan låta attraktivt med dubbelt så hög ränta som det bästa sparkontot med fria uttag men man får då tänka på att man inte kan röra pengar på 3 år utan straffavgifter.

Man har också osäkerheten i att det kan dyka upp bättre alternativ under de 3 år pengarna är låsta. Det är förstås omöjligt att veta men jag tror (tyvärr) inte vi kommer få se sparkonton med fria uttag och 2% ränta de närmaste tre åren.

Räntetrippel
Nu till det roliga, alternativ till sparkonto! Jag är osäker på vem som myntade begreppet men Claes Hemberg skrev i alla fall ibland om det under sin tid som sparekonom på Avanza. Det innebär helt enkelt att man väljer ut tre räntefonder med lite olika risknivå och placerar pengarna där istället för på sparkonto. Till exempel:

Spiltan Räntefond Sverige
IKC Avkastingsfond
Spiltan Högräntefond

Spiltan Räntefond Sverige har lägst risk och lägst förväntad avkastning, cirka 1,5% per år. De andra två har lite högre risk men också en förväntad avkastning på cirka 3% per år om man tittar på hur de har presterat historiskt.

Räntetrippel på steroider
Vill man ta det ett steg till kan man lägga till en hedgefond med låg risk, t ex Atlant Opportunity. Jag gör en försiktig bedömning om cirka 3% avkastning per år här också. Portföljen skulle då kunna se ut så här:

25% Spiltan Räntefond Sverige
25% IKC Avkastingsfond
25% Spiltan Högräntefond
25% Atlant Opportunity

Förväntad avkastning är cirka 3% per år.

Risken är låg men inte obefintlig, det finns förstås en liten risk att man efter tre år får tillbaka ett lägre belopp än det man har satt in. Med det sagt så sjönk räntefonderna med mellan -0,2% och -0,4% och hedgefonden betedde sig faktiskt precis som man vill att en hedgefond ska göra och steg +0,7% under höstens globala aktienedgång på -15%:



Lysa 100% räntor
Vill man inte själv välja ut räntefonder och eventuellt hedgefonder kan man skapa ett konto på lysa och ställa in fördelning på 100% räntor. Man får då ett knippe olika räntefonder som lysa har valt ut och behöver sen inte göra något mer. Avkastningen för räntorna är hittills i år drygt 3%.

Sammanfattning
Hur stor skillnad gör det då egentligen mellan sparkonto och en avkastning på 3% under 3 år? Med 100 000 på kontot får vi följande siffror:

Sparkonto 0,95% (0,665%): 101 963
Sparkonto 3 år 2% (1,4%): 104 259
Räntefonder/Lysa 3% (inklusive avgift för ISK): 107 723

Om man tycker det är stor eller liten skillnad mellan alternativen och om det är värt risken är upp till var och en att avgöra. Det går förstås att dela upp sparandet mellan de tre alternativen också. Spontant tycker jag faktiskt att mittenalternativet ser attraktivt ut, om man är helt säker på att man kan undvara pengarna i tre år.

Mitt byta-bil-konto har jag för närvarande på just Nordax eftersom jag inte vet om bytet blir av om 1 eller 5 år. Nästa målsparande jag startar blir sannolikt en kombination av alternativen ovan.






måndag 15 juli 2019

Save Earth Fund



Save Earth Fund är en fond som investerar inom förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering och är ett enkelt sätt att få exponering mot megatrenden miljö och hållbarhet.

Vad som jag tycker gör fonden extra intressant är att den har låg risk jämfört med många andra miljöfonder:



Även jämfört med många andra "vanliga" aktivt förvaltade globalfonder är risken de senaste tre åren något lägre utan att påverka avkastningen negativt:





Det är alltså ingen högriskfond utan mer att jämföra med en aktivt förvaltad globalfond.

Tittar man på innehaven så är de cirka 40 till antalet där Xylem väger tyngst med 4,8%:



Inom förnybar energi återfinns bara Nibe (3,3%) och Vestas Vind (2,8%) medans det är desto fler bolag inom vatten och miljöteknik. Många bolag inom vatten är ganska defensiva till sin natur vilket bidrar till att sänka risken i fonden.

Dock är många av bolagen i fonden (inklusive vattenbolagen) väldigt högt värderade just nu med P/E över 30 eller tom 40 vilket gör att risken för tillfället ändå är ganska hög på kort sikt. En dålig rapport från några av de större innehaven eller en allmän börsoro bör straffa fonden ganska hårt.

På längre sikt tycker jag dock det ser intressant ut och gillar framförallt att fonden har ambitionen att ha lägre risk än övriga fonder i sektorn.

För mer informationen om fonden rekommenderas den senaste kvartalsuppdateringen (där bilderna ovan kommer ifrån) samt placeras intervju med förvaltare Alexander Jansson.

Jag kommer börja köpa in mig i fonden under en längre tidsperiod med en målvikt på ungefär 2% av portföljen.

lördag 13 juli 2019

Investera i urbanisering



Urbanisering är en megatrend som ställer allt högre krav på bland annat investeringar i infrastruktur. Ett enkelt sätt att få exponering mot detta är att köpa en infrastrukturfond. Den jag har tittat närmare på är UB Infra A.

Fonden investerar uteslutande i infrastrukturbolag såsom el-, gas- och vattenbolag. Eftersom infrastruktur är en ganska förutsägbar och defensiv bransch är fonden inte lika känslig för nedgångar som bredare aktiefonder vilket syns om man tittar på utvecklingen senaste året:


Fonden påverkades inte alls i samma utsträckning som en global indexfond av höstens nedgång. De senaste åren har man inte heller fått samma höga avkastning som i en indexfond men i takt med att urbaniseringen ökar kan detta komma att ändras.

Fonden har en bra spridning mellan olika regioner där USA utgör cirka 35%. Spridningen mellan olika innehav är också stor där det största innehavet (American Water Works) bara utgör cirka 2% av fonden. Fondavgiften är 1,51% vilket är ganska lågt jämfört med andra fonder inom sektorn.

Sammanfattningsvis får man här både exponering mot megatrenden urbanisering och dessutom en defensiv fond som bör stå emot nedgångar bra. Jag gillar fonden och kommer börja köpa in mig i den, målvikt cirka 2% av portföljen.

torsdag 11 juli 2019

Megatrender och hur man investerar i dem



Ett sätt att skydda sig mot en kommande lågkonjunktur kan vara att investera i megatrender, dvs trender som är längre än en normal konjunkturcykel.

Alla siffror nedan kommer från en studie gjord av pwc som kom för några år sedan.

Exempel på aktier och fonder är förstås ingen köprekommendation utan bara exempel. De jag själv äger är kursiverade.

Tillväxtmarknader
Mycket tyder på att de världsledande företagen i framtiden inte kommer återfinnas i USA utan i Asien. Medelklassen växer också något enormt i Asien vilket betyder en ökad efterfrågan på konsumtionsvaror. 2009 stod Asien för 28% av den globala medelklassen, år 2030 beräknas Asien utgöra hela 66%.

Exempel fonder: Avanza Emerging Markets, Pictet-Premium Brands

Åldrande befolkning
Vi blir allt äldre, år 2050 beräknas drygt 20% av jordens befolkning vara över 60 år jämfört med dagens cirka 10%. Detta för med sig en rad nya utmaningar, bland annat ökad efterfrågan på medicin och hälsovård.

Exempel aktier: Novo Nordisk, Johnson & Johnson, AstraZeneca, Abbvie, Pfizer
Exempel fonder: DNB Health Care

Urbanisering
1950 bodde cirka 30% av befolkningen i städer, idag cirka 50% och år 2050 beräknas siffran vara 72%. Detta ställer stora krav på bland annat investeringar i infrastruktur.

Exempel aktier: Skanska
Exempel fonder: UB Infra A, UB EM Infra A

Digitalisering
Att världen blir allt mer digitaliserad behöver kanske inte någon närmare förklaring. Som exempel kan nämnas att år 2003 fanns det ungefär 500 miljoner uppkopplade enheter. Bara några år senare var det fler än 7 miljarder (mer än 1 enhet per person!) och idag är siffran cirka 20 miljarder.

Exempel aktier: Alphabet (Google), Microsoft
Exempel fonder: DNB Teknologi

Miljö och hållbarhet
Som en konsekvens av flera av trenderna ovan kommer dessvärre också ett antal utmaningar så som ökat behov av energi, mat och rent vatten.

Exempel aktier: Xylem, Danaher, Ecolab
Exempel fonder: Save Earth Fund, RobecoSAM Sustainable Water

Sammanfattning
Megatrender är inget jag aktivt har tagit hänsyn till när jag har satt ihop min portfölj. Jag har ganska stor exponering mot åldrande befolkning/läkemedel och har en liten exponering mot miljö och hållbarhet genom innehavet i Xylem.

Exponeringen mot övriga trender är inte lika tydlig även om det går att göra vissa mer eller mindre långsökta kopplingar (urbanisering - Fortum t ex).

En ökad viktning mot megatrender i portföljen är något jag funderar på. Då jag gillar defensiva branscher kommer jag troligen vikta åldrande befolkning (läkemedel) och urbanisering (infrastruktur) tyngre än övriga trender.



tisdag 9 juli 2019

AuAg Fonder



Sen Eric Strand lämnade Pacific Fonder saknas det ett bra alternativ för att investera i guld på Avanza. På Nordnet rekommenderas ETF:erna Physical Gold eller Physical Swiss Gold men de går tyvärr inte att handla på Avanza.

Eric Strand har dock nya fonder på gång i det nystartade bolaget AuAg Fonder vilket Fonder Direkt har en intressant artikel om.

Tidigare verkade det som att det bara skulle bli en fond med en inriktning på guld, ädelmetaller och grundämnen som används vid "grön teknik" men nu verkar det som att det istället blir tre olika fonder med lite olika inriktning.

Silverfond
Först ut är en fond med inriktning på silver som väntas lanseras i höst. Den kommer investera i ETC:er som äger fysiskt silver och även silvergruvor. Silver kallas ibland för "guld på steroider", dvs det fungerar som en hävstång på guldet.

Man kan alltså räkna med stora svängningar i fonden och Eric Strand kallar den tom för "Sveriges mest riskfyllda fond" där en uppgång på 500-600 procent kan följas av en nedgång på 80 procent. Troligen inget för mig med andra ord.

Defensiv guldfond
Nästa fond som planeras är en mer defensiv fond med fokus på guld.

Råvaror för grön teknik
Den sista fonden som planeras för tillfället fokuserar på råvaror som behövs vid grön teknik så som litium, platina och palladium.

Den fond jag är mest intresserad av är kanske inte helt oväntat guldfonden. Jag har just nu ingen exponering mot guld alls i huvudportföljen utan har istället startat en Golden Butterfly på Nordnet där jag köper ETFS Physical Gold.

Jag vill gärna har runt 5% guld i huvudportföljen så den nya guldfonden kommer bli intressant att följa.

söndag 7 juli 2019

Bästa småbolagsfonden



Omni Ekonomi har gjort en genomgång över vilka Sverigefonder/småbolagsfonder som har gått bäst i år, de senaste tre åren och de senaste fem åren. Vilka som har gått bäst i år tycker jag inte är så intressant då det ju kan variera kraftigt från år till år.

Desto mer intressant då att titta på vilka fonder som har legat i topp även på tre och fem års sikt. Den fond som presterat bäst på fem års sikt och även tar sig in på topp fem på ett och tre års sikt är SEB Sverigefond Småbolag C/R.

Fonden har haft en fantastisk utveckling de senaste åren, eller vad sägs om drygt +140% på fem år jämfört med SIX RX cirka +60%.


De 10 största innehaven:


"Småbolag" blir som vanligt lite missvisande, samtliga bolag bland de 10 största innehaven återfinns faktiskt på Large Cap. Man får ganska mycket industri och teknik och ofta till ganska hög värdering, P/E 30 eller över är inte ovanligt.

Man kan därför förvänta sig att svängningarna kommer bli större i fonden jämfört med index, både uppåt och neråt.

Att fonden överpresterat mot index de senaste fem åren är alltså egentligen inte så konstigt, får vi några dåliga börsår bör den gå sämre än index. För den långsiktige har det dock lönat sig historiskt att ligga kvar i fonden i både upp och nergång.

När man tittar på historiken blir jag förstås lite sugen på att köpa in mig i fonden, men det är egentligen helt emot min ganska defensiva strategi vilket gör att jag (troligen) avstår.

För den som är mer riskvillig ser dock intressant ut. Något annat som överpresterat mot index de senaste åren är investmentbolag så en enkel portfölj för den riskvillige skulle kunna se ut så här:

25% SEB Sverigefond Småbolag C/R
25% Spiltan Akitefond Investmentbolag
50% Avanza Global

Hög risk men också stor potential att gå bättre än index.


fredag 5 juli 2019

Fullinvesterad vs krigskassa



Två vanliga råd när det gäller investeringar:

1. Var alltid fullinvesterad.
2. Ha alltid krigskassa.

Som så ofta så går råden inte ihop.

Med det första rådet menas att man alltid ska vara 100% i marknaden, dvs inte ha några kontanter/likvida medel på sitt konto. Eftersom det är svårt att tajma marknaden är det rationella att alltid vara 100% investerad.

Med det andra rådet säger man egentligen att man kan tajma marknaden. Här ska man alltid ha en viss del kontanter i portföljen för att kunna köpa när tillfällen uppstår.

I teorin tycker jag det första rådet är vettigast och lättast att följa men i praktiken brukar jag ofta ha runt 5% likvider. Tanken är ju att dessa ska användas när tillfälle väl uppstår men det har fungerat ganska dåligt för mig. Ett exempel i närtid är i slutet av maj i år när index var ner cirka 10% från årets topp.

I efterhand är det lätt att se att det var ett bra köpläge men när det väl inträffade är det inte lika enkelt att trycka på köpknappen. Det kan ju alltid sjunka lite till.

Ska detta fungera gäller det nog att sätta upp tydliga regler för hur mycket och när man ökar sina investeringar och inte bara tänka att man köper "lite mer" när det har gått ner "lite grann".

Risken är fortfarande att man blir sittande med en del likvider under långa perioder. Likvider som kunde ha använts bättre, dvs vara investerade. Har man dessa på ISK eller KF får man dessutom betala skatt/avgift för dem.

Enligt min strategi så har jag redan cirka 20% som inte är aktier så att då ha några procent likvider också blir egentligen onödigt försiktigt. Kommer det en större nedgång kan jag tillfälligt växla om från räntefonder till aktier t ex.

Målet är alltså att bli bättre på att följa råd nummer ett, att alltid vara fullinvesterad. Just nu har jag cirka 6% kontanter i portföljen och tanken är då att minska detta till 0-1%. Snart alltså, just nu är ju börsen ganska högt värderad 😉.