Fond(o)kriget #2

För lite drygt två månader sedan skrev jag om det då helt nystartade Fondo, som likt SAVR erbjuder fonder till lägre avgifter än t ex Avanza och Nordnet.

Vid det tillfället fanns Fondos App bara till iPhone men numera finns den även till Android. Men man behöver faktiskt inte ens ladda ner appen för att se vilka fonder som erbjuds, de listas nu på fondos webbplats.

Först en liten repetition: det normala var i många år (något förenklat) att halva fondavgiften gick till t ex Avanza och halva till fondbolaget. En fond som har en avgift på 2% skulle alltså egentligen kunna kosta 1%, men då skulle Avanza heller inte tjäna några pengar på sin fondhandel.

SAVR förändrade detta genom att bara ta ut en "plattformsavgift" a 0,09% på varje fond. Fonden som kostar 2% hos andra aktörer kostar därmed i bästa fall 1,09% hos SAVR. SAVR har dock en valutaväxlingsavgift på 0,5% för fonder som inte handlas i SEK, vanligen ligger den på 0,25% (även på Avanza).

Fondo har tagit det ett steg till och har ingen plattformsavgift alls, och dessutom är växlingsavgiften på 0,25%. En fond som kostar 2% hos Avanza kan därmed i bästa fall kosta 1% hos Fondo.

Tittar man igenom fondutbudet hos Fondo kan man konstatera att det är betydligt färre fonder än vad SAVR och Avanza erbjuder och väldigt många ser ut att var aktivt förvaltade fonder inom olika regioner (USA/Europa/Asien osv). 

De ser dock ut att ligga lägre i pris, nedan följer några exempel på mer eller mindre välkända fonder och priset hos Fondo/SAVR/Avanza:

AuAg Precious Green A: 0,79/0,88/1,49

AuAg Silver Bullet A: 0,79/0,88/1,49

Proethos Fond: 0,41/0,66/0,74

IKC Avkastningsfond: 0,94/1,03/1,24

Länsförsäkringar Fastighetsfond A: 0,79/0,88/1,49

TIN Ny Teknik: 1,00/1,08/1,60

PLUS Allabolag Sverige Index: 0,15/0,20/0,22

Skandia Global Exponering A: 0,18/0,30/0,31

De tre första äger jag själv hos SAVR och som synes blir de ännu billigare hos Fondo. För fonderna från AuAg är det bara plattformsavgiften om 0,09% som skiljer medans rabatten på Proethos fond av någon anledning är ganska stor (0,25%),

Jag noterar också att den som vill sätta ihop en indexportfölj med extremt låga avgifter kan göra det med de två sista fonderna i listan där man har pressat ner avgiften några punkter till. 

Avanza Zero och Nordnet Indexfond Sverige har visserligen 0 i avgift men denna innehåller som framgår av namnet alla svenska bolag. Avanza Global säger sig ha en avgift om 0,1% men pga skattetekniska skäl hamnar den verkliga avgiften snarare på 0,3% (med reservation för att detta har ändrats senaste tiden).

Således ser detta ut vara den billigaste globalfonden och breda Sverigefonden som går att hitta.

Om nu inte Fondo tar ut någon avgift alls kan man fråga sig hur de då tjänar pengar? Svaret verkar vara att det gör de inte... än.

Det ganska skrala fondutbudet som erbjuds idag är nämligen gratisalternativet och man tänker sig snart lansera en premiumtjänst där man enligt uppgift får betala för:

* Specialfonder

* Utökad fondscreening

* Fler handelsfunktioner

Den första punkten är väl uppenbar, fler fonder behövs. Men om man ska betala för det faller väl lite av idén med hela tjänsten. De två andra punkterna förstår jag inte riktigt, screena kan man väl göra gratis på annat håll (t ex Avanza) och vad för utökade handelsfunktioner behöver man när det gäller fonder?

Spontant har jag alltså svårt att se hur de ska tjäna pengar på detta och tycker SAVR har en mer lättförståelig modell. 

Fondo står dock enligt uppgift under finansinspektionens tillsyn och har insättningsgaranti och investerarskydd precis som t ex Avanza så ingen anledning till oro antar jag.

Hur jag själv gör med mina fonder har jag inte bestämt mig för än, det kliar förstås lite i fingrarna att flytta över från SAVR till fondo men frågan är om det är värt besväret för att tjäna några punkter.

Någon anledning att ha kvar något annat än billiga indexfonder och Avanzas egna fonder hos Avanza är i alla fall svår att se, oavsett om man väljer Fondo, SAVR eller något annat.

Vinvestering

Market Makers podd är inget jag följer slaviskt då det mest brukar handla om enskilda case vilket ofta innebär (enligt mig) orimligt högt värderade techbolag.

Då och då dyker det dock upp lite annorlunda avsnitt, som #184 som handlar om att investera i vin.

Disclaimer: jag kan nästan ingenting om vin och har säkert missförstått något, gör alltid din egen analys😉.

Gäster är vinskribenten Alf Tumble, artisten (med mera) Petter och RareWine Invest (RWI). För oss som inte hängt med riktigt och undrar varför Petter är med är det dags att utmana sina fördomar. Han är förutom artist även bland annat restaurangägare, vinimportör och utbildad sommelier. 

Rent praktiskt kan man investera i vin  antingen genom att lagra det hemma eller låta någon annan (som RWI) sköta den biten, mot en viss avgift.

Att själv välja ut flaskor och lagra hemma låter enkelt när man lyssnar på Alf och Petter men är nog inte så enkelt om man inte har ett väldigt stort vinintresse. Förutom att veta vad man ska köpa som kan tänkas stiga i pris (och klara av att lagras länge...) finns det kanske vissa problem med lagring om man inte råkar ha turen att ha en lagom tempererad källare. Tänker man sig ha en stor samling hemma kanske man behöver en extra försäkring osv.

En fördel är förstås att vinflaskorna så att säga också har ett alternativt användningsområde. Om man av någon anledning inte vill sälja kan man alltid dricka upp dem.

När man väl vill sälja av sin samling är det enda sätt som finns via Bukowskis dryckesauktioner. Man får hoppas att de är intresserade och sedan i så fall ta sig till Stockholm, Göteborg eller Malmö för att lämna in flaskorna.

Betydligt enklare verkar det då att använda sig av en tjänst så som RWI som sköter hela kedjan med inköp, lagring, försäkring och försäljning. Eftersom det är fysiska flaskor man äger är man välkommen till lagret som ligger i Danmark i närheten av Ålborg för att bara titta på sin samling eller ta med sig några flaskor hem.

Avgiften man betalar årligen till RWI är 0,7% och vid eventuell försäljning tas en avgift på 5-10% ut beroende på summan. Det kan låta högt men man får då tänka på att alternativet är att sälja det via Bukowskis och då är avgiften ännu högre...

Varför jag tycker det verkar intressant att investera i vin över huvud taget är förstås för att det är ett tillgångsslag till som inte korrelerar med aktiemarknaden. De senaste 16 åren har vin avkastat cirka 8% per år, dvs ungefär som aktiemarknaden gjort historiskt, och till längre risk. Under finanskrisen 2007-2009 när börsen gick ner -50% gick vin aldrig ner mer än -15%.

I podden säger de även att de tycker man kan förvänta sig 8-10% årligen även i framtiden, till låg risk(!). De siffrorna får man väl ta med en nypa salt, jag tycker det låter lite väl bra med hög avkastning och låg risk men kan man få en avkastning i nivå med inflationen + kanske några procent till så börjar det bli intressant.

RWI säger sig ha gjort det möjligt för fler än bara de stora investerarna att investera i vin. Allt är relativt antar jag... den minsta summan man kan investera är nämligen 10 000 euro (100 000 SEK) och rekommenderat är minst 40 000 euro för större diversifiering. 

Det är väl den stora nackdelen med RWI och som tyvärr gör det till en omöjlighet för de flesta. För att avsätta 100 000 av sin portfölj till ett alternativt tillgångsslag som vin bör man väl ha en portfölj på kanske runt 2 miljoner, då blir det 5% av portföljen. Och även om man har det vill man kanske först testa tjänsten med lite mindre belopp och då är 100 000 lite mycket för de allra flesta...

Kryptot blev till sand

Från toppnotering på nära 65 000 USD i april har kursen för bitcoin de senaste veckorna fallit med drygt 50% till som lägst runt 30 000 USD och i skrivande stund till cirka 35 000 USD.

Exakt vad som orsakade fallet är som vanligt svårt att säga. En populär metod både för att förklara uppgång och nedgång i efterhand är att plotta ut tweets från Elon Musk på grafen och det stämmer ganska bra även denna gång.

Kursen fick nämligen rejäl fart efter att Elon Musk/Tesla gick ut med att de hade investerat 1,5 miljarder USD i bitcoin och att det skulle bli möjligt att betala sin Tesla med bitcoin.

Efter några månader ändrade sig Elon till att det inte längre ska gå att betala med bitcoin och hänvisar till den enorma energiåtgång mining och transaktioner bidrar till. Kursen kraschade strax efter det.

Extremt märkligt att ändra uppfattning om bitcoin på så kort tid, eventuella miljöeffekter kan man ju tycka att Tesla borde ha känt till sedan tidigare.

De faktiska miljöeffekterna är inte en helt lätt fråga att bedöma och beror som vanligt på vad man jämför med. Man har beräknat energiåtgången till cirka 110 Terrawatt per år eller ungefär lika mycket (eller lite) som Sverige förbrukar under ett år.

Ser man bitcoin som en leksak eller spekulationsbubbla är det här förstås ett jätteproblem men inte om man ser det som början till ett nytt finansiellt system. Själv ligger jag väl nånstans i mitten på den skalan.

Eftersom bitcoin ofta kallas för digitalt guld kanske man även kan jämföra med hur utvinning av riktigt guld påverkar miljön. Jag läser just nu Guld: dess dunkla glans som bland mycket annat tar upp den aspekten. Utan att gå in på några detaljer så kan man väl säga att bitcoin i jämförelse framstår som rena ESG-projektet.

Bitcoin är ett relativt nytt fenomen och är än så länge en väldigt liten marknad så stora svängningar i kursen lär vi nog få leva med ett bra tag till.

Mitt sätt att hantera det är att ha en väldigt liten del av totalt sparande (1-2%) i krypo vilket innebär att jag också säljer av när andelen börjar närma sig 2%:

Som synes har jag skalat av lite hela vägen upp. Det tog emot lite de sista gångerna när det inte verkade finnas någon hejd för hur högt kursen kunde gå och det kändes som att alla pratade om att den skulle till 500k men i slutändan blev det bra, i alla fall på kort sikt. Går kursen under 30 000 USD tänker jag börja fylla på så smått (jag tror faktiskt den redan har varit det men jag missade tillfället).

Jag försöker se på på bitcoin som att ta det 10x aktier. Går kursen på bitcoin ner 15% är det som att en aktie går ner 1,5%, inget ovanligt och behöver inte ha någon särskild anledning. Därför vill jag inte ha mer än några få procent i bitcoin, det blir för stora svängningar.

En mycket försiktig inställning alltså, det finns gott om de som är betydligt mer aggressiva. T ex uppger en av programledarna för bitcoinpodden att han om jag förstår det rätt lägger alla sina pengar i bitcoin, för att han "litar mer på det systemet än fiatsystemet".

Mårten Andersson i podden "Dom kallar oss krypto" säger sig vara förvånad över den stora nedgången - "jag trodde faktiskt inte det skulle kunna hända nu när så många stora institutioner har investerat".

Ovanstående får mig att tänka på följande citat (minns dessvärre inte av vem och möjligen felciterat):

"Det farligaste är inte det man inte vet. Det farligaste är när det man vet är helt sant visar sig inte vara det." 

ISK-miljonären i dörren bredvid

Veckans stora snackis är förstås det av S/Magdalena Andersson föreslagna taket på ISK. Från början pratades det om 100 000 men ändrades sedan raskt till 3 000 000.

Att ha ett tak på sparande är egentligen ett lite för dumt förslag för att ens kommenteras, men jag kan inte låta bli.

Min största invändning är väl egentligen signalvärdet, man straffar den som tagit ansvar för sin egen ekonomi och lyckats bli förmögen genom t ex sparande i många år eller företagande. 

Jag har inga problem med höga skatter på sådant som det finns ett värde av att minska i samhället så som tobak, alkohol, bensin/diesel eller varför inte socker (Norge har sockerskatt sedan 1981, finns ännu ej i Sverige). Och ja, jag nyttjar alla utom det förstnämnda, om än ganska måttligt.

Höga skatter på sådant som gynnar samhället, så som arbete och sparande kommer jag nog aldrig att förstå.

Den andra invändningen är själva beloppet på 3 miljoner som enligt Andersson inte ska drabba "vanliga småsparare". Man verkar ha missat att räkna med ränta-på-ränta-effekten här.

Sparar man 10% av en svensk medianlön (2500 kronor/månad) till 0% ränta tar det 100 år(!) att komma upp i det beloppet.

Med 7% genomsnittlig avkastning tar det istället 30 år. Spara man istället 20% (5000) tar det 22 år. Slutar man sedan göra insättningar har det dubblerats till 6 miljoner efter ytterligare 10 år.

Det är alltså fullt möjligt för en vanlig löntagare men kräver tålamod, förståelse för ränta-på-ränta och kanske framförallt att man klarar marshmallowtestet, dvs att man kan avstå något idag för att få en större belöning i framtiden.

Det här verkar det inte finnas någon förståelse för hos regeringen och tittar man på hur de själva (inte) sparar på ISK så är det kanske inte så konstigt. 2019 var det bara 1 av 23 som hade kommit över taket på 3 miljoner (Hans Dahlgren, EU-minister).

Med tanke på att lönen är 180 000 för Löfven och 142 000 för de övriga har de flesta förvånansvärt lite investerat.

För en viss Magdalena Andersson är t ex summan 0 kronor.

Precis som Günter Mårder gör i artikeln kan man fråga sig vad de gör med alla pengar, en kvalificerad gissning är väl att mycket går till amortering på bostäder.

Som av en  händelse är bostäder exkluderat från den föreslagna miljonärsskatten 😉.