Utdelning från ETF:erna #2

Jag har i tidigare inlägg skrivit om två ganska okända(?) ETF:er som går att handla på Avanza och som betalar kontant utdelning.

Den ena är DBX GLBL DIV 100 som innehåller 100 globala bolag med hög utdelning och den andra är DBX EUR DIV som innehåller 50 europeiska dito.

Som jag skrev i föregående inlägg så var utdelningsdagen 18/4 men av någon anledning dröjde det till 25/4 innan utdelningen kom in på mitt konto på Avanza. Jag skrev också att jag trodde att det skulle dras källskatt på utdelningen men så verkar inte vara fallet, inte mig emot 😀.

Jag tycker båda ETF:erna är ett utmärkt sätt att diversifiera och minska risken i portföljen. Jag håller XACT Högutdelande högre än dessa, mest för att jag har mer koll på de bolag som ingår där, men kan tänka mig att låta dessa utgöra en ganska stor andel av portföljen på sikt. Idag upptar varje ETF drygt 2,5% av portföljen.

AT&T Q1 2019

I Torsdags rapporterade AT&T för Q1 2019. Resultatet blev ungefär som förväntat med en vinst på 0,86 dollar/aktie precis som förra kvartalet. Precis som efter förra rapporten sjönk aktien också med drygt -4%.

Anledningen tros även denna gång vara att antalet prenumeranter för Premium TV och DirectTV Now fortsätter minska.

Det är förstås en lite oroande trend men samtidigt ökar intäkterna på andra håll, bland annat genom köpet av Warner Media. I Warner Media ingår bland annat HBO och man ser en viss Game of Thrones-effekt där med ökat antal prenumeranter under förra kvartalet.

Efter köpet av Warner Media ökade AT&T:s skuld till nätta 180 miljarder dollar vilket man nu fått ner till 169 miljarder och siktar på 150 miljarder vid årets slut.

AT&T har just nu en mycket hög direktavkastning om cirka 7% som de höjt 35 år i följd och har ambitionen att fortsätta göra så.

Utdelningen är 51 cent/kvartal vilket innebär att 59% av vinsten delas ut.

Aktien känns köpvärd idag men AT&T utgör cirka 2,5% av portföljen och jag är ganska nöjd med den andelen. Skulle aktien röra sig neråt 28-29 dollar kommer jag sannolikt öka till runt 3% av portföljen.

Duni upp, Resurs ner

Rapportperioden är i full gång och idag rapporterade bland annat Duni och Resurs för Q1.

Duni rapporterar en ökad försäljning om 17% samtidigt som man har höjt priserna till följd av höjda massapriser. Just massapriserna är något som hållit tillbaka aktien den senaste tiden men nu ser det lite ljusare ut. Aktien stängde på +4,9%.

Jag har köpt Duni mellan 100-110 kronor de senaste månaderna och aktien har hittills haft en ganska tråkig utveckling. Med dagens stängning på 115,60 ser det äntligen lite bättre ut. Duni utgör strax under 3% av portföljen. Värderingen är ganska hög så jag köper inte mer på den här nivån men säljer inte heller.

För Resurs gick kursen åt motsatt håll, -5,21%. Det var som vanligt en bra(!) rapport från Resurs och som vanligt reagerade marknaden med att handla ner aktien. Det mesta ser bra ut i rapporten:

* Utlåningen till allmänheten ökade med 16%
* Intäkter ökade med 11%
* Resultatet ökade med 10%

Osv...

Kanske valde marknaden att ta fasta på att NBI-marginalen ("Rörelseintäkter exklusive segmentet Insurance i relation till genomsnittlig balans för utlåning till allmänhet" för den som undrar) var 9,6% vilket var något lägre än väntat, vad vet jag.

Mitt innehav i Resurs är bara runt 1% av portföljen och jag ökade idag. Under 60 kronor fyller jag gärna på mer.

39 månadsutdelare

Sure Dividend har nyligen publicerat en mastodontartikel med en genomgång av samtliga(?) amerikanska och kanadensiska aktier som delar ut månadsvis, vilket är 39 stycken till antalet. Den som är intresserad av få utdelningar varje månad borde alltså kunna hitta något här.

Det är som väntat ganska mycket fastigheter och REITs i listan men även lite annat som t ex Transalta Renewables (förnybar energi).

Många av aktierna har extremt hög utdelning, den högsta hela 14,1%! En bra tumregel är att är utdelningen över 7-8% är det oftast (men inte alltid) ett varningstecken, så jag skulle nog screena bort de med utdelning över 8% i listan.

Kan man då bara välja ut några från listan, luta sig tillbaka och inkassera 8% i utdelning? Tyvärr inte, Sure Dividend skriver också bra om riskerna så jag klipper in det rakt av:

"Investors should note many monthly dividend stocks are highly speculative.  On average, monthly dividend stocks tend to have elevated payout ratios. An elevated payout ratio means there’s less margin for error to continue paying the dividend if business results suffer a temporary (or permanent) decline."

Men undantag finns som tur är:

"With that said, there are a handful of high quality monthly dividend payers around.  Chief among them is Realty Income (O). Realty Income has paid increasing dividend (on an annual basis) every year since 1994.

The Realty Income example shows that there are high quality monthly dividend payers around, but they are the exception rather than the norm. We suggest investors do ample due diligence before buying into any monthly dividend payer."

Trine och avgifterna

I december 2018  började jag investera en mindre summa i varje nytt lån som dyker upp på Trine, i de första lånen satte jag lite mer men har nu landat i 50 euro i varje nytt lån. Totalt är det hittills 1100 euro utspritt över tio lån och sju olika företag.


I tidigare inlägg har jag skrivit mer om investeringar i Trine och vilka risker som finns.

Något jag inte skrivit om är vilka avgifter som kan tillkomma på den genomsnittliga avkastningen som enligt Trine är 6%.

Den första är ganska självklar men kan vara lätt att glömma bort, nämligen skatten.

Trine rapporterar in alla ränteinkomster till skatteverket som sedan som brukligt beskattas med 30%. Det här gäller ju för ränteinkomster oavsett om man fått de från Trine, sparkonto eller t ex Lendify men kan ändå vara värt att nämna.

Efter skatt har de 6 procenten krympt till 4,2%.

Nästa avgift är det eventuella valutapåslag som banken tar ut om man betalar sin investering med kort. Mitt kort är t ex kopplat till Danske Bank som tar hela 1,75% i avgift eftersom lånet betalas i euro. Efter detta blir det då i mitt fall bara kvar 2,45%, inte mycket till avkastning. Med lite mental bokföring kan man kanske bortse från det och tänka att det jämnar ut sig över tiden eftersom valutakurser går upp och ner men i realiteten är det ändå en förlorad avkastning på 1,75%.

Som tur är finns det en enkel lösning på problemet och det är att skaffa ett kort med 0 i avgift och 0% valutapåslag. Detta kan man kolla upp på t ex Kortio (affiliatelänk). De jag hittar just nu är Klarna och Revolut Standard. Av ren lathet har jag inte skaffat något av korten än men kommer göra det inom kort 😃 .

Vill du själv testa att investera i Trine kan du använda följande länk så får både du och jag 10 euro att investera för. Minsta investering är 25 euro.

Lögn, förbannad lögn och statistik

Om du tidigare har levt i villfarelsen att +10% på ditt Avanzakonto innebär att dina pengar har ökat med 10% från t ex 100 000 till 110 000 så kanske detta inlägg kommer ändra på det. Det finns som bekant tre sorters lögner - lögn, förbannad lögn och statistisk.

Det kan vara så att uppgång i kronor och i procent sammanfaller, men högst trolig gör det inte det. Så här förklarar Avanza det själva:

"Din "Utveckling i procent" och "Utveckling i kronor" på ditt konto beräknas på olika sätt och därför kan dessa kan skilja sig åt. När vi redovisar utvecklingen på kontot så beräknas avkastning i procent och avkastningen i kronor på en sådant vis att du till exempel kan ha en positivt avkastning i kronor men en negativ avkastning i procent.  Detta beror på att grafen beräknar din totala avkastning, oavsett vilket belopp som avkastningen ger."

De har också ett exempel:

"Exempel: Ponera att kontots totala värde är 20 000 kr och att du handlar ett värdepapper för alla pengar, alltså 20 000 kr, som sedan går upp med 10%. Då har du en procentuell utveckling om 10% och en utveckling i SEK om 2000 kr.

Om du sedan gör en insättning på 100 000 kr som du sedan också investerar i ett värdepapper men som faller med 3% kommer din graf visa följande utveckling: Procentuell utveckling 7,54% och utveckling i SEK -1000 kr. 

Orsaken är att kontots totala värde sjönk från 122 000 kr till 119 000 kr vilket motsvarar -2,46%. Det innebär att det rent procentuell inte minskat särskilt mycket men räknat i kronor blir förlusten större än den tidigare vinsten.

Utveckling i procent: 10% - 2,64% = 7,54%
Utveckling i SEK: 2000 kr - 3000 SEK = -1000 SEK"

Jag hänger inte riktigt med på hur Avanza kan tycka det är rimligt att en förlust på 1000 kronor ska visas som +7,54%. Jag förstår att de tar hänsyn till att den första investeringen har gått +10% och då vill man återspegla det i den totala utvecklingen men det känns väldigt missvisande. Man har satt in 120 000 och värdet är 119 000, det är väl det som är det intressanta?

Som tur är kan man välja om man vill se utvecklingen i procent eller kronor, väljer man procent finns risken att det blir ganska missvisande. Något att tänka på nästa gång någon visar en kontograf på Twitter, av någon anledning brukar dessa alltid vara i procent 😏.

Sparkonto med 1% ränta

Sparräntorna kryper så sakta uppåt och nu kan man äntligen få 1% ränta med insättningsgaranti. Det är den norska nischbanken Instabank som erbjuder det.

Kontot omfattas av den norska insättningsgarantin som är på 100 000 euro precis som den svenska. Det finns ingen bindningstid och det är fria uttag.

Jag har idag mitt sparkonto på Nordax Bank som har liknande villkor och 0,95% i ränta så kommer inte byta i dagsläget. Per 100 000 kronor skulle det efter skatt ge 35 kronor mer i ränta varje år.

Har du däremot en ränta idag på kanske 0,5% (eller rent av 0%), byt!

Utdelning från ETF:erna

För cirka en månad sen skrev jag för första gången om utländska ETF:er med utdelning som går att handla på Avanza (här och här). Sedan dess har jag köpt då och då i båda ETF:erna och har nu cirka 2% av portföljen i DBX GLBL DIV 100 respektive DBX EUR DIV.

Den förstnämnda innehåller 100 högutdelande bolag globalt och den sistnämnda 50 europeiska bolag med hög utdelning och båda två ger alltså kontant utdelning.

Avanza listar inte utdelningsdag så det får man själv kolla upp t ex med ISIN-koden (vilken Avanza listar) som är LU0292095535 för den europeiska fonden och LU0292096186 för den globala.

Googlar vi på dessa (eller söker hos DWS) får vi fram utdelningsdatum och utdelningens storlek:

DBX GLBL DIV 100
Utdelning: 4,5592%
Handlas exklusive utdelning: 2019-04-11
Utdelningsdag: 2019-04-18

DBX EUR DIV
Utdelning: 2,5100%
Handlas exklusive utdelning: 2019-04-11
Utdelningsdag: 2019-04-18

Sedan i torsdags handlas alltså båda fonderna utan rätt till årets utdelning vilket förklarar att kursen sjönk med ungefär lika mycket som utdelningen i torsdags. Hur mycket utdelningen blir har varierat ganska kraftigt genom åren men runt 4% per år bör man kunna räkna med i snitt. Globalfonden hamnar nära detta medans den europeiska av någon anledning bara betalat ut 2,5% i år.

Eftersom det är utländska ETF:er antar jag att det fungerar som med utländska aktier, dvs att det dras 15% källskatt på utdelningen. Äger man dem i en kapitalförsäkring hos Avanza får man sedan förr eller senare (ok, senare) tillbaka det mesta av detta.

Får återkomma om källskatten när utdelningen kommit in på kontot nästa vecka.

Utdelningsaktier vs fondförsäljning #2

Man hör ibland att det är meningslöst att köpa aktier med utdelning, man kan ju lika gärna köpa en fond så återinvesteras utdelningen automatiskt i fonden och i slutändan blir det samma avkastning. En fond kanske stiger 8% per år och en aktie delar ut 5% men stiger bara 3%, dvs 8% totalt här också. Säljer man av lite fondandelar varje så blir det samma sak.

Jag har alltid tyckt att det visserligen låter rimligt men... urholkas inte värdet i portföljen om man säljer av fondandelar? Och man kan väl inte sälja av fondandelar hur länge som helst?

Efter lite pillande i Google Docs kan jag nu konstatera att svaret på frågorna är nej respektive jodå. I ett tidigare (och numera borttaget) inlägg lyckades jag snurra till uträkningen och kom fram till att det skulle vara bättre med utdelningsaktier ur den aspekten men det stämmer förstås inte.

I mitt teoretiska exempel utgår jag från att man startar med 1 000 000 kronor och att dessa sedan placeras antingen i aktier med 5% direktavkastning och 3% kurstillväxt varje år eller i fonder med 0% utdelning men 8% kursutveckling.

Efter att man satt in pengarna gör man inga nya investeringar utan plockar bara ut utdelningen eller säljer fondandelar.


Efter 30 år får vi då följande utveckling:

Det första 3 kolumnerna gäller för utdelningsportföljen, här ökar aktiernas värde med 3% varje år och utdelningen blir 5% av aktiernas värde.

Fondportföljen är kolumn L - Q och är lite rörigare:

Fondandelar: Antal fondandelar som är kvar i portföljen, vi börjar med 10 000 stycken.
Värde 1 andel: Värdet på 1 fondandel, börjar på 100 kronor och ökar med 8% varje år.
Värde fonder totalt: Fondandelar x Värde 1 andel
Säljer antal: Hur många vi behöver sälja varje år för att få samma avkastning som utdelningsportföljen (utdelning/värde 1 andel)
Försäljning värde: Försäljning i kronor (Säljer antal x värde 1 andel), lika mycket som från utdelningsportföljen

Som synes blir det samma "utdelning" från båda portföljerna och portföljerna kommer ha samma värde efter t ex 30 år. Fondandelar har minskat kraftigt men det spelar ju ingen roll eftersom värdet per fondandel har ökat.

Nu gör jag det kanske onödigt komplicerat, alla borde väl förstå att om man får 5+3 kronor är det lika mycket som 8 kronor? Men jag lyckades som sagt själv snurra bort mig i tidigare inlägg så detta blev faktiskt något av en ögonöppnare för mig.

Med tanke på utdelningsfixeringen på Twitter och bloggar är det tveksamt om alla har förstått detta. Det finns alltså tyvärr inget magiskt med utdelningar, man kan lika gärna köpa fonder och sälja av t ex 5% varje år. Eller varför inte använda Lysa där försäljningen kan automatiseras så man får "utdelning" varje månad.

Men som tur är finns det goda skäl till att äga utdelningsaktier också, som nästan aldrig kommer fram eftersom alla verkar fokusera på hur mycket man får i utdelning. Vi börjar med de dåliga skälen:

Dåliga skäl att äga utdelningsaktier
1. Det skapar en passiv inkomst.
Förvisso, med det går lika bra att sälja fondandelar.

2. Det ger ett jämnt kassaflöde.
Se 1.

3. Kursen kan variera men utdelningen är mer stabil, under finanskrisen ställde t ex bara 3 bolag på OMXS30 in utdelningen.
Förvisso, men det hade gått lika bra att äga t ex Avanza Zero i det läget och då fått utdelningen återinvesterad i fonden automatiskt.


Bra skäl att äga utdelningsaktier
1. Bolag som tjänar pengar betalar utdelning. 
Genom att välja bolag som ger utdelning sållar man effektivt bort en hel del bolag som inte går med vinst.

2. Defensiva bolag ger ofta hög utdelning.
Är man ute efter en defensiv/försiktig strategi kan man leta efter bolag med hög, men inte för hög, utdelning, kanske 5-7%.

3. Det finns studier som visar att utdelningsaktier slår index.
Utdelningsaktier är oftast mindre volatila och mer lönsamma än index vilket gör att de ofta överpresterar mot index, särskilt i sämre tider.

Korsägande i portföljen

Med korsägande menas att ett bolag eller en fond har ett innehav i ett annat bolag, har man då båda två i portföljen uppstår ett korsägande. Har man inte koll på detta kan man få större exponering mot enskilda bolag än man kanske hade tänkt sig.

Efter att ha gått igenom min egen portfölj kom jag fram till följande:

Industrivärden
Skanska utgör 4% av portföljen.

Investor
SEB utgör 11% av portföljen.

Sampo
Innehar 21% av aktierna i Nordea, eftersom de har liknande börsvärde bör man kunna se det som att man får cirka 20% Nordea när man köper Sampo.

XACT Högutdelande
Sampo 2,95%,
Axfood 2,69%
SEB 2,61%
Gjensidige 2,6%
Skanska 2,5%
Nordea 2,5%
Castellum 2,32%
Investor 2,32%,
Industrivärden 2,21%

Slutsatser
* Jag har dubbelexponering mot ganska många bolag via XACT Högutdelande. T ex har jag cirka 5% Sampo, Investor och Industrivärden i portföljen + 2-3% av de 12% jag har i XACT Högutdelande. Det gör än så länge inte särskilt stor skillnad, runt 0,3% extra per innehav.

* Jag har trippelexponering mot Skanska, Nordea, SEB och Nordea via XACT Högutdelande, Sampo, Investor och Industrivärden.

* Trippelexponeringen mot Nordea och SEB gör att jag inte kommer öka mycket mer i de innehaven, via korsägande har jag redan ett tillräckligt stort innehav.

* Jag har successivt minskat mitt innehav i Skanska. Om jag sålde av hela innehavet skulle jag fortfarande har kvar en liten exponering om cirka 0,25% av portföljen vi korsägande.

* Ganska många av mina innehav återfinns i XACT Högutdelande. För att förenkla skulle jag kunna minska ner/sälja de innehaven och öka i XACT Högutdelande. Inte aktuellt just nu men tål att tänkas på.

Avstår Core Ny Teknik

Nystartade fonden Core Ny Teknik har sedan lanseringen för två månader sedan redan över 20 000 ägare på Avanza. Största anledningen lär vara att förvaltarna tidigare förvaltade den mycket framgångsrika fonden Swedbank Robur Ny Teknik.

Så här skriver de själva om fonden:

"Fonden investerar huvudsakligen i teknik, hälsa och digitala varumärken. Det är en fond för dig som tror på innovation, småbolag och Norden."

Som brukligt listas bara de 10 största innehaven, så vi får se cirka 40% av innehållet i fonden. Innehaven i fallande ordning:

THQ Nordic
Spel

Paradox Interactive
Spel

Tencent 
Kinas Google, typ

Evolution Gaming
Casinospel

Take 2 Interactive
Spel

Sobi
Hälsovård

Nemetscheck Group
Mjukvara för byggindustrin

Lime
Mjukvara, CRM-system

Vostok New Ventures
Investmentbolag med fokus på digitalisering

BioGaia
Hälsa, kosttillskott

De flesta av bolagen är såna jag typiskt undviker att investera i. Hög värderingen och risk (och potentiell avkastning också förstås).

Jag spelar en del så har hyfsad koll på branschen. Att veta vilka spelbolag som kommer överleva är dock inte lätt, det kan räcka med att några få titlar floppar för att det ska gå snabbt utför. Förutom Take 2 Interactive tycker jag inte övriga spelbolag har särskilt starka varumärken. Take 2 har då förstås också en värdering därefter. Jätteföretaget Tencent är också intressant, men högt värderat.

Bolagen inom digitalisering känns smala, minst sagt. Det är väl poängen också men det ökar risken.

Bolagen inom hälsa är väl det som känns mest intressant, men även här är det höga värderingar.

Att det är precis såna bolag jag inte brukar investera i kan man ju i och för sig använda som argument för att jag borde köpa fonden, för diversifieringens skull.

Utvecklingen för förvaltarnas tidigare fond har varit fantastisk, +1000% senaste 10 åren! Även Core Ny Teknik har börjat bra, +10% på två månader vilket är bättre än t ex SIXRX eller världsindex under samma period.

Men eftersom risken är hög kommer det kännas desto mer ner det går ner, under höstens turbulens var t ex den tidigare fonden ner -25%.

I sådana lägen gäller det att verkligen tro på innehaven och förvaltarna på lång sikt för att inte sälja i panik. Det vet jag inte om jag gör, så jag avstår tills vidare.

Första utbetalningen från Trine

I december 2018  började jag investera en mindre summa i varje nytt lån som dyker upp på Trine, i de första lånen satte jag lite mer men har nu landat i 50 euro i varje nytt lån. Totalt är det hittills 1050 euro utspritt över nio lån och sju olika företag.


För några dagar sedan så kom då den första utbetalningen från Pawame, precis enligt plan:

I tidigare inlägg har jag skrivit mer om investeringar i Trine och vilka risker som finns.

Att det bara blev 5 euro i första utbetalningen beror på att i den första utbetalningen är det endast ränta som betalas, i följande utbetalningar (dvs om 3 månader) kommer även lånet att börja amorteras:

Eftersom jag har investerat i nio olika lån vid olika tidpunkter bör det nu börja komma in utbetalningar från lånen i princip varje månad:

Ganska snart bör det ha kommit in 50 euro som då kan återinvesteras i ett nytt lån som genererar utbetalningar nästkommande år och de utbetalningarna kan också återinvesteras i nya lån osv...

Vill du själv testa att investera i Trine kan du använda följande länk så får både du och jag 10 euro att investera för. Minsta investering är 25 euro.

Framtidens portfölj

Framtidens portfölj är något som Eric Strand har nämnt några gånger i förbigående i diverse poddar. Portföljen består av 50% aktier och 50% marknadsneutrala fonder och är vad Eric tycker att en modern portfölj bör innehålla.

Eric tror alltså varken särskilt mycket på räntor eller aktier i framtiden, räntor brukar ju annars vara en given del i en portfölj. Det ska sägas att han själv förvaltar två marknadsneutrala fonder 😃.

Jag tycker det här kan vara ett intressant alternativ till t ex Golden Butterfly eller Permanent Portfolio om man är ute efter en portfölj med lägre risk.

Min egen portfölj har plockat lite av den här idén och har ganska blygsamma 5% i vardera hedgefond och guld. Tror det kommer löna sig vid nästa större nedgång.

Förslag på "framtidsportfölj" a la Eric Strand:

25% hedgefond
Atlant Multi-Strategy
Atlant Opportunity
Pacific Multi Asset A

25% guld
Pacific Precious A
ETFS Physical Gold/ETFS Physical Swiss Gold (ETF:er, finns på t ex Nordnet men ej på Avanza)

50% Aktier
Avanza Global/Länsförsäkringar Global Indexnära
(eller välj aktier själv förstås)

Portföljresultat och utvärdering Q1

Resultatet för Q1 blev 7,57% för portföljen att jämföras med SIX30 12,26%. Dagens uppgång på över 1% ingår inte i siffrorna.

Drygt 30% av portföljen är placerad i hedgefonder/guld/räntor/preffar/likvider så man kan inte jämföra rakt av. Jag har inte heller bara svenska aktier, men mestadels, så SIX30 blir ett hyfsat jämförelseindex för aktiedelen.

Hade jag haft 70% av portföljen i Avanza Zero istället för utspritt på aktier och ETF:er hade jag alltså haft en avkastning på + 8,6% för aktiedelen + några tiondelar för fonderna så kanske 9% totalt.

Två frågor man kan ställa sig efter ovanstående sifferexercis:

1. Har jag för låg risk i portföljen? 100% aktier hade ju gett 12,26% placerade i en svensk indexfond och några procent till i en globalfond.

2. Har jag för lite indexfonder? Klarar man inte att välja ut aktier som går bättre än index är en indexfond bättre.

På 1 svarar jag "ja och nej". Rent matematiskt är 100% aktier att föredra om man som jag sparar på väldigt lång sikt (20+ år). Problemet är att jag inte är säker på att jag skulle klara av de stora svängningarna. I uppgång är det ju enkelt men i ett fall på t ex 30% blir det inte lika roligt. I ett sådant läge skulle min egen portfölj "bara" rasa cirka 20%.

Portföljen är alltså konstruerad för att klara en nedgång bättre än en portfölj med 100% aktier vilket känns bra psykologiskt nu när index börjar närma sig ATH igen.

På 2 svarar jag, "ja, troligen". Jag har viktat upp XACT Högutdelande ganska kraftigt (till cirka 11%) senaste tiden och till viss del även DBX MSCI WORLD (3%). Planen är att fortsätta vikta upp aktiefonderna.