Analysparalys

 

Det var länge sedan jag investerade nya pengar på börsen nu. Känns som jag mest säljer av aktier som jag av olika anledningar inte vill ha kvar och flyttar sedan till antingen sparkonto, räntefonder eller aktiefonder. Tyvärr i den storleksordningen också.

Anledningen är förstås kombinationen av nära ATH på världens börser kombinerat med, som man brukar säga, en orolig omvärld. Jag får inte ihop det så jag avvaktar och bygger på kassan i väntan på bättre tider. Eller ja, sämre tider på börsen blir det väl, beroende på hur man ser det.

Kassan är nu i alla fall uppe på cirka 18%. Av bekvämlighetsskäl förvaras den numera på Avanza Sparkonto med inte så imponerade 1,3% ränta.

I skrivande stund kan man få cirka 2,5% på annat håll så det är egentligen inte att rekommendera. Å andra sidan varierar portföljens värde betydligt mer under en förmiddag än de tusenlapparna jag skulle tjäna på att flytta. Och det är ju bara tillfälligt, jag ska snart använda dem 😉.

Denna månad ser det ut att bli en extraamortering på bolånet igen istället för börsen, årets tredje i så fall. Skulle i så fall hamna under 1,2 miljoner i lån och ha amorterat totalt över 200 000 på 18 månader. En sådan takt är troligen inte heller att rekommendera för de flesta, med det känns bra för mig.

Jag frågade AI (Google Gemini) om det finns något begrepp för att inte våga investera och fick följande svar:

Analysparalys (Analysis Paralysis): Du överanalyserar marknaden och letar efter den "perfekta" tidpunkten att gå in, vilket leder till att du blir helt passiv och inte investerar alls.

FOOP = Fear Of Over-Paying (Rädslan för att betala för mycket).

Kraschfrossa: Ett svenskt vardagligt uttryck för den akuta rädslan eller paniken för att marknaden ska rasa, vilket låser investerare från att agera.

Alla tre stämmer väl ganska bra in på mig, men kanske särskilt den första. Jag tänker för mycket istället för att bara månadsspara automatiskt.

Vilket också för mig in på de tre käcka tips AI också ger för att våga investera:

Månadsspara automatiskt: Genom att investera en fast summa varje månad (så kallat Dollar-Cost Averaging) köper du automatiskt både när börsen är dyr och när den är billig. Du slipper pricka toppen eller botten.

Bygg en robust pengamaskin: Investera i breda, billiga indexfonder eller globalfonder istället för enskilda aktier. Det minskar risken för att enskilda bolag går i konkurs.

Använd en riskprofil: Ha bara pengar på börsen som du kan avvara i minst 5–10 år. Det ger marknaden tid att återhämta sig om en krasch ändå skulle ske.

De första två skulle jag säga att jag jag gör och den första vågar jag ändå inte göra just nu så det verkar inte fungera för mig i alla fall.

För egen del tror jag bara det finns ett tips som verkligen skulle fungera, men som är lättare sagt än gjort: sluta följa nyheter 😀.

After the gold rush #2

 

Att ha guld i sin portfölj har länge varit ett sätt att sänka sin risk, när börsen går ner tenderar guld att gå upp, eller i alla fall inte gå ner lika mycket. I teorin ska guld vara en trygg investering som över tid ger en avkastning ungefär i nivån med inflationen.

I oroliga tider och/eller när penningmängden ökar mer än vanligt kan man väl tänka sig att också guldpriset gör det, men kanske inte hur mycket som helst. Men det är vad som har hänt på senare år.

Det tog tusentals år för guldpriset att nå upp till 2000 USD och sedan bara ett fåtal år att dubbleras till 4000 USD, rimligt?

Till slut kom så ett fall på -5% under veckan och sedan några procent till. Trots det ligger priset fortfarande över 4000 USD, i skrivande stund 4113 USD.

Jag började skala av mitt innehav så smått redan vid 2200 USD och har sedan fortsatt med det hela vägen upp. Jag har hittills bara sålt av 1-2% varje gång så det har snabbt återhämtat sig.

Efter fallet i veckan började jag dock fundera på hur länge det kan fortsätta så här och valde att sälja av cirka 1/3 av innehavet.

Fortsätter det upp (högst troligt) har jag fortfarande kvar en ganska stor position ändå och fortsätter det ner är jag glad att jag sålde av en del i tid. Win-win.

Mitt innehav i Xetra-Gold ETC är nu +125% sedan start. Köper mer gör jag nog inte förrän guldpriset når cirka 3000 USD, om/när det nu händer.

Pengarna från försäljningen placeras i räntefonder och på sparkonto. Utvecklingen för de 8 högräntefonderna som köptes in för cirka en månad sedan ser lovande ut för övrigt, samtliga ligger på plus i snitt cirka 0,5% sedan köp och 4-5% sedan början på året.

Räntan på Avanzas sparkonto är nu bara 1,3% så jag försöker att inte ha så mycket där men det är svårt, det är något visst med att ha pengar tillgängliga helt utan risk ändå 😀.

En snabb googling ger att man kan få  över 1% mer än så hos andra aktörer men jag prioriterar just nu smidigheten med att ha allt samlat på Avanza och att snabbt kunna flytta pengar mellan konton framför det. 

Resultat H1 2023 och minskande intresse

 

Det är några veckor kvar av första halvåret men inläggen kommer ju inte lika tätt som förr (mer om det senare) så jag passar på att stämma av årets utveckling redan nu.

Resultat hittills i år

Multi Asset: +9,67%

Utdelningsfonden: +5,01%

Trenden från Q1 håller i sig, jag är fortsatt ganska nöjd med utvecklingen för Multi Asset med tanke på att den bara innehåller 50% aktier medans utvecklingen för utdelningsfonden inte ser så rolig ut. Som jämförelse hade det gett +16,01% att sätta alla sina pengar i den globala indexfonden Storebrand Global All Countries eller +12,52% i den svenska indexfonden PLUS Allabolag Sverige Index.

I sådana lägen är det väl naturligt att börja fundera på vad man håller på med egentligen men man får då påminna sig om att ett dåligt börsår kommer utdelningsfonden förhoppningsvis utklassa index (vilket skedde förra året) medans den inte kommer hänga med under de bra åren.

Minskande intresse

Som man kanske kan lista ut med tanke på inläggsfrekvensen har intresset inte varit på topp senaste tiden. Vad det beror på vet jag inte riktigt men det kanske är så enkelt att jag efter drygt 400 inlägg inte tycker jag har så mycket mer att skriva om. 

Efter 10 år på börsen har väl sparandet också kommit till en nivå där det åtminstone för mig inte blir lika intressant längre. Månadssparandet ger förstås större effekt när man har månadslöner på börsen och inte årslöner. 

Numera håller jag också 20% kassa (Lunar 3,25%) vilket primärt inte är till för att gå in med på börsen vid större nedgångar utan snarare för att inte behöva oroa sig lika mycket för stora nedgångar. Det bidrar väl också lite till att de inte blir lika intressant hur börsen går framöver.

Jag har tom nästan slutat lyssna på ekonomipoddar. Efter att ha gjort det dagligen i flera års tid är det möjligen ett sundhetstecken 😉.

Jag lyssnar i och för sig oftast på nya avsnitt av RikaTillsammans fortfarande, en podd jag följt i princip från början. På tal om att inte ha så mycket mer att säga så är det en podd som nu lyckats göra drygt 300 avsnitt där de allra flesta mer eller mindre uttalat handlar om hur bra det är att passivt investera i indexfonder. 

Dessvärre har stigande boräntor och en dålig aktieaffär nu till slut tvingat in både reklam och diverse "samarbeten" (aka reklam) i podden vilket förstås drar ner kvalitén avsevärt.

Av någon anledning lyssnar jag också sporadiskt på sparmakarpodden, troligen för att det handlar mer om vardagsnära ekonomi och inte så mycket om vilka fonder eller aktier man ska köpa.

Poddar med titlar av typen "de aktierna köper han/hon just nu" som jag tyckt varit högintressant för 5 år sedan klarar jag inte av längre. Möjligen ett sundhetstecken det med.

Resultat Q1 2023

 

Bankkrisen verkar ha tagit en tillfällig paus och index har återigen stigit de senaste veckorna. Stockholmsbörsen  (OMXSPI) visar strax under +8% och en globalfond som Storebrand Global All Countries drygt +5% hittills i år.

De egna defensiva portföljerna hänger som vanligt inte med i snabba uppgångar men brukar å andra sidan inte följa med lika mycket i nedgångar så det är okej. Jag slår (förhoppningsvis) index när börsen går dåligt men inte när den går bra, på lite längre sikt får jag ungefär samma utveckling som index men undviker både toppar och dalar.

Resultat hittills i år:

Multi Asset: +4,52%

Utdelningsfonden: +2,80%

Multi Asset består till 50% av just Storebrand Global All Countries och resterande 50% utgörs av andra tillgångsslag så här får man väl ändå vara rätt nöjd med avkastningen. Nästan samma avkastning som för globalfonden men till lägre risk.

BITCOIN XBT fortsätter rusa och har nu stigit +82,7% i år. Näst bästa tillgångsslag är Skogsfond Baltikum med en uppgång på +27,35%.

Det som gått sämst hittills i år är råvaru-ETF:en Amundi Blbrg Equlwght Commdt ex-Agricl med en nedgång på nära -11%.

Räntefonden AMF Räntefond Mix har haft en ganska svajig utveckling under året men ligger för tillfället på +1,29% vilket väl får anses vara godkänt. Jag sneglar dock lite avundsjukt på den mycket populära räntefonden Spiltan Räntefond Sverige som har haft en mycket jämn utveckling och nu ligger på +2,95%.

Det är förvisso två helt olika fonder, AMF:s fond innehåller mestadels statsobligationer och är diversifierad över olika löptider och framförallt geografiskt.

Spiltans fond har i princip 100% exponering mot Sverige och till ganska stor del mot bostadsmarknaden. Så även om avkastningen hittills ser fin ut känns det väl som något av en tickande bomb 😉 .

Utdelningsfonden har haft en ganska svag utveckling i år kursmässigt, delvis på grund av viss övervikt mot bank och finans antar jag. Med över 180 enskilda innehav kommer i alla fall utdelningarna i en strid ström och särskilt så nu under våren.

Under veckan kom även återbetalning för utländsk källskatt för både 2021 och 2022. Detta har tidigare tagit flera år(!) att få tillbaka från Avanza men man har nu alltså på något sätt fått ner tiden till "bara" 3 månader.

Jag försöker ju också hålla 20% kassa (dvs sparkonto) och det räcker nu med någon procents uppgång till för att jag ska göra ett uttag från portföljerna igen.

Jag använder för närvarande Lunar som ger 2,25% ränta. De hade högst ränta när jag bytte till dem (1,05% har jag för mig) men har tyvärr inte höjt räntan på ett tag nu.

I toppen ligger i skrivande stund istället Nordax med en ränta på 2,80%. Lunar har vissa fördelar så som app, insättningar med Swish och månatlig ränteutbetalning men frågan är väl om det är värt 0,55% lägre ränta.

20% kassa, räntor och Trine

 

20% Kassa

I början av året satte jag som mål att 20% av sparandet skulle ligga på sparkontot. Efter den kraftiga uppgången i januari så gick det snabbare än väntat att nå dit. Jag sålde av i omgångar så fort Avanzakontot var över en viss gräns och hade till slut sålt av för ungefär 3 månadslöner och placerat det på Lunar istället med för närvarande 2,25% ränta.

Senaste tiden har börsen ju backat en del och nu har istället portföljerna tappat ungefär 1,5 månadslöner på kort tid. Känns därmed ganska bra att ha tagit hem lite vinst under uppgången.

Aktuell fördelning mellan portföljer och sparkonto är nu:

Utdelningsfonden 42%

Multi Asset 38%

Sparkonto 20%

Det är roligare att köpa aktier än fonder så utdelningsfonden har dragit iväg lite. Ambitionen är att hålla Multi Asset och utdelningsfonden ungefär lika stora så jag ska försöka prioritera insättningar till Multi Asset kommande månader.

Räntan och räntefonder

Ett annat mål för året var att ta in räntefonder igen och valet föll till slut på AMF Räntefond Mix som nu utgör drygt 5% av Multi Asset. Det började bra med +2% i början av februari men i skrivande stund är utvecklingen faktiskt svagt negativ (-0,15%) för året.

På lite längre sikt tror jag dock att det kan vara ett bra sätt att sänka risken i portföljen och funderar till och med på att öka innehavet till 10%. Lite förenklat  brukar man ju säga att räntefonder ökar i värde när räntan sänks så jag behöver nog inte ha bråttom i så fall.

För några månader sedan verkade många "experter" säkra på att den svenska styrräntan skulle toppa på 2,75%. Lika säkra verkar de nu vara på att det istället blir 3,75%. Slutsats: toppen kan bli både lägre och högre än så 😉.

Enligt Riksbanken själva kommer vi också få leva med räntor på över 3% ett bra tag, Q1 2026 räknar de t ex med en styrränta på 3,33%.

De har ju dock varit notoriskt dåliga på att förutspå sina egna ränteförändringar under väldigt lång tid så man kanske inte ska lägga för mycket vikt vid det. 

Trine

Den sista punkten i strategin för 2023 var att öka investerande i Trine med ett mål på 5000 euro i "outstanding portfolio" under året vilket också har börjat ganska bra. I januari hade jag 3348 euro i "outstanding portfolio" (dvs ännu ej tillbakabetalade lån) och det har nu ökat till 3685 euro.

Prognosen för återbetalningarna under året ligger på 50-80 euro/månad så förutom att återinvestera återbetalningar i nya lån behöver jag skjuta till cirka 100 euro varje månad för att komma upp i 5000 euro innan årets slut. 

Strategi 2023

 

Börsåret har börjat starkt och Stockholmsbörsen har på bara 4 dagar stigit med +4%, eller ungefär en halv årsavkastning sett i ett längre perspektiv. De egna portföljerna är därmed återigen på All Time High så det verkar som tillfället att göra en viss förflyttning från aktier till spakonto kom tidigare än jag hade trott. Förutom det har jag två andra förändringar jag vill göra i år.

Öka sparkontot

Som jag skrivit tidigare har jag som mål att öka andelen på sparkontot från cirka 15% till 20%. Hur jag hanterar det hittills är att jag har en viss summa som jag vill se på Avanzakontot och när den överskrids så säljer jag av lite och placerar det på sparkontot istället. Under veckan har det som sagt varit ett bra tillfälle att göra det.

Räntefonder i Multi Asset

Jag undvek räntefonder förra året vilket i efterhand var ett bra beslut. Som ränteklimatet är nu börjar det dock se intressant ut igen och jag kommer nu flytta några procent från aktier till räntor i Multi Asset-portföljen.

Att välja rätt räntefond är inte det lättaste (betydligt svårare än att välja en bra aktiefond) och det finns många olika åsikter om hur man ska tänka. Ska man ha företagsobligationer, statsobligationer eller kanske realräntor? Och ska det vara lång eller kort duration?

Det jag lutar åt nu är att göra det enkelt för mig och bara välja AMF Räntefond Mix som innehåller obligationer från ett antal olika länder med en löptid på mellan 2 och 12 år. Låg avgift (0,13%), bra riskspridning och mestadels statsobligationer vilket jag har kommit fram till är det jag vill ha.

Öka investeringarna i Trine

Trine är också något jag vill öka i under 2023. Sedan Coronapandemin bröt ut blev jag lite försiktigare med att investera i Trine men kan väl nu konstatera att de flesta av företagen verkar ha överlevt det med. I Augusti låg default rate på 6,7% men är i skrivande stund "bara" 4,4%. 

Nyligen har två av mina lån också blivit tillbakabetalade i sin helhet i förtid vilket inte tillhör vanligheterna. I det ena fallet berodde det på att Shell(!) har köpt Daystar.

Som tidigare ser jag Trine som ett mellanting av investering och välgörenhet och räknar inte in det som är investerat i Trine i totalt sparande.

En långsiktigt mål är att komma upp i nästa "nivå" på Trine som innebär att man får en lite högre ränta på alla nya lån man investerar i. Detta åstadkoms genom att ha 10 000 euro i "outstanding portfolio" (dvs ännu ej tillbakabetalade lån), i skrivande stund ligger jag på 3348 euro.

Målet för 2023 får bli 5000 euro i outstanding portfolio med sikte på 10 000 under 2025.

Vill du själv testa att investera i Trine så kan du använda följande länk så får både du och jag 10 euro att investera för 😀.

Sparkontots återkomst

 

Snabbt stigande räntor slår hårt mot framförallt alla med bolån men det är faktiskt inte bara negativt. Även räntorna på sparkonton har höjts i snabb takt, åtminstone hos nischbankerna.

För bara fyra månader sedan var den högsta räntan som erbjöds 1,15%. I skrivande stund erbjuder Qliro 2,55% ränta med fria uttag och insättningsgaranti. Och högre lär det väl bli, konsensus just nu verkar vara att det blir minst en höjning till av styrräntan till 2,75% i februari vilket också brukar påverka sparräntorna. 

Troligen kan man få en ränta på sparkontot på 3% nästa år, vilket dessvärre bara blir 2,1% efter skatt.

Från och med den 1 januari 2023 får man faktiskt också ränta på eventuella likvider man har på sitt ISK eller KF hos Avanza. För de flesta av oss är det dock bara 0,25% i dagsläget. De som är Pro-kunder respektive Private Banking ser dock ut att få 1,93% respektive 1% i ränta.

Pro-kund blir man kort sagt genom att göra väldigt många affärer och därmed också betala mycket i courtage varje månad. Private Banking genom att ha minst 3 miljoner hos Avanza. Det blir som man brukar säga lättare att tjäna pengar när man redan har mycket pengar.

För egen del kommer jag få 0,25% men har numera ändå i princip inga likvider liggande i portföljerna.

Sparkonto börjar däremot se mer och mer intressant ut av lite olika anledningar, i fallande ordning:

* Jag börjar tycka att jag har tillräckligt investerat på börsen

* Mätt i kronor är portföljerna på All Time High. I procent är utvecklingen i år dock i princip +-0%. 

* Det går numera att få ränta på sparkontot

* ISK-skatten höjs kraftigt i år 

Eller tl;dr: Jag gillar nog inte risk egentligen.

Som sparkonto använder jag Lunar som nyligen höjde sparräntan till 2,25%. Fungerar väldigt smidigt med insättningar via Swish och räntan betalas ut månadsvis. Jag har gjort ett uttag en gång och även det gick smidigt, pengarna fanns på kontot dagen efter.

I dagsläget ligger cirka 14% av totalt sparande hos Lunar och jag funderar nu på att på sikt höja det till cirka 20%.

Sparkonto med 1,50% ränta

I takt med stigande räntor börjar det nu äntligen hända lite även med räntan på sparkonton, åtminstone hos nischbankerna.  

Några exempel på de som i skrivande stund har högst ränta enligt compricer:

Landshypotek Bank 1,50%

Serafim Finans 1,35%

Nordax Bank 1,30%

MOANK 1,25%

Lunar 1,15%

Landshypotek verkar ha höjt ganska rejält (från 0,95% till 1,50%) den 1 september och är nu den som erbjuder klart högst ränta. Fria uttag, inga avgifter och omfattas av den statliga insättningsgarantin så inga konstigheter än så länge.

Dock lite oklart om hur man faktiskt gör för att öppna ett konto:

"För att börja spara i Landshypotek behöver du ha fyllt 18 år. Kontot öppnas digitalt i Internetbanken (med undantag Sparkonto Trygghet och Skogskonton) och du styrker din identitet genom att signera med BankID. Sparkontot är personligt."

Det är just "Sparkonto trygghet" som ger 1,50% ränta... så hur öppnar man det då?

Av de övriga på listan har jag goda erfarenheter av Nordax Bank och Lunar. Nordax hade jag tidigare tills jag bytte till Lunar i år när räntan hos Nordax började halka efter. Ironiskt nog har nu Nordax gått om igen...

Jag upptäckte att jag till och med har kvar ett aktivt konto hos Nordax (med ett saldo på hela 35 kronor av någon anledning) så det vore ju enkelt att flytta tillbaka.

Lunar har dock två fördelar som kanske gör att det kan vara värt 0,15% längre ränta. Den största fördelen är att det går att göra insättningar med Swish vilket ju är väldigt smidigt. Hos Nordax är det traditionell banköverföring som gäller. Räntan betalas också ut månadsvis på Lunar och årsvis på Nordax vilket väl egentligen inte har någon betydelse förutom den psykologiska effekten att man ser kontot växa varje månad.

Samma nackdelar verkar för övrigt gälla Landshypotek, men i det fallet är ju skillnaden ändå så pass stor att det kan vara värt att byta. Dock är fler räntehöjningar att vänta så det är ganska stor risk/chans att det ser annorlunda ut om ett halvår. Jag tror man kan vänta till i början av nästa år med att se över sitt sparkonto om man redan har över 1% idag.

Kan man binda pengarna 1 år finns det nu ett flertal aktörer som ger lite drygt 2% i ränta och på 2 år sticker Handelsbanken(!) ut med 2,94% i ränta.

2,94% ger 2% efter skatt vilket inte är så illa för en riskfri placering. Har man idag pengar på ett sparkonto som man vet ska användas till t ex kontantinsats om minst 2 år är det väl inte mycket att fundera på. I annat fall kan det väl tyvärr kännas lite jobbigt att binda upp pengarna, åtminstone för mig.

Cash is king?

Kontanter (sparkonto) är väl kanske det minst populära tillgångsslaget av de alla, särskilt nu när inflationen ligger runt 8-9%. Räntan på sparkonton börjar visserligen krypa uppåt så sakteliga och det finns nu ett antal aktörer som erbjuder över 1% ränta, bland de mer välkända bland annat SBAB, Klarna och Volvo Finans. I skrivande stund ger GCC Capital högst ränta, 1,15%.

När fondförvaltaren Eric Strand i en intervju fick frågan om det sämsta rådet han hört inom finans en gång så svarade han något överraskande "månadssparande". Vad jag tror han menar är att det finns många som sparar för mycket och fortsätter snåla och månadsspara även när det finns miljoner på börsen.

I senare intervjuer har det också kommit fram att Strand själv egentligen har "alldeles för mycket" på just sparkonton för att han vill "känna sig rik" och för att det är pengar som faktiskt kan användas i närtid, till skillnad från det som är på börsen.

Ett annat råd som man aldrig kommer att få höra från sparekonomerna men som Strand verkar tillämpa är att sälja av lite efter att börsen har gått upp kraftigt. Motsatsen, att köpa mer när börsen har gått ner pratas det ju om hela tiden men att vända på det och faktiskt ta hem lite vinst anses väl närmast som lite fult.

Det här är förstås mer relevant om man är 55 år och har 3 miljoner på börsen än om man är 25 år och har 50 000. Befinner man sig någonstans mittemellan blir det som vanligt lite klurigt.

Jag tilltalas ändå lite av det här tankesättet och funderar på om man kanske borde hålla en större del av sitt sparande i kontanter/sparkonto ändå. Ett sätt att göra det är att sätta upp ett mål för hur mycket pengar det ska bli och vid vilken ålder och sedan räkna baklänges för att se hur man ligger till.

Låt säga att man är 25 år och att målet är 6 miljoner vid 65 års ålder. En tumregel är att det tar cirka 10 år för pengarna att dubblas vid 7-8% avkastning så man får då följande hållpunkter (utan månadssparande):

25 år: 0

35 år: 750 000

45 år: 1 500 000

55 år: 3 000 000

65 år: 6 000 000

Har man t ex 1,5 miljoner redan vid 37 kan man därför kanske dra ner lite på sparandet ett tag. Problemet med det är förstås att det kan komma en börskrasch som får portföljen att minska med -50% eller mer så det gäller att ha en ganska stor summa på sparkontot i det läget för att kunna köpa in sig igen.

Om jag tänker rätt så klarar man en börskrasch på -50% om man alltid håller 1/3 i kontanter, dvs i det här exemplet 500 000 på sparkonto och 1 miljon på börsen. Man kan i det läget skjuta in hela sparkontot på börsen för att komma upp till 1 miljon igen. Tyvärr är verkligheten sällan så enkel.

En annan fondförvaltare (minns tyvärr inte vem) har pratat om att hon alltid hade 20% på sparkonto och resten på börsen. En kanske enklare strategi än mitt påhittade exempel 😀.   

Oavsett om det är 33% eller 20% så är det förstås ganska dumt rent rationellt att göra så. Å andra sidan, om man redan har tillräckligt, varför riskera det?

Sparkonto med 1,05% ränta

 

Jag ser över räntan på sparkontot någon gång per år och när jag kan få cirka 0,3% högre än vad jag har idag brukar jag byta. Sedan 3 år tillbaka har jag använt Nordax bank som vid tillfället gav 0,95% i ränta vilket sedan (som vanligt får man väl tyvärr säga) sänkts i omgångar till dagens 0,75%.

0,3% extra innebär efter skatt 210 kronor per 100 000 och år så det är inte direkt det här som kommer göra skillnad i ens ekonomi utan mer en kul(?) optimering av sitt sparande som inte tar så många minuter att göra.

Bäst ränta just nu erbjuder Lunar, 1,05%, Jag har för mig att Avanzas Niklas Andersson vid något tillfälle sa ungefär "man blir ju inte kund i en bank längre, man laddar ner en app" och precis så är det i det här fallet. Eftersom det är "framtidens bank" måste hela hemsidan förstås också fyllas av bilder på coola personer i tjugoårsåldern men det slipper man som tur är i appen.

Förutom sparkonto finns det lite andra funktioner också så som VISA-kort (både gratis och med avgift) och det går faktiskt också att investera i aktier, fonder och ETF:er. Enligt deras FAQ så måste aktieaffärer redovisas till skatteverket så det verkar alltså röra sig om en traditionell depå (inte ISK) vilket troligen inte är vad man vill ha.   

Men nu var det ju sparkontot jag var ute efter och det ger som sagt 1,05% i ränta och har fria uttag och insättningsgaranti upp till 1 050 000. Något förvirrande står det på något ställe att räntan bara gäller upp till 100 000 men jag har dubbelkollat med supporten och det är upp till 1 050 000 som gäller.

Enda eventuella nackdelen jag hittar är att det tekniskt sett är ett danskt konto vilket innebär att uttag hanteras som en internationell överföring och därmed enligt Lunar tar 2-4 dagar. Mottagarbanken kan också ta ut en avgift för att ta emot överföring. Vad jag kunde utläsa gör dock min bank (Danske Bank) inte det.

Själva registrering gick som väntat smidigt men man var dock tvungen att fotografera körkort eller annan id-handling i appen och sedan invänta bekräftelse på registrering vilket tog mindre än 24 timmar. Överför pengar gör man sedan enklast med Swish.

När jag kontrollerade räntan på mitt sparkonto i Danske Bank upptäckte jag också att de sänkte förra året från 0,6% till 0,1% så det blir troligen en flytt även av de pengarna till Lunar.

Bygger kassa

 

Den här månaden blev första gången på jag vet inte hur många år som allt sparande inte gick in på börsen utan fördelades enligt 1/3 sparkonto (Nordax 0,75%) och 2/3 aktier (utdelningsfonden).

Det har faktiskt inte bara att göra med att börsen är på ATH igen utan minst lika mycket med ett inlägg som jag skrev för drygt 2 år sedan - Hur mycket pengar behöver man egentligen?

Där konstaterade jag att den som har 20 år kvar att jobba inte behöver ha flera miljoner på börsen utan ett belopp om t ex 675 000 bör ge över 3,3 miljoner enbart genom ränta på ränta. Jag missade att räkna med inflationen så om jag inte tänker helt fel bör man kanske fortfarande spara cirka 2% av lönen i det läget.

Om jag tittar på mitt eget sparande så har jag passerat den gränsen för några år sedan så om jag slutade spara nu så skulle det snarare bli 6 miljoner än 3 miljoner efter 20 år...

Som om inte det vore nog fick jag dessutom en oväntat stor löneförhöjning i år, efter att ha varit missnöjd med lönen i flera år så har jag plötsligt en lön som jag är (ganska) nöjd med, strax under gränsen för statlig inkomstskatt. Så om löneutvecklingen håller i sig och om inte pensionssystemet brakar ihop fullständigt så blir det kanske en helt ok pension ändå till slut... det vore nästan lite snopet.

Angående pensionsålder så har jag gjort ungefär samma resa som jag hörde AuAg fonders Eric Strand prata om i någon intervju. När han var yngre tänkte han sig att 55 år skulle vara en lagom pensionsålder. Med stigande ålder kom han till insikten att bara vara ledig och spela golf eller vad man nu gör kanske inte passade honom riktigt så han ändrade sig istället till att aldrig sluta jobba. Och startade ett eget fondbolag.

Det är kanske att ta det lite långt men just 55 år tyckte jag faktiskt också lät som en lagom pensionsålder när jag var yngre, långt innan jag blev intresserad av börsen och sparande. Med stigande ålder och sparande justerade jag det till 60. Och just nu tänker jag mig mer en normal pensionsålder på 65-70, möjligen deltid sista åren om möjligheten finns. Då har jag snarare 30 än 20 yrkesår kvar.

Kort sagt, som det ser ut nu behöver jag sannolikt egentligen inte spara mer. Om man redan anser sig ha tillräckligt på börsen och börsen dessutom är högt värderad, varför skjuta in mer pengar? Så lösningen just nu är att försöka lägga en del av sparandet på sparkonto varje månad. 

Jag använder Nordax sparkonto vilket ger 0,75% ränta. Sedan jag öppnande kontot för drygt 2 år sedan har de sänkt i omgångar från 0,95% så det börjar väl snart bli dags att byta igen, min smärtgräns går nånstans runt 0,3% från högsta sparräntan. I skrivande stund ger t ex Nordiska 0,95% och Lunar 1% upp till 100 000.

Pengar som går in på sparkontot är ju tänkta att användas till konsumtion förr eller senare men har också fördelen att de kan användas vid nästa större börsnedgång.

Vad man faktiskt ska spendera pengarna på är inte helt okomplicerat när investeringar och sparande har blivit ett av ens större intressen. Att börja spendera pengar igen kräver sannolikt en del arbete, precis som det gör att ställa om från spenderade till sparande.

Ett kryphål kan vara att spendera på sådant som behåller eller rent av ökar i värde så som ädelmetaller, konst eller varför inte vin om man är intresserad av det.

Eller så kraschar börsen på riktigt i höst så slipper man fundera på det på ett tag 😉.

Så (o)säker är insättningsgarantin

Insättningsgarantin innebär som bekant att pengar du har på en bank (med insättningsgaranti) är skyddade upp till 950 000 kronor ifall banken skulle gå omkull.

I Sverige ligger det extremt mycket pengar på bankkonto med låg eller ingen ränta, just nu cirka 1950 miljarder! Av dessa ligger dessutom cirka 1200 miljarder hos de fyra storbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank vilket innebär 0 i ränta.

Man kan därför fråga sig om insättningsgarantin verkligen skulle gälla om det blev en bankkrasch, finns det medel avsatta för detta?

Det korta svaret är nja.

Hos Riksgälden finns det information om vilka medel det finns för att täcka insättningsgarantin. Dels resolutionsreserven dit banker med insättningsgaranti årligen betalar en avgift varje år och utöver detta finns även stabilitetsfonden och insättningsgarantifonden. De innehåller cirka 40 miljarder vardera, alltså totalt cirka 120 miljarder.

Pengarna är dock inte öronmärkta för detta utan "ingår i statens samlade kassaflöde" som Riksgälden uttrycker det.

Hur som helst, om vi utgår från att pengarna finns och de fyra storbankerna skulle gå i konkurs täcker det alltså ungefär 10% av insatt kapital. Nu gäller ju bara garantin upp till 950 000 så det blir lite missvisande men man kan nog i alla fall utgå från att 100% av sina pengar upp till 950 000 skulle man inte få. Troligen inte 50% heller.

Som tur är finns det en enkel lösning på problemet, ha inte ditt sparkonto på en storbank! Nischbanker ger högre ränta och insättningsgarantin skulle dessutom fungera för dem i praktiken eftersom de har mindre kapital. Win-win.

Jag har mitt sparkonto hos Nordax som för närvarande ger 0,95% ränta.

Alternativ till sparkonto

Att spara på lång sikt (över 10 år) är enkelt, man kan i princip ha 100% aktier i portföljen om man klarar av de stora svängningarna i värde det innebär.

Att spara på kortare sikt, kanske 3 år för att t ex köpa bil eller bostad är desto svårare.

Aktier går förstås bort på så kort sikt. Guld har jag gärna i portföljen men då som en hedge/försäkring mot aktiemarknaden. Även guldpriset kan svänga ganska kraftigt på kort sikt så det går också bort.

Preferensaktier har lägre risk än aktier och är också något jag gärna har i portföljen men även här kan kursen svänga ganska mycket på kort sikt.

Vad som återstår då är sparkonto med eller utan inlåsning, räntefonder och eventuellt hedgefonder.

Sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti
I skrivande stund kan man som mest få 0,95% på ett konto med fria uttag och insättningsgaranti, t ex hos Nordax. Eftersom man av någon anledning betalar skatt på räntan i Sverige och får göra avdrag för att låna blir den verkliga avkastningen 0,95x0,7 = 0,665% eller 665 kronor per 100 000.

Det tar fem minuter att skapa ett konto på en nischbank med bankid och väljer man ett med insättningsgaranti är det lika säkert som ett konto på en av storbankerna. Jag skulle tom säga att det är säkrare eftersom staten sannolikt skulle få problem med att ersätta alla kontoinnehavare om en av storbankerna gick omkull. På de fyra storbankerna finns i dagsläget nämligen över 1200 miljarder placerat till nollränta!

Sparkonto med fast ränta (3 år)
Det sparkonto med insättningsgaranti som för tillfället ger bäst ränta om man kan tänka sig att låsa pengarna i 3 år finns hos HoistSpar och ger 2% dvs 1,4% efter skatt. Det kan låta attraktivt med dubbelt så hög ränta som det bästa sparkontot med fria uttag men man får då tänka på att man inte kan röra pengar på 3 år utan straffavgifter.

Man har också osäkerheten i att det kan dyka upp bättre alternativ under de 3 år pengarna är låsta. Det är förstås omöjligt att veta men jag tror (tyvärr) inte vi kommer få se sparkonton med fria uttag och 2% ränta de närmaste tre åren.

Räntetrippel
Nu till det roliga, alternativ till sparkonto! Jag är osäker på vem som myntade begreppet men Claes Hemberg skrev i alla fall ibland om det under sin tid som sparekonom på Avanza. Det innebär helt enkelt att man väljer ut tre räntefonder med lite olika risknivå och placerar pengarna där istället för på sparkonto. Till exempel:

Spiltan Räntefond Sverige
IKC Avkastingsfond
Spiltan Högräntefond

Spiltan Räntefond Sverige har lägst risk och lägst förväntad avkastning, cirka 1,5% per år. De andra två har lite högre risk men också en förväntad avkastning på cirka 3% per år om man tittar på hur de har presterat historiskt.

Räntetrippel på steroider
Vill man ta det ett steg till kan man lägga till en hedgefond med låg risk, t ex Atlant Opportunity. Jag gör en försiktig bedömning om cirka 3% avkastning per år här också. Portföljen skulle då kunna se ut så här:

25% Spiltan Räntefond Sverige
25% IKC Avkastingsfond
25% Spiltan Högräntefond
25% Atlant Opportunity

Förväntad avkastning är cirka 3% per år.

Risken är låg men inte obefintlig, det finns förstås en liten risk att man efter tre år får tillbaka ett lägre belopp än det man har satt in. Med det sagt så sjönk räntefonderna med mellan -0,2% och -0,4% och hedgefonden betedde sig faktiskt precis som man vill att en hedgefond ska göra och steg +0,7% under höstens globala aktienedgång på -15%:

Lysa 100% räntor
Vill man inte själv välja ut räntefonder och eventuellt hedgefonder kan man skapa ett konto på lysa och ställa in fördelning på 100% räntor. Man får då ett knippe olika räntefonder som lysa har valt ut och behöver sen inte göra något mer. Avkastningen för räntorna är hittills i år drygt 3%.

Sammanfattning
Hur stor skillnad gör det då egentligen mellan sparkonto och en avkastning på 3% under 3 år? Med 100 000 på kontot får vi följande siffror:

Sparkonto 0,95% (0,665%): 101 963
Sparkonto 3 år 2% (1,4%): 104 259
Räntefonder/Lysa 3% (inklusive avgift för ISK): 107 723

Om man tycker det är stor eller liten skillnad mellan alternativen och om det är värt risken är upp till var och en att avgöra. Det går förstås att dela upp sparandet mellan de tre alternativen också. Spontant tycker jag faktiskt att mittenalternativet ser attraktivt ut, om man är helt säker på att man kan undvara pengarna i tre år.

Mitt byta-bil-konto har jag för närvarande på just Nordax eftersom jag inte vet om bytet blir av om 1 eller 5 år. Nästa målsparande jag startar blir sannolikt en kombination av alternativen ovan.

Sparkonto med 1% ränta

Sparräntorna kryper så sakta uppåt och nu kan man äntligen få 1% ränta med insättningsgaranti. Det är den norska nischbanken Instabank som erbjuder det.

Kontot omfattas av den norska insättningsgarantin som är på 100 000 euro precis som den svenska. Det finns ingen bindningstid och det är fria uttag.

Jag har idag mitt sparkonto på Nordax Bank som har liknande villkor och 0,95% i ränta så kommer inte byta i dagsläget. Per 100 000 kronor skulle det efter skatt ge 35 kronor mer i ränta varje år.

Har du däremot en ränta idag på kanske 0,5% (eller rent av 0%), byt!

Santander höjer sparräntan

För några veckor sedan flyttade jag mina sparpengar från Santander till Nordax eftersom räntan hos Nordax är 0,95% jämfört med Santanders 0,65%.

Nu har Santander vaknat till och höjer från och med 1 februari till 0,90% med fria uttag och 1,10% om man har ett belopp över 100 000 och kan acceptera att det tar 31 dagar att göra uttag. Tanken med en buffert är ju att pengarna ska vara lättåtkomliga så den högre räntan är inte intressant för mig.

Har man ett målsparande till t ex kontantinsats är det dock ett mycket bra alternativ. 

Skärmdump ovan är från ett mail från Santander, på Santanders site står fortfarande de gamla räntorna kvar.

Allra högst ränta med insättningsgaranti får man i skrivande stund hos Svea Ekonomi, 1,15% om man binder pengarna 1 år. En nackdel med det kontot är att det inte går att månadsspara, man gör en insättning och sen är pengarna låsta 1 år.