Inför nästa krasch

 

Under veckan har som bekant det mesta av årets uppgång utraderats, till stor del pga. av den rådande bankkrisen vilket i sin tur till stor del beror på stigande räntor.

I SVB:s fall satt man t ex med obligationer med en genomsnittlig avkastning på 1,66% vilket ju inte var något konstigt för bara något år sedan. Men med en styrränta på 4,5-4,75% blir dessa naturligtvis inte mycket värda när SVB tvingades sälja när kunderna började ta ut sina pengar från banken. 

I USA har man tydligen en bankgaranti på 250 000 USD men detta skulle bara täcka en bråkdel av kundernas insättningar. USA:s finansdepartement försäkrade dock snart att alla insättningar skulle täckas av bankgarantin i just det här fallet.

Vad kommer de pengarna ifrån och hur kommer det påverka den redan höga inflationen på längre sikt är väl två relevanta frågor man kan ställa sig, även om det troligen räddar ekonomin på kort sikt.

Nästa bank på tur är kanske Credit Suisse som nu lånar 560 miljarder(!) av centralbanken. Samma sak där, det räddar kanske banken och ekonomin på kort sikt men vilka konsekvenser det kan få på längre sikt är svårt att sia om. 

Först trodde många att det här skulle få centralbankerna att slå av något på takten i räntehöjningarna eller kanske till och med börja sänka räntan men nu verkar det tyvärr(?) inte så. I Sverige är i alla fall en höjning med 0,25-0,50% att vänta i april.

Är det då början på en ny finanskris a la 2008? Det är det förstås ingen som vet man jag tror inte man ska underskatta risken.

Som vanligt kan den som har en mycket långt sparhorisont (gärna 10+ år) åtminstone i teorin strunta i detta och fortsätta spara som vanligt.

I PPM och tjänstepension gör jag inga förändringar för där är ju sparhorisonten lång "på riktigt" men i de egna portföljerna försöker jag vara lite mer defensiv och skydda kapitalet. Man vet ju aldrig...

Som jag skrivit tidigare skalade jag av en del efter uppgången i januari och placerade de pengarna på sparkonto istället, vilket känns som hyfsat bra tajming just nu.

Sålt i utdelningsportföljen

Under veckan har jag sålt av några surdegar i utdelningsportföljen (som dessutom inte betalar någon utdelning för tillfället):

Babylon Holdings

Uniper

VNV Global

Telecom Italia pref

De tre första köptes i spekulation om att de inte kunde bli billigare, men det kunde de... samtliga såldes efter en nedgång på -50% eller mer. Telecom Italia pref har stigit ganska kraftigt under året så såldes med en förlust på "bara" cirka -15%. Det var dock små innehav motsvarande cirka 1 extra månadsspar tillsammans så effekten är nog mest psykologisk egentligen.

Nu blir det förhoppningsvis inga fler försäljningar i den portföljen på ett bra tag. Tanken med portföljen är ju att utdelningarna ska öka varje år så det börjar väl snarare bli läge att köpa lite extra.

Sålt i Multi Asset

I Multi Asset-portföljen gjorde jag en lite större försäljning, nämligen AMF Aktiefond Småbolag som vägde 10% av portföljen.

Motiveringen är att om nedgången fortsätter eller om det till och med blir en ny finanskris så vill jag inte sitta med en svensk småbolagsfond. Stora nedgångar tenderar att drabba den lilla högriskmarknaden Sverige hårdare än t ex USA och småbolag ännu hårdare.

Det mesta av pengarna går istället in i globalfonden Storebrand Global All Countries som nu får väga 50% av portföljen. Resten utgörs av alternativa tillgångsslag så som guld, silver, råvaror, räntor mm.

Portföljutveckling i år

Utdelningsfonden är numera nere på -1,47% medans Multi Asset ligger på +3,02%. 

En orsak till att utdelningsfonden gått sämre än index antar jag är viss övervikt mot bank och finans. De "stabila" branscherna visade sig ju plötsligt inte vara så stabila längre, även om det förstås är en överreaktion i många fall. Det börjar väl se ut som köpläge i svenska banker t ex. Kanske.

Multi Asset har förstås klarat sig bättre under veckan och till viss del räddats av uppgångar på +5-6% för både guld och silver. Värt att notera är också att BITCOIN XBT rusat med +33% under veckan.