Sålt alla räntefonder

 

AI-genererad bild

För några veckor sedan öppnade jag ett konto på Montrose och har börjat köpa ett antal ETF:er där till 0 eller 1 krona i lägsta courtage. När man väl börjat optimera portföljen brukar det vara svårt att sluta så nästa steg jag tog tag i var att ser över mina räntefonder.

De jag hade på Avanza var:

Spiltan Räntefond Sverige

Case Högräntefond A

IKC Avkastningsfond

Lannebo High Yield

Simplicity High Yield

Storebrand High Yield Företagsobl.

Spiltans och Lannebos fond finns inte på Montrose med övriga finns med en avgift som är 0,2-0,4% lägre än på Avanza så min första tanke var förstås att köpa dem på Montrose istället.

Men sen började jag titta lite på hur fonderna har utvecklats historiskt (vilket som alla vet är en garanti för hur de utvecklas framåt 😏). Spiltans fond har gett 2,6% på 1 år. De som har gått bäst bland högräntefonderna har dock gett cirka 4,5% på 1 år vilket ju inte är så tokigt med tanke på den lägre risken.

Fast är den så mycket lägre egentligen? När börsen går bra kan de ge 4-5% men när den går dåligt (som under Coronakraschen) rasar de 15-20%. Det blir lite av en falsk trygghet eller – om man ska vara elak – det sämsta av två världar: liten uppsida och stor nedsida.

Samtidigt har jag de senaste åren nöjt mig med Avanzas sparkonto som har betydligt lägre ränta (för närvarande 1,3%) än de bästa nischbankerna. Lösningen blir därmed att sälja av alla räntefonder och flytta både de pengarna och pengarna på sparkontot till en bank med högre ränta.

Bästa sparkontot?

Det finns ett ett antal nischbanker som erbjuder 2,5-2,6% ränta i dagsläget och de flesta har några eventuella nackdelar när man läser det finstilta. Någon har kontot på Malta istället för Sverige, någon tillåter bara 3 fria uttag per år osv. 

Valet föll till slut på Avida som har 2,5% ränta och fria uttag. Enda nackdelen är att man behöver ha 50 000 på kontot för att få någon ränta. Insättningar med Swish hade varit trevligt också men det är det få nischbanker som har. Insättning görs på traditionellt sätt genom bankgironummer + kontonummer men det har i alla fall dykt upp på kontot samma eller nästa dag hittills.

De flesta bedömare tror på 2-4 räntehöjningar under nästa år så att vi får se sparräntor över 3% nästa år är väl ganska troligt.

Nya portföljerna

Från att ha haft allt på Avanza har jag nu alltså pengarna utspridda på tre ställen: Avanza, Montrose och Avida.

Tänkt fördelning är ungefär:

70% Aktier (Avanza/Montrose)

20-25% Sparkonto (Avida)

5-10% Guld och silver (Avanza/Montrose)

Avanza

Efter att ha sålt av räntefonderna har jag nu kvar på Avanza:

Multi Asset

DNB Global Indeks

PLUS Allabolag Sverige Index

Avanza Emerging Markets 

Xetra-Gold

WisdomTree Physical Silver

Det är nu en ganska liten portfölj så det är lockande att flytta över detta till Montrose men eftersom jag har KF både på Avanza och Montrose skulle det innebära en del kostnader både i courtage och i skatt. Silver-ETF:en har dessutom lägre avgifter på Avanza om man handlar med små belopp. 

Utdelningsfonden

Har "flyttat" Storebrand Global Low Volatility B till Montrose pga lägre avgift, annars ser utdelningsfonden ut som tidigare.

Montrose

Montrose Global Monthly L&G Global Quality Dividends

L&G Global Quality Dividends UCITS ETF 

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF

Franklin European Quality Dividend ETF

XACT Norden Högutdelande ETF

Storebrand Global High Dividend Low Volatility B 

Xetra-Gold ETC

iShares Bitcoin ETP

På Montrose har jag som sagt koncentrerat mig på de ETF:er som har 0 eller 1 krona som lägsta courtage och ger utdelning. Det finns ett stort överlapp med ETF:erna i utdelningsfonden på Avanza men tanken är att alla nya köp kommer göras på Montrose.

Även guld och bitcoin har 1 krona som lägsta courtage så nya köp kommer framförallt ske på Montrose här också.

Avanza vs Montrose

 

AI-genererad bild

Det känns som jag har testat de flesta sparplattformar genom åren. Det började med Avanza 2012 och sedan har jag till och från haft konto på Nordnet, SAVR, Fondo, Lysa och kanske någon mer som jag inte kommer ihåg. Som mest tror jag att jag hade fyra konton samtidigt. Eller kanske fem om man räknar med sparkonto.

Till slut blev det för rörigt och sedan några år tillbaka har jag allt samlat på Avanza inklusive sparkonto.

Det har sina fördelar såklart men sedan Montrose lanserades publikt i April 2025 har jag sneglat avundsjukt på dess lägre fondavgifter och courtage och det har blivit allt svårare att hålla fast vid Avanza.

Fondavgifter

Likt andra nya aktörer som SAVR har Montrose en modell där man har en plattformsavgift på 0,05-0,10% och sedan betalar tillbaka fondprovisionen, till skillnad från Avanza som inte har någon plattformsavgift men behåller provisionen.

Eller enklare uttryckt: fonderna har lägre avgifter på Montrose. På en indexfond för 0,20% blir det ingen skillnad men för en fond med en avgift på 1% eller mer kan det vara ganska stor skillnad.

Vill man inte skapa ett konto kan man se fondutbudet t ex här och jämföra själv.

Fondutbud

Montrose har cirka 700 fonder och 700 ETF:er medans Avanza har cirka 1400 fonder och 1200 ETF:er.

Montrose har valt ut de mest populära fonderna och ETF:erna så det bör räcka för de flesta. Vissa populära produkter kan dock saknas hos Montrose, blev lite förvånad när jag inte hittade en av Sveriges populäraste räntefonder (Spiltan Räntefond) i utbudet t ex.

Courtage

Courtage och valutaväxling på Montrose är som mest 0,15% respektive 0,12% jämfört med 0,25% för båda på Avanza.

På Montrose är lägsta courtage 1 krona för nordiska aktier och även för amerikanska. På Avanza är det istället 1 SEK/NOK/DKK/EUR/USD.

Att handla nordiska och amerikanska aktier för små belopp blir alltså betydligt billigare på Montrose.

För andra marknader ser dock ut så här på Montrose:

Tyskland, Frankrike, Schweiz, UK: 19 SEK

Österrike, Portugal, Italien, Spanien, Belgien, Nederländerna, Kanada, Irland: 39 SEK

Polen: 99 SEK

Förutom Polen blir det betydligt billigare att göra små köp på dessa marknader på Avanza.

Jag gissar att för det allra flesta är det dock norden och USA som är mest intressant.

Klasser

När man börjar från noll på Montrose hamnar man i klassen Access vilket innebär att courtage är 0,15% och valutaväxling 0,12%. Det finns inga andra klasser (t ex fast pris vid stora orders) att byta mellan som på Avanza. Från början var det tänkt att Access skulle komma med en månadsavgift men den har man lyckligtvis slopat nu.

Nästa steg är premium vilket kräver ett kapital på 1 miljon och då sjunker båda avgifterna till 0,10%. Det kan låta som en stor sänkning men det innebär 70 kronor lägre avgift per 100 000 så man kanske inte behöver ha bråttom med att nå hit 😏.

Har man 5 miljoner i kapital hamnar man i klass Platinum där båda avgifterna sjunker till 0,05% vilket är extremt lågt. Innebär 120 kronor lägre avgifter jämfört med Access för den som handlar för 100 000.

Kan tilläggas att för att sänka sitt courtage på Avanza behöver man ha 3 miljoner i kapital och ansöka om att bli Privat Banking-kund. Lägsta courtage är då 0,15%, dvs detsamma som man får från första kronan på Montrose.

Lockprodukter

Avanza har väl framförallt fonden Avanza Zero som är helt utan avgifter och även globalfonden Avanza Global för 0,10%.

Montrose har globalfonden Montrose Global med en avgift på 0,09% och framförallt ett antal utvalda ETF:er med 0 eller 1 krona som lägsta courtage.

De flesta av ETF:erna med 1 krona som lägsta courtage är listade här.

Det är en bra blandning som råkar passa mig väldigt bra då flera av dem är utdelande och det även finns med ETF:er för guld och bitcoin.

De flesta av XACT:s ETF:er handlas dessutom till 0 i courtage, däribland den mycket populära XACT Norden Högutdelande.

På Avanza har de tyska ETF:erna ett courtage på minst 1 Euro istället för 1 SEK. Det ska sägas att övriga tyska ETF:er dock har lägsta courtage 19 SEK på Montrose så där bör man inte handla med mindre belopp.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis så vinner Montrose på de flesta punkter. De är överlägsna på courtage, fondavgifter och valutaväxling i de flesta fall.

Avanza vinner i ganska nischade fall, handlar man väldigt ofta små poster i t ex Italienska eller Kanadensiska aktier kan Avanza vara bättre 😀.

Flytt

Att flytta från ISK till ISK ska enligt Montrose vara väldigt smidigt, bara kräva några klick och inte kosta något.

Har man som jag istället två kapitalförsäkringar på Avanza blir det lite klurigare, eller rättare sagt, det går inte. Vad man får göra är helt enkelt att sälja på Avanza, sätta in pengarna på Montrose och köpa samma produkt där.

Det dumma med det är att det då blir en insättning hos Montrose vilket resulterar i en att avgiften för KF ökar det året. Under första halvåret läggs hela beloppet till årets skatteunderlag och under andra halvåret halva.

Eller annorlunda uttryckt: med en ISK/KF-avgift på 1% kostar det 1000 kronor att flytta 100 000 under första halvåret och 500 kronor under det andra.

För att undvika extra avgifter helt kan man sälja av på Avanza i december och ta ut pengarna och sedan sätta in de på Montrose. Nackdelen med det är förstås att börsen kan ha rört sig betydligt mer än de 0,5% man sparade i avgift under tiden...

Ska man flytta är en kombination troligen bäst, sälja av lite under andra halvåret och en del vid årsskiftet. Jag har en del räntefonder som inte rör sig så mycket som borde vara bättre att flytta över årsskiftet, aktiefonder är mer tveksamt.

Nästa steg

Jag har under veckan skapat ett konto på Montrose och börjat återskapa portföljen där med små belopp. Tror jag har hittat allt jag har på Avanza förutom Spiltan Räntefond Sverige och någon av högräntefonderna.

Portföljen på Montrose ser nu ut så här:

 Aktiespararna Direktavkastning B

 Storebrand Global High Dividend Low Volatility B SEK

 SEB Sverige Indexnära A

 Montrose Global

 Aktiespararna Global Direktavkastning B

 DNB Global Emerging Markets Indeks S

 Storebrand High Yield Företagsobligation A SEK

 Case Högräntefond A

 IKC Avkastningsfond

 Simplicity High Yield A

 L&G Global Quality Dividends UCITS ETF

 Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist

 Franklin European Quality Dividend UCITS ETF

 XACT Norden Högutdelande

För ETF:er har jag uteslutande valt de som kostar 1 eller 0 krona i courtage. 

Har bytt Plus Alla Bolag Sverige mot  SEB Sverige Indexnära A då den har några punkter lägre avgift.  DNB Global Emerging Markets Indeks S är likvärdig med Avanza Emerging Markets och har samma avgift. Även bytt DNB Global mot Montrose Global.

Vad jag inte har köpt än är guld, silver och bitcoin. Guld och bitocin har lägre courtage (1 krona) på Montrose så nya köp kommer göras där. Silver har däremot lite lägre courtage på Avanza så det får nog ligga kvar tillsvidare.

Tanken nu är att låta mycket av det som finns på Avanza ligga kvar där men succesivt flytta över det som har högre avgifter till Montrose och även göra de flesta nya köp på Montrose.

Amortera mera?

Kommande räntehöjningar

Efter en period med relativ låg ränta ser det nu ut som att räntan har bottnat för den här gången. Enligt Riksbankens egna prognoser blir det en höjning i år till 2% och sedan två höjningar till nästa år till totalt 2,5%. Den kan bli både lägre och högre än så förstås även om lägre ser osannolikt ut just nu.

Binda eller ej?

När jag tog mitt livs första bolån i januari 2025 har jag för mig att den rörliga räntan låg på 3,29% och att binda den i 5 år hos Danske Bank kostade 3,49%. Jag valde att dela upp lånet i två lika stora delar och binda det ena på 5 år vilket var ett ganska enkelt val då skillnaden inte var så stor och det ger ett skydd mot kommande höjningar. Än så länge har jag dock inte tjänat på det.

Idag ser läget lite annorlunda ut, jag betalar 2,75% på det rörliga och att binda det på 5 år kostar 3,69%, nästan 1% mer. Skulle jag ta ett nytt lån idag är det valet därmed inte lika självklart även om logiken är densamma som då. 2025 trodde banken att räntorna var på väg ner (vilket var rätt) och nu tror de att de är på väg upp.

För att vinna på att binda idag krävs det alltså en höjning med 1% av styrräntan till 2,75% för att man ska "tjäna" på att binda lånet. Förutsatt att bolånet höjs med exakt lika mycket.

Nu är det ganska ovanligt att man faktiskt tjänar något på att binda bolånet utan det är ju en försäkring mot framtida höjningar. Om prognosen stämmer kommer räntan på bolånet ligga mycket nära 3,69% om drygt 1 år och har man då bundit det är man i alla fall garanterad att det inte blir ännu högre.

Personligen kommer jag inte binda den rörliga delen nu utan fortsätta amortera ganska aggressivt. Tipset från sparekonomer att binda om man har små marginaler stämmer nog den här gången också.

Amortering

Många verkar tycka att man ska amortera så lite som möjligt, dvs 2% över 70% belåningsgrad 1% under  50% och sedan ingenting. Min inställning är mer att har man möjlighet är det bra att amortera ner till 50% ganska snabbt. Efter det är det mer oklart.

Det jag har kvar på mitt lån på 1,4 miljoner är i dagsläget:

Lån 1 (bundet till 2030, 3,49%): 676 000

Lån 2 (rörligt, just nu 2,75%): 466 000

Totalt: 1 142 000

Belåningsgrad: 63%

Jag har kommit ner ordentlig i belåningsgrad sedan lånet togs och skulle kunna ändra till 1% amortering om jag ville men låter det ligga kvar på 2% så länge. De 1200 kronorna som dras varje månad på varje lån är nu mer än vad räntan är för lån 2.

Håller jag den här takten lär jag också komma under 50% om cirka 2 år. Planen då är att sluta med månadsamortering och eventuellt bara göra enstaka extraamorteringar.

Allt det här bygger på att börsen utvecklas relativt väl, gör den inte det kommer jag prioritera att investera på börsen framför att amortera.

Amortera på vilket lån?

Jag har som synes gjort extraamorteringar på lånet med rörlig ränta. Lite pinsamt, men anledningen är att jag trodde att det tillkom en avgift om man gjorde det på det bundna lånet. Man har ju lovat banken att betala 3,49% i 5 år så att då kunna amortera av det utan extra avgifter känns inte helt logiskt.

Man kan själv beräkna den så kallade ränteskillnadsersättningen på Konsumenternas. Med mina siffor blir det 0 kronor i avgift även om jag skulle betala av hela det bundna lånet idag.

Som jag förstår det betalar man bara ränteskillnadsersättning om lånet är bundet på en betydligt högre ränta än den rörliga, i dagsläget cirka 4,3%.

Om detta stämmer hade det således varit bättre att amortera på det bundna lånet så länge vi hade sjunkande räntor och sedan växla till det rörliga när räntorna börjar höjas.

Å andra sida kan det vara skönt att ha amorterat på det rörliga när räntorna väl börjar höjas, så det blev nog ganska bra ändå i slutändan 😀.

Status Multi Asset

Multi Asset-porföljen har förändrats ganska mycket den senaste tiden. Ett tag bestod den bara av räntefonder, guld och silver. För precis ett år sedan plockade jag in högräntefonder och för cirka ett halvår sedan tog jag även in lite aktiefonder på nytt.

Fördelning

Nåväl, så här ser fördelning ut just nu:

DNB Global Indeks (7,54%)

PLUS Allabolag Sverige Index (6,98%)

Avanza Emerging Markets (8,26%)

Spiltan Räntefond Sverige (16,54%)

Alfred Berg Nordic (5,5%)

Case Högräntefond A (5,57%)

Cicero Nordic Corporate Bond A (5,48%)

IKC Avkastningsfond (5,55%)

Lannebo High Yield (5,52%)

Simplicity High Yield (5,62%)

Storebrand High Yield Företagsobl. (5,54%)

 

Valour Bitcoin (BTC) Zero SEK  (1,56%)

Xetra-Gold (12,29%)

WisdomTree Physical Silver (7,10%)

Sammanfattningsvis cirka 55% räntor, 23% aktier, 20% guld och silver och 2% bitcoin. Det vore förstås onödigt defensivt om det var den enda portfölj jag hade men jag har ju även en utdelningsportfölj som är cirka 3 gånger så stor, detta är tänkt att vara ett komplement med låg risk.

Fördelning känns ganska rimlig, möjligen kan jag öka aktier något och minska lite på räntor.

Utveckling hittills i år

Utvecklingen för portföljen hittills i år är +6,3%. Med alla ändringar som gjorts är det svårt att säga om det är bra eller dåligt. Men sett till den låga aktieandelen och svag utveckling för guld och silver känns det väl ganska okej.

Utveckling YTD för det olika innehaven

DNB Global Indeks (+19,32%)

PLUS Allabolag Sverige Index (+11,55%)

Avanza Emerging Markets (+28,91%)

Spiltan Räntefond Sverige (+2,09%)

Alfred Berg Nordic (+2,43%)

Case Högräntefond A (+4,00%)

Cicero Nordic Corporate Bond A (+2,05%)

IKC Avkastningsfond (+3,64%)

Lannebo High Yield (+3,16%)

Simplicity High Yield (+4,35%)

Storebrand High Yield Företagsobl. (+3,20%)

 

BITCOIN XBT  (-2,55%)

Xetra-Gold (+1,57%)

WisdomTree Physical Silver (-11,16%)

Man kan väl säga att det var en bra idé att plocka in lite aktiefonder tidigare i år också 😀. 

Guld och silver hade en fantastisk utveckling under 2025 vilket man inte kan säga i år, nästa år kanske...

Sett till silvers tidigare topp runt 120 USD ser det ganska billigt ut nu. Under 60 USD kommer jag sannolikt fylla på lite.

Utvecklingen för Spiltan Räntefond är som vanligt stabil men också ganska låg, landar troligen strax under 3% för helåret om trenden fortsätter.

Räntefonderna med lite högre risk har avkastat ganska bra hittills, med undantag för Alfred Berg Nordic och Cicero Nordic Corporate Bond .

Förändringar

Lite högre aktieandel skulle nog inte skada som sagt så ska jag ändra något är det väl att sälja en eller två av de högräntefonder som gått sämst och placera pengarna i aktiefonder istället. Är fortsatt rädd för USA så det lär bli mest Emerging markets och Sverige i så fall.

Det enda som hindrar mig är väl att det inte riktigt känns som köpläge i indexfonder just nu... men det tycker jag i och för sig nästan aldrig att det gör 😅.

Status utdelningsfonden

När jag skrev om utdelningsfonden för drygt ett år sedan bestod den av 94 enskilda aktier och det har nu minskat till 67 stycken. Som mest har det varit närmare 200 men det blev ohållbart för mig så jag har jobbat på att minska antalet succesivt och istället fylla på i framförallt utdelande fonder och ETF:er.

För att få fram listan behöver man lämna Avanzas app och för en gångs skull logga in på desktop och exportera sina innehav. Att logga in där ibland kan för övrigt rekommenderas då det finns all möjlig kul(?) statistik där som jag inte tror finns i appen. Eller så har jag bara inte hittat det där.

Hur som helst, jag fick en smärre chock när jag såg hur mycket mina insättningar varit i år. Eller snarare hur lite, det är nämligen minus 6000 kronor! Känslan är att jag har sparat ganska mycket men tydligen inte. Jag har även sparkontot på Avanza så det har inte gått dit heller. Vart har pengarna tagit vägen egentligen? Till framförallt extra amorteringar antar jag och så har jag gjort ett lite större uttag för en resa som inte blev av och som kommer föras tillbaka till kontot senare. Men ändå.

Nåväl, utvecklingen har varit bra för utdelningsfonden hittills i år (+15,28%) så det är väl också en anledning till att jag inte känt något större behov av att sätta in mer pengar.

Fördelning

För ett år sedan skrev jag att målet var minst 30% i fonder/ETF:er men gärna mer. Sagt och gjort, nu är fördelningen 40% fonder/ETF:er och 60% aktier. Är ganska nöjd med fördelningen men på sikt får det väl gärna bli 50/50.

Utdelande fonder

Fonderna är samma som för ett år sedan (utveckling hittills i år inom parents):

Aktiespararna Direktavkastning B (+9,87%)

Aktiespararna Global Direktavkastning B (+28,48%)

Storebrand Global Low Volatility B (+14,87%)

Fin utveckling för alla tre fonder i år med tanke på risknivån. Aktiespararna Global Direktavkastning sticker ut förstås, det här är ingen avkastning man kan räkna med i längden men det är kul så länge det varar 😀.

Utdelande ETF:er

Även ETF:er är de samma som för ett år sedan:

Franklin European Quality Dividend UCITS ETF (+11,68%)

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist (+17,60%)

XACT Nordic High Dividend Low Volatility (+11,32%)

UBS ETF (IE) S&P Dividend Aristocrats ESG Elite UCITS ETF (USD) A-dis (+10,29%)

VanEck Morningstar Developed Markets Dividend Leaders UCITS ETF (+16,04%)

Nöjd med utvecklingen även här i år. Hittills är det Vanguard All-World som gått bäst men nästa år kan det vara någon annan så att ha ett antal ETF:er är nog att föredra.

Utdelande aktier

Slutligen aktier då, som nu "bara" är 67 till antalet. Jag säljer av på oklara grunder, oftast när den sjunkit kanske 30%. Har den å andra sidan stigit 100% kan det också vara lockande att sälja av.

Direktavkastning för samtliga: 5,24%

Yield On Cost (YOC): 6,43%

Bäst sedan start:

Power Corp. Of Canada (+107,68%)

Swedbank A (+101,46%)

Allianz SE (+81,76%)

Sämst sedan start:

Pizza Pizza RoyaltyCorp (-23,01%)

Elisa (-17,23%)

Universal (-16,46%)

Lite lockande att sälja av Power Corp. Of Canada och placera pengarna i en fond eller ETF istället när direktavkastningen nu ligger under 3%. Min YOC är dock närmare 6%, om man nu ska ta hänsyn till det.

Av de som gått sämst är det bara Pizza Pizza som börjar närma sig en nivå då det kanske är dags att ta förlusten. Hög direktavkastning (7,5%) och månadsutdelning är lockande förstås men fortsätter kursen att sjunka hjälper inte det.

Samtliga aktier:

AXA

AbbVie

Acadian Timber Corp

Aker BP

Allianz SE

Altria Group

Atria A

BNP Paribas SA

Bank Of Nova Scotia

Bank of Montreal

Björn Borg

Bristol-Myers Squibb

Canadian Utilities Ltd.

CapMan

Cibus Real Estate

Coca-Cola

Consolidated Edison

Credit Agricole SA

DNB Bank

Danske Bank 

Decisive Dividend Corp

E. On SE

Elisa

Enbridge

Enel SpA

Europris

Fastpartner D

Fortum

Freenet AG

Gibson Energy Inc

Gjensidige Forsikring

Handelsbanken A

Kemira

Ltc Properties

Mandatum

NNN Reit

Nordea

Old Republic International

Omega Healthcare Investors

Orange.

Orkla

PepsiCo

Pfizer

Philip Morris

Pizza Pizza RoyaltyCorp

Power Corp. Of Canada

Prudential Financial

Realty Income REIT

Rogers Sugar Inc

SEB A

Sampo A

Sanofi

Swedbank A

Tele2 B

Telenor

Telia Company

Tieto

TotalEnergies

Tryg

UPM-Kymmene

Unilever ADR

Universal

Verizon Communications

Volati Pref

Vår Energi

W. P. Carey REIT

Öresund

Investerar i fysisk media

 

Jag tror det började med Switch 2. Jag har sedan tidigare en PS5 som primär spelkonsol och har ägt de flesta av Nintendos konsoler genom åren, dock inte Switch. Så när priset nu låg runt 5000 kronor under sommaren slog jag till. Med ett fullprisspel och en riktig handkontroll blir det visserligen runt 7000 kronor i slutändan.

Hur som helst, skivläsaren till min PS5 gav tyvärr upp för några år sedan och det är den gamla modellen där den inte går att byta så jag har inte brytt mig om att reparera den utan fått hålla till godo med att köpa spel digitalt. Visserligen mycket smidigt men ofta dyrare än att köpa fysiskt och framförallt går det förstås inte att sälja spelet vidare när man spelat igenom det. Sony har dock bestämt sig för att helt sluta med fysiska spel till playstation i början av 2028 pga "minskad efterfrågan". Jojo.

Nåväl, med en nyinförskaffad Switch 2 har jag kunnat köpa fysiska spel igen och upptäcker att jag har saknat det lite. Ett digitalt spel kan du inte sälja vidare, filosofisk fråga: äger du det då verkligen?

Vilket fick mig att börja fundera över alla streamingtjänster och frustrationen över att en film som man vet fanns på tjänst X för ett tag sedan är bortplockad när du väl vill se den. Eller i Amazons fall, ofta övergått från att ingå i abonnemanget till att nu vara köpfilm.

Lösningen? Fysisk media!

Det finns ett antal vägar att gå:

DVD

Upplösning: 480p

Pris: Mycket lågt

Introducerades 1996 och finns tyvärr(?) fortfarande kvar, något som förvånade mig när jag började intressera mig för det här. Dvs det släpps fortfarande nya filmer på DVD, just nu kan man t ex förboka The Mandalorian and Grogu på ginza för 159 kronor. Priset för Blu-ray är 179 så varför man skulle välja den 20 kronor billigare varianten är för mig obegripligt.

1997 har jag för mig att jag köpte ny TV vilket då var en CRT på 25". Det är typ en sån TV som DVD är gjord för och där ser det helt ok ut, ett riktigt lyft från VHS. På en modern TV som kanske är 55" eller ofta ännu större ser det.. mindre bra ut.

Fördelen är att det finns ett enormt utbud och priserna är mycket låga. De flesta större second hand som t ex Erikshjälpen har ofta hundratals DVD för cirka 10 kronor styck. Tyvärr gör bildkvalitén att jag försöker undvika DVD, undantag för om någon film inte skulle finnas på Blu-ray förstås.

SF Anytime

Upplösning: Varierar, oftast 1080p

Pris: Medel

Nej det är visserligen inte fysisk media men jag nämner det ändå, mest för att påpeka att streaming från SF eller andra streamingtjänster oftast ger en något sämre bild än Blu-ray. Även om det streamas i samma upplösning som Blu-ray (1080p) så är den kraftig komprimerad. En Blu-ray levererar data i 20-40 Mbit/s och streaming vanligen 5-10 Mbit/s. Hur stor skillnad man faktiskt ser i praktiken ska jag låta vara osagt.

Man vet inte hur länge SF Anytime kommer finnas kvar och vad som händer vid en eventuell nedstängning så man ska kanske inte bygga upp hela sitt filmbibliotek där. Men det finns ändå ett stort utbud av äldre film som oftast kostar 99 kronor eller mindre så som komplement kan det vara intressant.

Blu-ray

Upplösning: 1080p

Pris: Lågt/Medel

Introducerades 2006 och ger som sagt fortfarande bättre bild än streaming i många fall. Utbudet är stort och priserna är låga så det här är sweet spot för mig och det jag koncentrerar mig på.

I fysiska second hand är det tyvärr oftast 95% DVD bland filmerna och kanske några enstaka Blu-ray om man har tur. Priserna är dock ofta runt 20 kronor oavsett film så det går att göra fynd.

På Tradera finns ett enormt utbud även om priserna inte är riktigt lika låga. Pga fraktpriset på runt 59 kronor gäller det också att hitta en säljare med hundratals (eller tusentals!) Blu-ray och köpa kanske 10 filmer åt gången från samma säljare. När jag gjort det har det landat på i snitt 50 kronor/film inklusive frakt.

Slutligen finns det också ett ganska stort utbud av nya filmer till lågt pris, Ginza har i skrivande stund t ex cirka 1500 Blu-ray för max 99 kronor.

4K Ultra HD Blu-ray

Upplösning: 4K 😀

Pris: Högt

Slutligen lanserades 4K Ultra HD Blu-ray 2016. En mer nischad entusiastprodukt får man väl säga med både dyrare spelare och filmer. En 4K-spelare går på från cirka 3000 kronor och filmerna ligger oftast på 3-400 kronor. Utbudet begagnat är betydligt mindre och priserna ganska höga även där.

För att verkligen se skillnad mot Blu-ray på bör man också ha en stor modern TV och kort tittavstånd. 55 tum och normalt tittaavstånd som i mitt fall är på gränsen som jag har förstått det. Men det spelar inte så stor roll, jag tycker hur som helst filmerna är för dyra.

Om 20 år när vi alla har skärmar på 100 tum kanske jag tänker om men just nu nöjer jag mig med Blu-ray 😀.

Analysparalys

 

Det var länge sedan jag investerade nya pengar på börsen nu. Känns som jag mest säljer av aktier som jag av olika anledningar inte vill ha kvar och flyttar sedan till antingen sparkonto, räntefonder eller aktiefonder. Tyvärr i den storleksordningen också.

Anledningen är förstås kombinationen av nära ATH på världens börser kombinerat med, som man brukar säga, en orolig omvärld. Jag får inte ihop det så jag avvaktar och bygger på kassan i väntan på bättre tider. Eller ja, sämre tider på börsen blir det väl, beroende på hur man ser det.

Kassan är nu i alla fall uppe på cirka 18%. Av bekvämlighetsskäl förvaras den numera på Avanza Sparkonto med inte så imponerade 1,3% ränta.

I skrivande stund kan man få cirka 2,5% på annat håll så det är egentligen inte att rekommendera. Å andra sidan varierar portföljens värde betydligt mer under en förmiddag än de tusenlapparna jag skulle tjäna på att flytta. Och det är ju bara tillfälligt, jag ska snart använda dem 😉.

Denna månad ser det ut att bli en extraamortering på bolånet igen istället för börsen, årets tredje i så fall. Skulle i så fall hamna under 1,2 miljoner i lån och ha amorterat totalt över 200 000 på 18 månader. En sådan takt är troligen inte heller att rekommendera för de flesta, med det känns bra för mig.

Jag frågade AI (Google Gemini) om det finns något begrepp för att inte våga investera och fick följande svar:

Analysparalys (Analysis Paralysis): Du överanalyserar marknaden och letar efter den "perfekta" tidpunkten att gå in, vilket leder till att du blir helt passiv och inte investerar alls.

FOOP = Fear Of Over-Paying (Rädslan för att betala för mycket).

Kraschfrossa: Ett svenskt vardagligt uttryck för den akuta rädslan eller paniken för att marknaden ska rasa, vilket låser investerare från att agera.

Alla tre stämmer väl ganska bra in på mig, men kanske särskilt den första. Jag tänker för mycket istället för att bara månadsspara automatiskt.

Vilket också för mig in på de tre käcka tips AI också ger för att våga investera:

Månadsspara automatiskt: Genom att investera en fast summa varje månad (så kallat Dollar-Cost Averaging) köper du automatiskt både när börsen är dyr och när den är billig. Du slipper pricka toppen eller botten.

Bygg en robust pengamaskin: Investera i breda, billiga indexfonder eller globalfonder istället för enskilda aktier. Det minskar risken för att enskilda bolag går i konkurs.

Använd en riskprofil: Ha bara pengar på börsen som du kan avvara i minst 5–10 år. Det ger marknaden tid att återhämta sig om en krasch ändå skulle ske.

De första två skulle jag säga att jag jag gör och den första vågar jag ändå inte göra just nu så det verkar inte fungera för mig i alla fall.

För egen del tror jag bara det finns ett tips som verkligen skulle fungera, men som är lättare sagt än gjort: sluta följa nyheter 😀.

Spelpriser förr och nu

För en månad sedan skrev jag att det började närma sig köpläge på stockholmsbörsen och det visade det sig faktiskt också vara, sedan dess har börsen tuffat på och närmar sig nu återigen ATH. Utan att särskilt mycket egentligen har förändrats i Irankriget, inte till det bättre i alla fall 😅. Jag är därmed fortsatt försiktig, månadens sparande går in på sparkonto och räntefonder.

Dagens inlägg blir därför om något helt annat, nämligen priser på tv-spel genom åren 🤓. Jag kom att fundera över detta efter lanseringen av "nya" Neo Geo AES+. Jag säger "nya" eftersom det i princip är samma maskin som släpptes 1990(!), den största skillnaden är väl att denna har HDMI-port så den går smidigt att koppla in i en ny tv.

Det släpps samtidigt också 10 spel till konsolen, på en rejäl kassett precis som under 90-talet och dessa fungerar också i den gamla Neo Geo.

Den som inte spelat väldigt länge och/eller har ett stort intresse för retrospel förstår troligen inte hur coolt detta är. 

På 90-talet fanns det dels t ex SNES som man kunde spela hemma och så fanns det arkadhallar där man kunde spela spel som liksom visade hur spelen kanske kommer kunna se ut hemma om 3 år.

Men i teorin kunde man också spela arkadspelen hemma genom att köpa en Neo Geo. Det enda problemet var priset. Vid lanseringen kostade maskinen 6000 kronor i Sverige vilket i dagens penningvärde är cirka 12 000 kronor. 

Och sedan gick spelen loss på mellan 1500 - 2500 kronor, dvs 2500 - 4500(!) i dagens penningvärde.

Spelen till SNES var förvisso också dyra, 700-800 kronor eller ungefär 1200-1400 i dagens penningvärde. Så även om man kan tycka att spelen till  t ex PS5 är dyra idag har de egentligen blivit billigare.

En förklaring till priserna var hur stora spelen är rent minnesmässigt, medans spelen till SNES var 32 Megabit eller som mest 48 marknadsfördes Neo Geo som "Max 330 Mega" dvs den skulle klara av spel på upp till 330 Megabit. I slutet av konsolens livslängd kom det till och med spel på över 700 Megabit.

Så, åter till "nya" Neo Geo AES+, den lanseras för det lite mer överkomliga 249 USD vilket jag var rädd skulle innebära runt 3000 kronor i Sverige men det visade sig landa på runt 2200 kronor. Spelen ligger på 900 kronor vilket är ungefär vad ett nytt PS5-spel brukar kosta digitalt. I det här fallet får man förstås en lite mer koncentrerad spelupplevelse men också en rejäl box, kassett och manual(!).

Å andra sidan kan man också spela alla de här spelen på massa andra sätt, har man en PS5 finns de flesta t ex att köpa digitalt för överkomliga 79 kronor styck. Rent rationellt kan det alltså vara svårt att motivera ett köp men det är väl ändå något speciellt att spela på riktig hårdvara med den där enorma handkontrollen antar jag. Så till slut blev det en förbeställning på ett styck svart Neo Geo AES+ och ett Metal Slug för totalt cirka 3000 kronor.

Många verkar resonera likadant, det släpps även en "Ultimate Edition"-utgåva med alla tio spel och lite annat för cirka 10 000 kronor. Den är redan slutsåld.

Köpläge?

                               

Det förra inlägget avslutade jag med att jag nog vill se minst 10% nedgång från toppen innan jag börjar köpa igen. Be careful what you wish for... efter gårdagens nedgång på stockholmsbörsen är det precis vad som har hänt.

Det ser därmed ut att vara ett bra köpläge på åtminstone Stockholmsbörsen just nu. På lång sikt förstås, det kan alltid gå ner mer.

OMXSPI är för närvarande -4,71% i år medans mina egna portföljer har utvecklats så här:

Multi Asset: +0,95%

Utdelningsfonden: +3,35%

Utdelningsfonden som består av 100% aktier har alltså klarat sig betydligt bättre än Multi Asset som mest innehåller räntefonder, guld och silver.

Att silver var volatilt  visste man väl sen innan men nu har det snart tappat 50% sedan toppen. Nedgången för guld är ungefär 20% sen toppen så det har inte heller fungerat särskilt bra som skydd den här gången.

Portföljen innehåller också 10 olika räntefonder (där AMF Räntefond Mix och Spiltan Räntefond Sverige är betydligt större innehav än de andra) , så här har de utvecklats i år:

AMF Räntefond Mix: -1,14%
Spiltan Räntefond Sverige: +0,54%

Alfred Berg Nordic: -0,01%
Atlant Opportunity: -0,13%
Case Högräntefond A: +0,83%
Cicero Nordic Corporate Bond A: -0,52%
IKC Avkastningsfond: +0,69%
Lannebo High Yield: +0,38%
Simplicity High Yield: +0,78%
Storebrand High Yield Företagsobl.: +0,62%

Vad som sticker ut är väl framförallt att ett av de större innehaven (AMF Räntefond Mix) har backat drygt 1%. Det är under en väldigt kort tidsperiod men tittar man på lite längre sikt  ser det verkligen inte bra ut där heller. Eller vad sägs om -2,53% de senaste fem åren eller bara +16,29% sedan starten 2012?

Jag har tror jag har sagt förut att i teorin är det en mycket bra fond med spridning över olika löptider och valutor men i praktiken levererar den inte. Så nu ger jag nog upp på den här fonden. Igen 😅.

Jag var lite tveksam när jag tog in Atlant Opportunity pga den höga avgiften om 1,57% och den har hittills inte levererat heller, avgiften har ätit upp all eventuell avkastning. Historiskt ser det heller inte fantastiskt ut så jag ger upp även på denna fond.

Sammanfattningsvis har i alla fall 6 av de 10 räntefonderna tuffat på ungefär som vanligt i år vilket väl inte är så illa.

Säljer

Jag planerar alltså att sälja:

AMF Räntefond Mix

Atlant Opportunity

Köper

PLUS Allabolag Sverige Index

WisdomTree Physical Silver

Övriga räntefonder

Sparkonto

PLUS Allabolag Sverige Index är som sagt ner -10% sedan toppen i år vilket automatiskt innebär ett köpläge.

Silver har nästan halverats från toppen på 120 USD till i skrivande stund 68 USD så så länge det håller sig runt 70 eller lägre är det lockande att fylla på lite.

När jag nu säljer två räntefonder kommer jag också fylla på lite i de åtta som är kvar.

Slutligen kommer den största delen från försäljningen faktiskt gå in på sparkontot. Dels istället för räntefond och dels för att kunna köpa mer om nedgången fortsätter.

Pillar i portföljerna

Ibland undrar jag varför jag gör upp planer för hur jag ska investera när jag sedan ändå inte kan följa dem. Men bättre att ha en plan som man inte följer än ingen plan alls som man brukar säga.

Jag hade ju bestämt mig för att inte ha några aktier i Multi Asset-portföljen men efter förra inlägget om hur man "egentligen" bör spara på börsen fick jag feeling och har börjat köpa så smått i just de tre fonderna, dvs:

DNB Global Indeks

PLUS Allabolag Sverige Index

Avanza Emerging Markets

Med en twist givetvis, jag har nämligen hittills viktat dem ungefär lika stora. De utgör också i dagsläget bara cirka 15% av Multi Asset-portföljen. På sikt ska det väl bli lite mer, kanske 20% eller varför inte 40% så är jag tillbaka i fördelningen av en Golden Butterfly igen.

Har också pillat lite i PPM och tjänstepension och minskat ytterligare på USA-exponeringen.

PPM:

55% AP7

20% Sverige

15% Emerging Markets

10% Europa

Tjänstepension:

60% Globalfond

20% Emerging Markets/Asien

20% Sverige

Silverpriset kraschade med nära 50%(!) på några dagar för ett tag sedan vilken blev en påminnelse om vilken volatil tillgång det faktiskt är. Jag sålde ingenting då men vågade inte köpa mer heller. Däremot har jag skalat av litegrann när det har studsat upp över 90 USD nu. På lång sikt tror jag på silver men jag vill nog inte ligga för tungt i en tillgång som kan gå ner 50% på kort tid.

Guld har betett sig betydligt mer stabilt men risken för bubbla finns väl där också så jag skalar av även här när det kommer nya toppar. 

Veckan före Irankriget startade noterade jag ATH för aktiedelen i portföljen och valde därför att sälja av några procent. För en gångs skull med bra timing verkar det som, även om man nu förstås önskat att man sålt mer 😅.

Historiskt har jag ofta sålt bort mig lite i nergångar men ska försöka undvika den här gången så jag varken köper eller säljer just nu. Jag vill nog se lite större nedgång innan jag börjar köpa, minst 10% nedgång från toppen i alla fall.

Hur man (egentligen) bör investera på börsen

 

Sedan många år gör RikaTillsammans i början av året en sammanställning över de bästa fonderna att investera i och så även i år.

Har man följt RT under ett antal år kan man se att portföljsammansättningarna har förenklats betydligt de senaste åren. Jag kanske minns fel men jag har för mig att listan över vilka fonder man skulle ha i en "avancerad" portfölj ett tag i alla fall var över 10 stycken. 

Ett tag rekommenderades också 10-15% guld i portföljen vilket hade varit fantastiskt under 2025 men kanske lite spekulativt på längre sikt så det är borta nu.

Nu är man nere på 1-3 fonder. Aktiedelen i sitt sparande bör nu enligt RT bestå av:

70-100% Global indexfond (t ex DNB Global Indeks)

0-20% Svensk indexfond (t ex PLUS Allabolag Sverige Index)

0-10% Övrigt (t ex Avanza Emerging Markets)

Så om man vill kan man alltså lägga hela sitt sparande i en global indexfond, som överkurs kan man lägga 20% i Sverige istället och som ytterligare krydda kan man lägga de sista 10% i t ex tillväxtmarknad eller något helt annat så som enskilda aktier.

Men räntor då?  Här har man tidigare på RT haft ganska avancerade portföljer med ett antal olika räntefonder med olika egenskaper. Nu har man i princip gett upp och rekommenderar i första hand ett vanligt sparkonto med hög ränta istället vilket jag tror är helt rätt för de flesta 😀.

I stort sett håller jag alltså med om att det är ungefär så här ett långsiktigt sparande bör se ut och det är också ungefär så jag själv har placerat PPM och tjänstepension.

Fördel: det kommer högst troligt att bli väldigt bra på lång sikt. Nackdel: det är ett väldigt tråkigt sätt att spara på.

Det är väl en av anledningarna till att jag i mitt privata sparande har en mängd olika fonder, ETF:er och enskilda aktier. Det gör sparandet roligare och därmed mig också mer motiverad till att spara.

Det ger förstås ändå en tankeställare om att jag har gjort det lite väl krångligt för mig och jag jobbar på att minska antalet enskilda aktier till förmån för fonder och ETF:er istället. I den senaste sammanställningen i augusti 2025 var det 94 stycken och nu tror jag att det börjar närma sig 70 stycken...

Resultat 2025

Under 2024 lönade det sig att investera globalt och i år har förhållandet pga valutaeffekter istället varit det omvända.

Relevanta jämförelseindex beroende på hur man investerat:

OMXS30: +16,10%
OMXSPI: +9,54%

DJ USA: +15,89%
Lysa Aktier Bred: +4%
Storebrand Global All Countries: +2,75%

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist: +9,79%
XACT Nordic High Dividend Low Volatility: +15,67%

Har man investerat så som man "ska" göra enligt de flesta experter (dvs brett i en billig globalfond) så har man fått en avkastning runt 2-4%. Stämmer för övrigt ganska bra med medianavkastningen för Avanzas kunder som under året har legat på 1,7 - 2,7% beroende på län.

Har man istället investerat 100% i svenska indexfonder bör man istället ligga 10-20% plus för året.

Tittar man på avkastningen för de två  ETF:erna längst ner i listan kan man tycka att utdelningsinvesterare bör hamna runt 10-15% för året.

Mina egna portföljer hamnade på +5,89% respektive +13,78%

Utdelningsfonden +5,89%

Breda ETF:er och fonder med fokus på utdelning har som sagt avkastat betydligt bättre än så här under 2025 så helt nöjd med resultatet är jag väl inte. Portföljen består av cirka 70% enskilda aktier och det är alltså det som har dragit ner avkastningen för året. 

2024 gick dock portföljen bättre än sina jämförelseindex så det är nog tyvärr inte så enkelt som att placera allt i ETF:er och fonder kommer leda till högre avkastning på sikt. Att minska andelen enskilda aktier något är nog ändå troligen en god idé.

Multi Asset +13,78%

Portföljen som egentligen är tänkt att vara en lågriskportfölj utklassade aktieportföljen även i år. Den bestod under större delen av året av 50% aktier men sedan några månader tillbaka innehåller den bara räntor, guld och silver (och lite bitcoin).

Spiltan räntefond och AMF Räntefond mix avkastade båda runt 3% vilket väl är godkänt och ungefär som förväntat. 

Högräntefonderna mellan 4 och 7 procent vilket jag skulle vara mycket nöjd med om det fortsätter så.

Slutligen guld +49% och silver +129%(!) vilket förstås står för det mesta av avkastningen i portföljen.

Strategi 2026

När året går mot sitt slut brukar det vara ett bra tillfälle att se över sin ekonomi inför kommande år. Eller en ursäkt att ändra om lite mer än vanligt om man så vill.

Portföljer 

I dagsläget har jag här 75% aktier (utdelningsfonden), 25% Multi Asset (räntor, guld, silver) och 5% på sparkonto.

Jag justerar det något nu till:

70% Utdelningsfonden

20% Multi Asset

10% Sparkonto

Jag har testat mig fram lite med att ha ett ganska lågt belopp på sparkontot, men det verkar inte passa mig riktigt även om det förstås är det mest rationella. 

Förutom en eventuell AI-bubbla eller vad som nu kommer orsaka nästa krasch på aktiemarknaden börjar det nu också pratas så smått om en räntebubbla.

Flera av högräntefonderna jag har har avkastat 5-6% per år under en längre tid och man kan fråga sig hur längre det kan pågå. Tills räntorna börjar stiga igen är väl svaret så jag minskar lite här också till förmån för sparkontot.

Guld och silver har gått otroligt starkt i år och det får stanna i portföljen. Jag sålde av ungefär 1/3 av guldet för ett tag sedan och sedan dess har det återhämtat sig något. Köper mer om priset skulle närma sig 3000 USD men kommer troligen inte sälja mer på ett bra tag.

Silver har faktiskt gått ännu bättre än guld och handlas i skrivande stund på ATH runt 58 USD. Här har jag inte ett lika stort innehav som i guld men skalar av lite smått på de här nivåerna.

Pension

Tjänstepensionen får behålla den fördelning jag gjorde 2021 dvs 70% globalt, 20% Sverige och 10% tillväxtmarknader.

I PPM har jag nu justerat något till 70% AP7, 10% Sverige, 10% Europa och 10% tillväxtmarknader.

70% Globalfond känns som en ok fördelning, spricker AI-bubblan klarar sig portföljerna förhoppningsvis lite bättre och gör den inte det så har man ändå ganska stor exponering mot USA.

Bolån

Mitt bolån är uppdelat i två delar, bundet på 3,49% och den rörliga delen är nu nere på 2,67%. Jag band hälften i januari på 5 år så det är således snart bara 4 år kvar på det. Idag tror jag att jag kan få 3,29% på 5 år så att binda nu hade varit något bättre timing men jag har fortfarande inte ångrat det.

Till en början hade en jag en tanke om att amortera 5000/månad vilket är ganska högt (drygt 4%) givet lånets storlek. Jag amorterade sedan ganska kraftigt i början av året och justerade därmed snabbt upp det till att amortera 100 000 under året.

Nu när året snart är slut kan jag konstatera att det kommer landa på 140 000😅.

En strategi som kanske inte är att rekommendera men den passar mig. Har man möjlighet tror jag inte det är så dumt att amortera aggressivt de första åren. Belåningsgraden hamnar nu på precis 70% vilket innebär att jag skulle kunna ändra månatliga amorteringar från 2% till 1% om jag skulle vilja.

Nästa steg är förstås att komma ner till en belåningsgrad om 50% för att kunna sluta med automatiska månadsamorteringar om man så vill.

Jag kommer troligen fortsatt ha som mål att amortera 100 000/år tills jag kommer dit, efter det kan man kanske ta det lite lugnare 😀. 

Pensionsöversikt 2025

 

Trots att jag är intresserad av ekonomi brukar jag av någon anledning ha svårt att komma ihåg pensionens alla olika delar, vilket jag inte tror jag är ensam om. Jag skrev relativt utförligt om det i det här inlägget men nedan följer en sammanfattning uppdaterad med de val jag har gjort.

Inkomstpension

16% av månadslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp sätts av varje månad. Inkomstbasbeloppet för 2025 är 80 600 kronor vilket innebär att taket blir en månadslön på 50 375 ( (7,5x80 600)/12) kronor. Inkomstbasbeloppet räknas normalt sett upp med några tusen kronor varje år.

Förutom att försöka höja sin lön till maxtaket så fort som möjligt går den här delen inte att påverka. Vid en månadslön på 50 375 eller med avsätts därmed 8 060 kronor varje månad.

Premiepension 

Kanske den mest kända delen av pensionen? 2,5% av månadslönen sätts av till detta med samma maxtak som för inkomstpensionen. Här väljer man själva bland ett antal fonder var pengarna ska placeras i.

Har man långt kvar till pensionen brukar 100% AP7 aktiefond vara det som rekommenderas. Jag har själv ambitionen att ha det men brukar tyvärr(?)  göra lite justeringar ibland. 

Tidigare i år ändrade jag till 75% AP7 Aktiefond, 15% Europa och 10% Sverige. Det såg länge ut att vara ett bra beslut men i skrivande stund ser det faktiskt ut som jag skulle fått någon procent bättre avkastning för året om jag bara legat kvar i AP7 Aktiefond...

Trots det känner jag mig inte riktigt bekväm med att placera 100% i AP7 Aktiefond just nu pga den stora koncentration av Amerikanska AI/tech-bolag i fonden. Så det blir troligen en liknande fördelning för 2026.

Tjänstepension

Jag har varit statligt anställd nästan hela mitt yrkesliv och är född före 1988 vilket då innebär att jag tillhör PA 16 Avdelning 2.

I mitt fall innebär det att 2% av inkomsten placeras i Kåpan Tjänste som är en traditionell försäkring, dvs den har lägre risk och aktieandel än vad man kan ha i en fondförsäkring. Den här delen går inte att påverka.

Är man under 55 år består den av 50-65% aktier och resten räntor och fastigheter och vid ökande ålder minskas aktieandelen. Helt okej om man är över 55 men är man yngre hade mer aktier förstås varit att föredra. Men det är som det är.

Sedan 2016 går 2,5% av inkomsten dock till en valbar del där man kan välja mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. 2021 bytte jag till AMF och har faktiskt inte ändrat fonder sedan dess utan de är fortfarande:

70% AMF Aktiefond Global

10% AMF Aktiefond Småbolag

10% AMF Aktiefond Sverige

10% Aktiefond Tillväxtmarknader

Är fortsatt ganska nöjd med fördelningen här, vill inte ha 100% Globalfond här heller.

Kåpan flex

Nytt från 2024 är att även de födda före 1988 nu får avsättningar till "Kåpan flex" om 1,5% av lönen varje månad.

Under 2026 höjs den dessutom i två steg till totalt 1,7% och på sikt (oklart hur lång) är ambitionen att den ska höjas till 2%.

Kåpan flex är en traditionell försäkring (se ovan) och går därmed inte att flytta eller påverka.

Förmånsbestämda delen (tidigare förmånsbestämd ålderspension?)

Jag förstår fortfarande inte den här delen riktigt. Enligt SPV faller den ut om man har ett pensionsunderlag som är över 7,5 inkomstbasbelopp, dvs en lön på över 50 375 kronor. 

Om pensionsunderlag skriver SPV: "Förenklat är pensionsunderlaget medelvärdet av de pensionsgrundande löner en person har haft de fem sista åren innan pensionering.".

Det är bara det att när jag loggar in på SPV visas mitt pensionsunderlag som högre än vad min nuvarande årslön är... och jag kan inte se något om den förmånsbestämda delen. Så jag förstår verkligen inte. Nästa år kanske 😀.

Sammanfattning

Så sammanfattningsvis är detta vad som avsätts varje månad på en lön som kommer upp i maxbeloppet för avsättningar till inkomstpension och PPM:

16% Inkomstpension (8 060 kronor)

2,5% PPM, 100% aktier (1 260 kronor)

2% Tjänstepension traditionell , 50-65% aktier (1008 kronor)

2,5% Tjänstepension valbar, 100 % aktier (1 260 kronor)

1,5% Tjänstepension traditionell , 50-65% aktier (756 kronor)

Totalt 24,5% av lönen eller cirka 12 340 kronor.

Av detta är det dock en ganska liten del (cirka 5,5% eller 2770 kronor) som placeras i aktier varför det är en god idé att välja så mycket aktier man kan i de fall man har möjlighet.

 

After the gold rush #2

 

Att ha guld i sin portfölj har länge varit ett sätt att sänka sin risk, när börsen går ner tenderar guld att gå upp, eller i alla fall inte gå ner lika mycket. I teorin ska guld vara en trygg investering som över tid ger en avkastning ungefär i nivån med inflationen.

I oroliga tider och/eller när penningmängden ökar mer än vanligt kan man väl tänka sig att också guldpriset gör det, men kanske inte hur mycket som helst. Men det är vad som har hänt på senare år.

Det tog tusentals år för guldpriset att nå upp till 2000 USD och sedan bara ett fåtal år att dubbleras till 4000 USD, rimligt?

Till slut kom så ett fall på -5% under veckan och sedan några procent till. Trots det ligger priset fortfarande över 4000 USD, i skrivande stund 4113 USD.

Jag började skala av mitt innehav så smått redan vid 2200 USD och har sedan fortsatt med det hela vägen upp. Jag har hittills bara sålt av 1-2% varje gång så det har snabbt återhämtat sig.

Efter fallet i veckan började jag dock fundera på hur länge det kan fortsätta så här och valde att sälja av cirka 1/3 av innehavet.

Fortsätter det upp (högst troligt) har jag fortfarande kvar en ganska stor position ändå och fortsätter det ner är jag glad att jag sålde av en del i tid. Win-win.

Mitt innehav i Xetra-Gold ETC är nu +125% sedan start. Köper mer gör jag nog inte förrän guldpriset når cirka 3000 USD, om/när det nu händer.

Pengarna från försäljningen placeras i räntefonder och på sparkonto. Utvecklingen för de 8 högräntefonderna som köptes in för cirka en månad sedan ser lovande ut för övrigt, samtliga ligger på plus i snitt cirka 0,5% sedan köp och 4-5% sedan början på året.

Räntan på Avanzas sparkonto är nu bara 1,3% så jag försöker att inte ha så mycket där men det är svårt, det är något visst med att ha pengar tillgängliga helt utan risk ändå 😀.

En snabb googling ger att man kan få  över 1% mer än så hos andra aktörer men jag prioriterar just nu smidigheten med att ha allt samlat på Avanza och att snabbt kunna flytta pengar mellan konton framför det. 

Utdelning från Trine varje månad

Jag har länge gillat Trine som en alternativ investeringsplattform. I korta drag går det ut på att finansiera lån till solenergiprojekt i utvecklingsländer. Löptiden är vanligen 5-7 år och räntan 5-8%.

För någon månad sedan införde Trine en förändring som gör att det av någon anledning inte länge går att ha pengar innestående på sitt konto hos Trine i mer än en månad. Sedan måste de antingen tas ut eller återinvesteras i nya lån.

Tidigare kunde man vänta några månader tills det hade ackumulerats en lite större summa och sedan investera den i ett nytt lån men det går alltså inte längre. Man kan välja att Trine automatiskt återinvesterar det som finns på kontot varje månad men då tappar man ju lite kontrollen över vad man investerar i.

Jag valde därför alternativet att få utbetalning varje månad så nu kommer det in en slant från Trine varje månad på bankkontot, den här månaden blev det cirka 130 euro. Avstämning görs den första varje månad och sedan kan de ta en bankdag till eller två innan pengarna är på kontot.

Vid ett tidigare svagt ögonblick eller två har jag skrivit att jag dels siktar på att komma upp i 10 000 euro i portfolio value hos Trine (pga bonusnivåer) och dels att jag troligen aldrig kommer ta ut pengarna. Så blev det alltså inte.

Angående bonusnivåerna är jag lite osäker på om de inte används alls längre eller om det bara är för vissa lån, det verkar hur som helst ha minskat i betydelse så det känns inte som något att sträva efter längre.

Portfolio value (dvs ännu ej tillbakabetalade lån) är just nu cirka 7 000 euro och totalt har jag investerat cirka 13 000 euro i Trine.

Jag har inte bestämt mig riktigt för om jag kommer investera i några fler lån eller bara låta de betalas ut från och med nu. Jag har investerat i Trine i snart 7 år och ligger bland de topp 10% som har investerat mest så det kanske kan räcka nu 😀.

Det ser i så fall ut att bli cirka 100-150 euro/månad i utbetalning de kommande 5 åren och sedan minska ganska kraftigt när bara lånen med löptider på 15(!) år är kvar:

Och jag höll nästan på att glömma, om du vill testa Trine och använder följande länk så får både du och jag 25 euro att investera för.

Köpt högräntefonder

Som jag nämnde i det förra inlägget börjar räntan på sparkonton bli lite väl låg nu så jag har börjat titta på andra alternativ med låg risk, eller i alla fall med lägre risk än aktier.

Jag landade i att Multi Asset-portföljen numera ska bestå av ungefär 1/3 guld + silver, 1/3 räntefonder och en 1/3 högräntefonder.

De räntefonder jag hade sedan tidigare var AMF Räntefond Mix och Spiltan Räntefond Sverige och dessa får vara kvar och utgöra en tredjedel av portföljen.

För guld och silver får Xetra-Gold och WisdomTree Physical Silver vara kvar.

Och den sista tredjedelen ska som sagt bestå av högräntefonder. Jag tycker fortfarande räntefonder är svårt så jag använder ungefär samma taktik som när jag köper utdelningsaktier, jag vet inte vilka som kommer gå bra i framtiden... så jag köpte 8 stycken.

För att välja ut fonder har jag helt enkelt tittat på historisk utveckling de senaste 3 och 5 åren. Det är väl inte att rekommendera då det inte säger så mycket (eller rent av ingenting?) om framtiden men jag tycker inte jag har inte så mycket annat att gå på.

Nåväl, dessa mer eller mindre slumpmässigt utvalda högräntefonder blev det i alla fall:

Alfred Berg Nordic 

Atlant Opportunity

Case Högräntefond A

Cicero Nordic Corporate Bond A

IKC Avkastningsfond

Lannebo High Yield

Simplicity High Yield

Storebrand High Yield Företagsobl. 

Avgiften ligger i det flesta fall runt 1% vilket egentligen är i högsta laget. Billigast är Storebrand High Yield Företagsobl. som bara har 0,52% i avgift.

Atlant Opportunity (som väl tekniskt sett är en hedgefond) sticker ut åt andra hållet och har en avgift på hela 1,61%. Avgiften är dessutom prestationsbaserad så den kan bli ännu lite högre om fonden presterar bra ett år. Återigen är det historisk avkastning som lockar med fonden men är det nån jag ska välja bort ur listan är det väl kanske den här.

Förväntad avkastning årligen för de "vanliga" räntefonderna (Spiltan Räntefond och AMF Mix) är väl cirka 2-3 procent och 4-5 procent för högräntefonderna. För guld och silver, högst oklart på kort sikt men på längre sikt bör det väl ligga där någonstans de också.

Jag har flyttat över det mesta jag hade på sparkontot till den här portföljen istället och har nu ett historiskt lågt belopp på sparkontot, kan inte minnas när det det var ett femsiffrigt belopp senast. 

Rent rationellt börjar väl buffert/sparkonto spela ut sin roll när man har lite större belopp investerat. Behöver man pengarna kan man sälja av lite istället för att låta pengarna ligga på ett sparkonto i flera år. Som vanligt är det dock en annan sak emotionellt så vi får väl se hur länge jag klarar av att ha det så 😏. 

All in utdelning.

I det förra inlägget funderade jag över om jag skulle gå över helt till utdelningsaktier och så blev det också förstås, har man skrivit om det har man väl i de flesta fall redan bestämt sig.

Anledningen jag angav var för att skydda mig själv mot min egna misstag då jag historiskt har haft en tendens att sälja av "vanliga" fonder under nedgång men inte gjort det med utdelande aktier eller ETF:er.

Det är en anledning förstås men det går att hitta ett antal till:

* En globalfond består numera av över 70% USA varav över 20% utgörs av 7 övervärderade(?) techbolag

* AI-bubblan

* Index-bubblan

* Utdelningsaktier är mer defensivt och brukar inte gå ner lika mycket vid stora börsnedgångar. Och jag gillar inte nedgångar.

* Det är kul med utdelning 😀

Är man orolig över de tre första punkterna (vilket jag är) går de förstås att komma runt på andra sätt än att just koncentrera sig på utdelning men det här är mitt sätt. Med AI-bubblan menas helt enkelt att många företag inom AI är övervärderade just nu och med index-bubblan att allt mer kapital investeras i indexfonder vilket driver upp värderingarna ännu högre.

Köpt och sålt

Nåväl, vad jag har gjort rent praktiskt är att sälja av följande fonder i Multi Asset-portföljen:

Storebrand Global All Countries
Storebrand Europa
Spiltan Aktiefond Investmentbolag
PLUS Allabolag Sverige Index

Och istället placerat pengarna i Utdelningsportföljen där jag har fyllt på i befintliga aktieinnehav och även köpt in ett antal nya ETF:er och utdelande fonder.

Man kan kanske säga att det finns tre olika typer av utdelande fonder och ETF:er:

1. Vanliga indexfonder med utdelning

2. ETF:er som använder en optionsstrategi för att generera utdelning

3. Fonder/ETF:er som placerar i aktier med hög utdelning

Kategori 1 förstår jag inte vitsen med riktigt, en vanlig kritik mot utdelningsinvesteringar är att man bara flyttar pengar från den ena byxfickan till den andra och det kan jag förstå i det här fallet. Det skulle väl vara om man lever på sina utdelningar då möjligen.

Kategori 2 verkar mycket populär bland utdelningsinvesterare, eller i alla fall bland de som lever på sina utdelningar. Jag förstår ärligt talat inte strategin fullt ut så jag avvaktar tills vidare.

Kvar blir då kategori 3 som helt enkelt investerar i bolag med hög utdelning och därmed också med låg volatilitet och det är sådana fonder och ETF:er jag har valt:

Fonder

Aktiespararna Direktavkastning B

Aktiespararna Global Direktavkastning B

Storebrand Global Low Volatility B

Aktiespararna Direktavkastning B består av de 21 bolag som har högst direktavkastning bland de 60 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. En väldigt smal fond alltså men ett enkelt sätt att få exponering mot svenska högutdelare.

Aktiespararna Global Direktavkastning B är en globalfond med fokus på utdelande bolag med lite annan fördelning än vanliga indexfonder, bland annat "bara" 55% USA och 10% Japan.

Detsamma gäller för Storebrands fond som lägligt nog kommer ta bort gränsen på 100 000 kronor för den första investeringen i fonden på måndag 1/9. När de väl har gjort det kommer jag börja köpa in mig i fonden.

ETF:er

Sedan tidigare hade jag:

Franklin European Quality Dividend UCITS ETF

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist

XACT Nordic High Dividend Low Volatility

Och har nu lagt till:

UBS ETF (IE) S&P Dividend Aristocrats ESG Elite UCITS ETF (USD) A-dis

VanEck Morningstar Developed Markets Dividend Leaders UCITS ETF

Även dessa har en väldigt annorlunda fördelning mellan länder jämfört med en globalfond med bara cirka 15-20% USA.

Fördelning

Tanken är nu att jag ska ha ungefär 75% av mitt sparande i utdelningsfonden och resterande 25% i Multi Asset-portföljen och på sparkonto.

Multi Asset-portföljen innehåller numera alltså inga aktier utan bara guld, silver, räntor och (väldigt) lite bitcoin. Räntefonderna Spiltan Räntefond Sverige och AMF Räntefond Mix går helt okej och ser väl ut att avkasta runt 3% för helåret om trenden håller i sg. 

Med en ISK-skatt på nära 1% blir det dock inte mycket till avkastning så jag har börjat snegla på högräntefonder (high yield) och plockat in ett antal i portföljen, mer om det i kommande inlägg...

Strategi

Jag tycker själv att det känns som jag ändrar strategi lite väl ofta men går man tillbaka till bloggens allra första inlägg för snart sju år sedan kan man konstatera att det mesta är sig likt. Det var fokus på utdelningar då också, tillsammans med guld och en del räntefonder. Många av aktierna och fonderna jag listar där äger jag nu också.

Sen var det mer fokus på fonder ett tag innan jag startade portföljen utdelningsfonden i maj 2021samtidigt som jag hade en portfölj med indexfonder. Så nu är jag väl mer eller mindre tillbaka där jag började.

Aktier

Antalet aktier i utdelningsfonden fortsätter sjunka så smått, vid förra uppdateringen var det 99 stycken och nu är det 94. Tidigare hade jag också ett mål att ha minst 20% placerat i ETF:er/fonder vilket jag nu har höjt till 30%. Mer är troligen bättre på sikt.

Nedan listas samtliga aktieinnehav:

2020 Bulkers

AbbVie

Acadian Timber Corp

Aker BP

Allianz SE

Altria Group

Amcor

Atria A

AXA

Axfood

Bank of Montreal

Bank Of Nova Scotia

Basf SE

Betsson B

Bilia A

Björn Borg

BNP Paribas SA

Bristol-Myers Squibb

Canadian Imperial Bank Of Commerce

Canadian Utilities Ltd.

CapMan

Cibus Nordic Real Estate

Cloetta

Coca-Cola

Community Trust Bancorp

Consolidated Edison

Credit Agricole SA

Danske Bank 

Decisive Dividend Corp

Digital Realty Trust

DNB Bank

E. On SE

Elisa

Enbridge

Enel SpA

Essity B

Europris

Fastpartner D

Fortum

Freenet AG

Gibson Energy Inc

Gjensidige Forsikring

Handelsbanken A

Johnson & Johnson

Kemira

Kesko A

Kimberly-Clark

Kone B

Kraft Heinz

Ltc Properties

LVMH Moet Hennessy Louis Vuitton

Mandatum

NAXS

NNN Reit

Nordea Bank

Novo Nordisk B 

Old Republic International

Omega Healthcare Investors

Orange.

Orkla

PepsiCo

Pfizer

Philip Morris

Pizza Pizza RoyaltyCorp

Power Corp. Of Canada

Prudential Financial

Realty Income REIT

Rogers Sugar Inc

Sampo A

Sanofi

Scandinavian Tobacco Group

Sdiptech Pref

SEB A

Securitas B

Solstad Maritime

Storebrand

Swedbank A

Tele2 B

Telefonica S.A

Telenor

Telia Company

Tietoevry

Tokmanni Group

TotalEnergies SE

TRATON SE

Tryg

Unilever

Universal

UPM-Kymmene

Verizon Communications

Volati Pref

Vår Energi

W. P. Carey REIT

Öresund

 

 

All in utdelning?

 

Förutsägelser är svåra att göra, särskilt de som handlar om framtiden. I det förra inlägget för drygt tre månader sedan tyckte jag det verkade osannolikt att det skulle bli en lugn sommarbörs pga att tullpausen skulle löpa ut i juli. 

Nu har den (väl? Det är svårt att hänga med i alla turer) passerat och börsen har bara fortsatt stiga. För tre månader sedan vara en globalfond -13% för året, i skrivande stund är Storebrand Global All Countries -0,78% dvs nästan helt återhämtad.

Mina egna portföljer med lägre risk ser några procent bättre ut:

Multi Asset: +2,32%

Utdelningsfonden: +4,34%

Skulle uppgången fortsatta lär de dock bli omsprungna av globalfonden och har väl redan blivit det av svenska indexfonder.

Under april och maj skalade jag också av några procent av portföljen och försökte köpa tillbaka billigare. Det fungerade ett tag men i slutändan har jag nu mer på sparkontot än i våras så att sälja under nedgång visade sig inte fungera särskilt bra den här gången heller.

Jag har märkt att jag har betydligt lättare att sälja av fonder än utdelande aktier när det går ner så en tanke kan kanske vara att gå all in utdelning för att så att säga skydda mig mot mina egna misstag.

Att sälja av 10% av en globalfond har jag inga problem med men att sälja enskilda aktier eller ETF:er i utdelningsfonden sitter långt inne eftersom jag då skulle gå miste om kommande utdelningar. Även om jag rationellt förstår att det egentligen blir samma sak med att sälja en fond, man går miste om avkastning istället för kontant utdelning, så verkar jag inte förstå det i praktiken.

Att byta ut fonderna i Multi Asset mot utdelande ETF:er kanske därför inte vore så dumt. Eller för den delen utdelande fonder, det finns det ju också ett antal numera. Eller bara sälja av allt utom guld, silver och räntor och fylla på i Utdelningsfonden förstås.

Fördelen skulle då vara att jag (kanske) inte säljer av under nedgång och nackdelen(?) att min strategi riskerar att bli ännu mer defensiv. 

Jag får se hur jag gör, man kan ju alltid testa och ändra tillbaka om man ångrar sig 😀.

Börskraschen som kom av sig #2

Suttit still i båten

"Sitter inte still i  båten" var rubriken på det förra inlägget men det är väl precis vad jag har gjort de senaste veckorna känns det som.

Börsen har som bekant återhämtat sig ganska kraftigt, en globalfond är nu "bara" back cirka -13% för året mot som värst drygt -20% och en svensk indexfond som PLUS Allabolag Sverige är faktiskt i skrivande stund +0,36% för året mot som sämst cirka -12%.

Mina egna portföljer har visserligen inte gått ner särskilt mycket under året men har förstås också återhämtat sig något, nu ser det ut så här:

Multi Asset: -3,34%
Utdelningsfonden: -1,36%

Under uppgången har jag alltså i princip inte köpt något utan börjar väl snarare bli lite sugen på att skala av några procent i aktiedelen i Multi Asset nu. 

Trumps tullpaus tar ju slut någon gång i början av juli så att det ska bli en lugn sommarbörs verkas väl inte så troligt. I värsta fall blir det lika stökigt som i april och i bästa fall har alla länder då redan lyckats förhandla sig till olika "deals" och det blir därför ganska odramatiskt. Min utgångspunkt är att utfallet blir någonstans mittemellan så att ha lite extra likvider är väl inte fel i så fall.

För den som undrar varför det är en #2 i rubriken så beror det på att jag skrivit ett inlägg med samma rubrik för snart 5 år sedan och då resonerade jag på liknande sätt. Då blev jag sittande med ett större belopp på sparkonto som jag sedan hade svårt att komma in med på börsen igen.

Rent rationellt är det alltså troligen inte att rekommendera att försöka sig på detta utan att sälja av lite av portföljen nu har mest en psykologisk effekt.

Jag kommer i så fall sälja av betydligt mindre än för 5 år sedan (kanske 2-3% av portföljen) och har ju nu dessutom ett bolån att ta hänsyn till så i värsta fall får det väl gå till en extra amortering istället...

Bolån och amortering

Som jag skrivit tidigare valde jag att binda hälften av mitt bolån på 1,4 miljoner till 3,49% ränta i 5 år i februari. Den andra halvan har rörlig ränta och ligger just nu på 3,10%. Den senaste tiden har både rörliga och bundna räntor (dock inte på 5 år eller längre vad jag vet) sänkts något av många banker så det är inte säkert att det kommer bli en så bra affär som det såg ut som i början av året. Men än så länge har jag inte ångrat mig, mycket kan hända på 5 år...

Jag har också tidigare skrivit att jag siktar på att amortera cirka 5000 i månaden vilket skulle ge en återbetalningstid på 23 år men om jag amorterar lika mycket som jag gjort i år kommer det gå betydligt snabbare.

Jag tog alltså lånet i januari och har redan amorterat av cirka 55 000, varav cirka hälften är uttag från börsen. Så kan det väl kanske inte fortsätta men snabbare än 23 år lär det blir i alla fall. Målet för i år är nu att ha amorterat av minst 100 000, vilket alltså skulle innebära 14 år om det fortsätter så.

Återigen är det väl rent rationellt inte att rekommendera utan handlar mer om att jag inte gillar att ha lån helt enkelt. Har t om betalat av studielånet många år i förtid vilket är ännu värre 😉.