Spelpriser förr och nu

För en månad sedan skrev jag att det började närma sig köpläge på stockholmsbörsen och det visade det sig faktiskt också vara, sedan dess har börsen tuffat på och närmar sig nu återigen ATH. Utan att särskilt mycket egentligen har förändrats i Irankriget, inte till det bättre i alla fall 😅. Jag är därmed fortsatt försiktig, månadens sparande går in på sparkonto och räntefonder.

Dagens inlägg blir därför om något helt annat, nämligen priser på tv-spel genom åren 🤓. Jag kom att fundera över detta efter lanseringen av "nya" Neo Geo AES+. Jag säger "nya" eftersom det i princip är samma maskin som släpptes 1990(!), den största skillnaden är väl att denna har HDMI-port så den går smidigt att koppla in i en ny tv.

Det släpps samtidigt också 10 spel till konsolen, på en rejäl kassett precis som under 90-talet och dessa fungerar också i den gamla Neo Geo.

Den som inte spelat väldigt länge och/eller har ett stort intresse för retrospel förstår troligen inte hur coolt detta är. 

På 90-talet fanns det dels t ex SNES som man kunde spela hemma och så fanns det arkadhallar där man kunde spela spel som liksom visade hur spelen kanske kommer kunna se ut hemma om 3 år.

Men i teorin kunde man också spela arkadspelen hemma genom att köpa en Neo Geo. Det enda problemet var priset. Vid lanseringen kostade maskinen 6000 kronor i Sverige vilket i dagens penningvärde är cirka 12 000 kronor. 

Och sedan gick spelen loss på mellan 1500 - 2500 kronor, dvs 2500 - 4500(!) i dagens penningvärde.

Spelen till SNES var förvisso också dyra, 700-800 kronor eller ungefär 1200-1400 i dagens penningvärde. Så även om man kan tycka att spelen till  t ex PS5 är dyra idag har de egentligen blivit billigare.

En förklaring till priserna var hur stora spelen är rent minnesmässigt, medans spelen till SNES var 32 Megabit eller som mest 48 marknadsfördes Neo Geo som "Max 330 Mega" dvs den skulle klara av spel på upp till 330 Megabit. I slutet av konsolens livslängd kom det till och med spel på över 700 Megabit.

Så, åter till "nya" Neo Geo AES+, den lanseras för det lite mer överkomliga 249 USD vilket jag var rädd skulle innebära runt 3000 kronor i Sverige men det visade sig landa på runt 2200 kronor. Spelen ligger på 900 kronor vilket är ungefär vad ett nytt PS5-spel brukar kosta digitalt. I det här fallet får man förstås en lite mer koncentrerad spelupplevelse men också en rejäl box, kassett och manual(!).

Å andra sidan kan man också spela alla de här spelen på massa andra sätt, har man en PS5 finns de flesta t ex att köpa digitalt för överkomliga 79 kronor styck. Rent rationellt kan det alltså vara svårt att motivera ett köp men det är väl ändå något speciellt att spela på riktig hårdvara med den där enorma handkontrollen antar jag. Så till slut blev det en förbeställning på ett styck svart Neo Geo AES+ och ett Metal Slug för totalt cirka 3000 kronor.

Många verkar resonera likadant, det släpps även en "Ultimate Edition"-utgåva med alla tio spel och lite annat för cirka 10 000 kronor. Den är redan slutsåld.

Köpläge?

                               

Det förra inlägget avslutade jag med att jag nog vill se minst 10% nedgång från toppen innan jag börjar köpa igen. Be careful what you wish for... efter gårdagens nedgång på stockholmsbörsen är det precis vad som har hänt.

Det ser därmed ut att vara ett bra köpläge på åtminstone Stockholmsbörsen just nu. På lång sikt förstås, det kan alltid gå ner mer.

OMXSPI är för närvarande -4,71% i år medans mina egna portföljer har utvecklats så här:

Multi Asset: +0,95%

Utdelningsfonden: +3,35%

Utdelningsfonden som består av 100% aktier har alltså klarat sig betydligt bättre än Multi Asset som mest innehåller räntefonder, guld och silver.

Att silver var volatilt  visste man väl sen innan men nu har det snart tappat 50% sedan toppen. Nedgången för guld är ungefär 20% sen toppen så det har inte heller fungerat särskilt bra som skydd den här gången.

Portföljen innehåller också 10 olika räntefonder (där AMF Räntefond Mix och Spiltan Räntefond Sverige är betydligt större innehav än de andra) , så här har de utvecklats i år:

AMF Räntefond Mix: -1,14%
Spiltan Räntefond Sverige: +0,54%

Alfred Berg Nordic: -0,01%
Atlant Opportunity: -0,13%
Case Högräntefond A: +0,83%
Cicero Nordic Corporate Bond A: -0,52%
IKC Avkastningsfond: +0,69%
Lannebo High Yield: +0,38%
Simplicity High Yield: +0,78%
Storebrand High Yield Företagsobl.: +0,62%

Vad som sticker ut är väl framförallt att ett av de större innehaven (AMF Räntefond Mix) har backat drygt 1%. Det är under en väldigt kort tidsperiod men tittar man på lite längre sikt  ser det verkligen inte bra ut där heller. Eller vad sägs om -2,53% de senaste fem åren eller bara +16,29% sedan starten 2012?

Jag har tror jag har sagt förut att i teorin är det en mycket bra fond med spridning över olika löptider och valutor men i praktiken levererar den inte. Så nu ger jag nog upp på den här fonden. Igen 😅.

Jag var lite tveksam när jag tog in Atlant Opportunity pga den höga avgiften om 1,57% och den har hittills inte levererat heller, avgiften har ätit upp all eventuell avkastning. Historiskt ser det heller inte fantastiskt ut så jag ger upp även på denna fond.

Sammanfattningsvis har i alla fall 6 av de 10 räntefonderna tuffat på ungefär som vanligt i år vilket väl inte är så illa.

Säljer

Jag planerar alltså att sälja:

AMF Räntefond Mix

Atlant Opportunity

Köper

PLUS Allabolag Sverige Index

WisdomTree Physical Silver

Övriga räntefonder

Sparkonto

PLUS Allabolag Sverige Index är som sagt ner -10% sedan toppen i år vilket automatiskt innebär ett köpläge.

Silver har nästan halverats från toppen på 120 USD till i skrivande stund 68 USD så så länge det håller sig runt 70 eller lägre är det lockande att fylla på lite.

När jag nu säljer två räntefonder kommer jag också fylla på lite i de åtta som är kvar.

Slutligen kommer den största delen från försäljningen faktiskt gå in på sparkontot. Dels istället för räntefond och dels för att kunna köpa mer om nedgången fortsätter.

Pillar i portföljerna

Ibland undrar jag varför jag gör upp planer för hur jag ska investera när jag sedan ändå inte kan följa dem. Men bättre att ha en plan som man inte följer än ingen plan alls som man brukar säga.

Jag hade ju bestämt mig för att inte ha några aktier i Multi Asset-portföljen men efter förra inlägget om hur man "egentligen" bör spara på börsen fick jag feeling och har börjat köpa så smått i just de tre fonderna, dvs:

DNB Global Indeks

PLUS Allabolag Sverige Index

Avanza Emerging Markets

Med en twist givetvis, jag har nämligen hittills viktat dem ungefär lika stora. De utgör också i dagsläget bara cirka 15% av Multi Asset-portföljen. På sikt ska det väl bli lite mer, kanske 20% eller varför inte 40% så är jag tillbaka i fördelningen av en Golden Butterfly igen.

Har också pillat lite i PPM och tjänstepension och minskat ytterligare på USA-exponeringen.

PPM:

55% AP7

20% Sverige

15% Emerging Markets

10% Europa

Tjänstepension:

60% Globalfond

20% Emerging Markets/Asien

20% Sverige

Silverpriset kraschade med nära 50%(!) på några dagar för ett tag sedan vilken blev en påminnelse om vilken volatil tillgång det faktiskt är. Jag sålde ingenting då men vågade inte köpa mer heller. Däremot har jag skalat av litegrann när det har studsat upp över 90 USD nu. På lång sikt tror jag på silver men jag vill nog inte ligga för tungt i en tillgång som kan gå ner 50% på kort tid.

Guld har betett sig betydligt mer stabilt men risken för bubbla finns väl där också så jag skalar av även här när det kommer nya toppar. 

Veckan före Irankriget startade noterade jag ATH för aktiedelen i portföljen och valde därför att sälja av några procent. För en gångs skull med bra timing verkar det som, även om man nu förstås önskat att man sålt mer 😅.

Historiskt har jag ofta sålt bort mig lite i nergångar men ska försöka undvika den här gången så jag varken köper eller säljer just nu. Jag vill nog se lite större nedgång innan jag börjar köpa, minst 10% nedgång från toppen i alla fall.

Hur man (egentligen) bör investera på börsen

 

Sedan många år gör RikaTillsammans i början av året en sammanställning över de bästa fonderna att investera i och så även i år.

Har man följt RT under ett antal år kan man se att portföljsammansättningarna har förenklats betydligt de senaste åren. Jag kanske minns fel men jag har för mig att listan över vilka fonder man skulle ha i en "avancerad" portfölj ett tag i alla fall var över 10 stycken. 

Ett tag rekommenderades också 10-15% guld i portföljen vilket hade varit fantastiskt under 2025 men kanske lite spekulativt på längre sikt så det är borta nu.

Nu är man nere på 1-3 fonder. Aktiedelen i sitt sparande bör nu enligt RT bestå av:

70-100% Global indexfond (t ex DNB Global Indeks)

0-20% Svensk indexfond (t ex PLUS Allabolag Sverige Index)

0-10% Övrigt (t ex Avanza Emerging Markets)

Så om man vill kan man alltså lägga hela sitt sparande i en global indexfond, som överkurs kan man lägga 20% i Sverige istället och som ytterligare krydda kan man lägga de sista 10% i t ex tillväxtmarknad eller något helt annat så som enskilda aktier.

Men räntor då?  Här har man tidigare på RT haft ganska avancerade portföljer med ett antal olika räntefonder med olika egenskaper. Nu har man i princip gett upp och rekommenderar i första hand ett vanligt sparkonto med hög ränta istället vilket jag tror är helt rätt för de flesta 😀.

I stort sett håller jag alltså med om att det är ungefär så här ett långsiktigt sparande bör se ut och det är också ungefär så jag själv har placerat PPM och tjänstepension.

Fördel: det kommer högst troligt att bli väldigt bra på lång sikt. Nackdel: det är ett väldigt tråkigt sätt att spara på.

Det är väl en av anledningarna till att jag i mitt privata sparande har en mängd olika fonder, ETF:er och enskilda aktier. Det gör sparandet roligare och därmed mig också mer motiverad till att spara.

Det ger förstås ändå en tankeställare om att jag har gjort det lite väl krångligt för mig och jag jobbar på att minska antalet enskilda aktier till förmån för fonder och ETF:er istället. I den senaste sammanställningen i augusti 2025 var det 94 stycken och nu tror jag att det börjar närma sig 70 stycken...

Resultat 2025

Under 2024 lönade det sig att investera globalt och i år har förhållandet pga valutaeffekter istället varit det omvända.

Relevanta jämförelseindex beroende på hur man investerat:

OMXS30: +16,10%
OMXSPI: +9,54%

DJ USA: +15,89%
Lysa Aktier Bred: +4%
Storebrand Global All Countries: +2,75%

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist: +9,79%
XACT Nordic High Dividend Low Volatility: +15,67%

Har man investerat så som man "ska" göra enligt de flesta experter (dvs brett i en billig globalfond) så har man fått en avkastning runt 2-4%. Stämmer för övrigt ganska bra med medianavkastningen för Avanzas kunder som under året har legat på 1,7 - 2,7% beroende på län.

Har man istället investerat 100% i svenska indexfonder bör man istället ligga 10-20% plus för året.

Tittar man på avkastningen för de två  ETF:erna längst ner i listan kan man tycka att utdelningsinvesterare bör hamna runt 10-15% för året.

Mina egna portföljer hamnade på +5,89% respektive +13,78%

Utdelningsfonden +5,89%

Breda ETF:er och fonder med fokus på utdelning har som sagt avkastat betydligt bättre än så här under 2025 så helt nöjd med resultatet är jag väl inte. Portföljen består av cirka 70% enskilda aktier och det är alltså det som har dragit ner avkastningen för året. 

2024 gick dock portföljen bättre än sina jämförelseindex så det är nog tyvärr inte så enkelt som att placera allt i ETF:er och fonder kommer leda till högre avkastning på sikt. Att minska andelen enskilda aktier något är nog ändå troligen en god idé.

Multi Asset +13,78%

Portföljen som egentligen är tänkt att vara en lågriskportfölj utklassade aktieportföljen även i år. Den bestod under större delen av året av 50% aktier men sedan några månader tillbaka innehåller den bara räntor, guld och silver (och lite bitcoin).

Spiltan räntefond och AMF Räntefond mix avkastade båda runt 3% vilket väl är godkänt och ungefär som förväntat. 

Högräntefonderna mellan 4 och 7 procent vilket jag skulle vara mycket nöjd med om det fortsätter så.

Slutligen guld +49% och silver +129%(!) vilket förstås står för det mesta av avkastningen i portföljen.

Strategi 2026

När året går mot sitt slut brukar det vara ett bra tillfälle att se över sin ekonomi inför kommande år. Eller en ursäkt att ändra om lite mer än vanligt om man så vill.

Portföljer 

I dagsläget har jag här 75% aktier (utdelningsfonden), 25% Multi Asset (räntor, guld, silver) och 5% på sparkonto.

Jag justerar det något nu till:

70% Utdelningsfonden

20% Multi Asset

10% Sparkonto

Jag har testat mig fram lite med att ha ett ganska lågt belopp på sparkontot, men det verkar inte passa mig riktigt även om det förstås är det mest rationella. 

Förutom en eventuell AI-bubbla eller vad som nu kommer orsaka nästa krasch på aktiemarknaden börjar det nu också pratas så smått om en räntebubbla.

Flera av högräntefonderna jag har har avkastat 5-6% per år under en längre tid och man kan fråga sig hur längre det kan pågå. Tills räntorna börjar stiga igen är väl svaret så jag minskar lite här också till förmån för sparkontot.

Guld och silver har gått otroligt starkt i år och det får stanna i portföljen. Jag sålde av ungefär 1/3 av guldet för ett tag sedan och sedan dess har det återhämtat sig något. Köper mer om priset skulle närma sig 3000 USD men kommer troligen inte sälja mer på ett bra tag.

Silver har faktiskt gått ännu bättre än guld och handlas i skrivande stund på ATH runt 58 USD. Här har jag inte ett lika stort innehav som i guld men skalar av lite smått på de här nivåerna.

Pension

Tjänstepensionen får behålla den fördelning jag gjorde 2021 dvs 70% globalt, 20% Sverige och 10% tillväxtmarknader.

I PPM har jag nu justerat något till 70% AP7, 10% Sverige, 10% Europa och 10% tillväxtmarknader.

70% Globalfond känns som en ok fördelning, spricker AI-bubblan klarar sig portföljerna förhoppningsvis lite bättre och gör den inte det så har man ändå ganska stor exponering mot USA.

Bolån

Mitt bolån är uppdelat i två delar, bundet på 3,49% och den rörliga delen är nu nere på 2,67%. Jag band hälften i januari på 5 år så det är således snart bara 4 år kvar på det. Idag tror jag att jag kan få 3,29% på 5 år så att binda nu hade varit något bättre timing men jag har fortfarande inte ångrat det.

Till en början hade en jag en tanke om att amortera 5000/månad vilket är ganska högt (drygt 4%) givet lånets storlek. Jag amorterade sedan ganska kraftigt i början av året och justerade därmed snabbt upp det till att amortera 100 000 under året.

Nu när året snart är slut kan jag konstatera att det kommer landa på 140 000😅.

En strategi som kanske inte är att rekommendera men den passar mig. Har man möjlighet tror jag inte det är så dumt att amortera aggressivt de första åren. Belåningsgraden hamnar nu på precis 70% vilket innebär att jag skulle kunna ändra månatliga amorteringar från 2% till 1% om jag skulle vilja.

Nästa steg är förstås att komma ner till en belåningsgrad om 50% för att kunna sluta med automatiska månadsamorteringar om man så vill.

Jag kommer troligen fortsatt ha som mål att amortera 100 000/år tills jag kommer dit, efter det kan man kanske ta det lite lugnare 😀. 

Pensionsöversikt 2025

 

Trots att jag är intresserad av ekonomi brukar jag av någon anledning ha svårt att komma ihåg pensionens alla olika delar, vilket jag inte tror jag är ensam om. Jag skrev relativt utförligt om det i det här inlägget men nedan följer en sammanfattning uppdaterad med de val jag har gjort.

Inkomstpension

16% av månadslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp sätts av varje månad. Inkomstbasbeloppet för 2025 är 80 600 kronor vilket innebär att taket blir en månadslön på 50 375 ( (7,5x80 600)/12) kronor. Inkomstbasbeloppet räknas normalt sett upp med några tusen kronor varje år.

Förutom att försöka höja sin lön till maxtaket så fort som möjligt går den här delen inte att påverka. Vid en månadslön på 50 375 eller med avsätts därmed 8 060 kronor varje månad.

Premiepension 

Kanske den mest kända delen av pensionen? 2,5% av månadslönen sätts av till detta med samma maxtak som för inkomstpensionen. Här väljer man själva bland ett antal fonder var pengarna ska placeras i.

Har man långt kvar till pensionen brukar 100% AP7 aktiefond vara det som rekommenderas. Jag har själv ambitionen att ha det men brukar tyvärr(?)  göra lite justeringar ibland. 

Tidigare i år ändrade jag till 75% AP7 Aktiefond, 15% Europa och 10% Sverige. Det såg länge ut att vara ett bra beslut men i skrivande stund ser det faktiskt ut som jag skulle fått någon procent bättre avkastning för året om jag bara legat kvar i AP7 Aktiefond...

Trots det känner jag mig inte riktigt bekväm med att placera 100% i AP7 Aktiefond just nu pga den stora koncentration av Amerikanska AI/tech-bolag i fonden. Så det blir troligen en liknande fördelning för 2026.

Tjänstepension

Jag har varit statligt anställd nästan hela mitt yrkesliv och är född före 1988 vilket då innebär att jag tillhör PA 16 Avdelning 2.

I mitt fall innebär det att 2% av inkomsten placeras i Kåpan Tjänste som är en traditionell försäkring, dvs den har lägre risk och aktieandel än vad man kan ha i en fondförsäkring. Den här delen går inte att påverka.

Är man under 55 år består den av 50-65% aktier och resten räntor och fastigheter och vid ökande ålder minskas aktieandelen. Helt okej om man är över 55 men är man yngre hade mer aktier förstås varit att föredra. Men det är som det är.

Sedan 2016 går 2,5% av inkomsten dock till en valbar del där man kan välja mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. 2021 bytte jag till AMF och har faktiskt inte ändrat fonder sedan dess utan de är fortfarande:

70% AMF Aktiefond Global

10% AMF Aktiefond Småbolag

10% AMF Aktiefond Sverige

10% Aktiefond Tillväxtmarknader

Är fortsatt ganska nöjd med fördelningen här, vill inte ha 100% Globalfond här heller.

Kåpan flex

Nytt från 2024 är att även de födda före 1988 nu får avsättningar till "Kåpan flex" om 1,5% av lönen varje månad.

Under 2026 höjs den dessutom i två steg till totalt 1,7% och på sikt (oklart hur lång) är ambitionen att den ska höjas till 2%.

Kåpan flex är en traditionell försäkring (se ovan) och går därmed inte att flytta eller påverka.

Förmånsbestämda delen (tidigare förmånsbestämd ålderspension?)

Jag förstår fortfarande inte den här delen riktigt. Enligt SPV faller den ut om man har ett pensionsunderlag som är över 7,5 inkomstbasbelopp, dvs en lön på över 50 375 kronor. 

Om pensionsunderlag skriver SPV: "Förenklat är pensionsunderlaget medelvärdet av de pensionsgrundande löner en person har haft de fem sista åren innan pensionering.".

Det är bara det att när jag loggar in på SPV visas mitt pensionsunderlag som högre än vad min nuvarande årslön är... och jag kan inte se något om den förmånsbestämda delen. Så jag förstår verkligen inte. Nästa år kanske 😀.

Sammanfattning

Så sammanfattningsvis är detta vad som avsätts varje månad på en lön som kommer upp i maxbeloppet för avsättningar till inkomstpension och PPM:

16% Inkomstpension (8 060 kronor)

2,5% PPM, 100% aktier (1 260 kronor)

2% Tjänstepension traditionell , 50-65% aktier (1008 kronor)

2,5% Tjänstepension valbar, 100 % aktier (1 260 kronor)

1,5% Tjänstepension traditionell , 50-65% aktier (756 kronor)

Totalt 24,5% av lönen eller cirka 12 340 kronor.

Av detta är det dock en ganska liten del (cirka 5,5% eller 2770 kronor) som placeras i aktier varför det är en god idé att välja så mycket aktier man kan i de fall man har möjlighet.

 

After the gold rush #2

 

Att ha guld i sin portfölj har länge varit ett sätt att sänka sin risk, när börsen går ner tenderar guld att gå upp, eller i alla fall inte gå ner lika mycket. I teorin ska guld vara en trygg investering som över tid ger en avkastning ungefär i nivån med inflationen.

I oroliga tider och/eller när penningmängden ökar mer än vanligt kan man väl tänka sig att också guldpriset gör det, men kanske inte hur mycket som helst. Men det är vad som har hänt på senare år.

Det tog tusentals år för guldpriset att nå upp till 2000 USD och sedan bara ett fåtal år att dubbleras till 4000 USD, rimligt?

Till slut kom så ett fall på -5% under veckan och sedan några procent till. Trots det ligger priset fortfarande över 4000 USD, i skrivande stund 4113 USD.

Jag började skala av mitt innehav så smått redan vid 2200 USD och har sedan fortsatt med det hela vägen upp. Jag har hittills bara sålt av 1-2% varje gång så det har snabbt återhämtat sig.

Efter fallet i veckan började jag dock fundera på hur länge det kan fortsätta så här och valde att sälja av cirka 1/3 av innehavet.

Fortsätter det upp (högst troligt) har jag fortfarande kvar en ganska stor position ändå och fortsätter det ner är jag glad att jag sålde av en del i tid. Win-win.

Mitt innehav i Xetra-Gold ETC är nu +125% sedan start. Köper mer gör jag nog inte förrän guldpriset når cirka 3000 USD, om/när det nu händer.

Pengarna från försäljningen placeras i räntefonder och på sparkonto. Utvecklingen för de 8 högräntefonderna som köptes in för cirka en månad sedan ser lovande ut för övrigt, samtliga ligger på plus i snitt cirka 0,5% sedan köp och 4-5% sedan början på året.

Räntan på Avanzas sparkonto är nu bara 1,3% så jag försöker att inte ha så mycket där men det är svårt, det är något visst med att ha pengar tillgängliga helt utan risk ändå 😀.

En snabb googling ger att man kan få  över 1% mer än så hos andra aktörer men jag prioriterar just nu smidigheten med att ha allt samlat på Avanza och att snabbt kunna flytta pengar mellan konton framför det. 

Utdelning från Trine varje månad

Jag har länge gillat Trine som en alternativ investeringsplattform. I korta drag går det ut på att finansiera lån till solenergiprojekt i utvecklingsländer. Löptiden är vanligen 5-7 år och räntan 5-8%.

För någon månad sedan införde Trine en förändring som gör att det av någon anledning inte länge går att ha pengar innestående på sitt konto hos Trine i mer än en månad. Sedan måste de antingen tas ut eller återinvesteras i nya lån.

Tidigare kunde man vänta några månader tills det hade ackumulerats en lite större summa och sedan investera den i ett nytt lån men det går alltså inte längre. Man kan välja att Trine automatiskt återinvesterar det som finns på kontot varje månad men då tappar man ju lite kontrollen över vad man investerar i.

Jag valde därför alternativet att få utbetalning varje månad så nu kommer det in en slant från Trine varje månad på bankkontot, den här månaden blev det cirka 130 euro. Avstämning görs den första varje månad och sedan kan de ta en bankdag till eller två innan pengarna är på kontot.

Vid ett tidigare svagt ögonblick eller två har jag skrivit att jag dels siktar på att komma upp i 10 000 euro i portfolio value hos Trine (pga bonusnivåer) och dels att jag troligen aldrig kommer ta ut pengarna. Så blev det alltså inte.

Angående bonusnivåerna är jag lite osäker på om de inte används alls längre eller om det bara är för vissa lån, det verkar hur som helst ha minskat i betydelse så det känns inte som något att sträva efter längre.

Portfolio value (dvs ännu ej tillbakabetalade lån) är just nu cirka 7 000 euro och totalt har jag investerat cirka 13 000 euro i Trine.

Jag har inte bestämt mig riktigt för om jag kommer investera i några fler lån eller bara låta de betalas ut från och med nu. Jag har investerat i Trine i snart 7 år och ligger bland de topp 10% som har investerat mest så det kanske kan räcka nu 😀.

Det ser i så fall ut att bli cirka 100-150 euro/månad i utbetalning de kommande 5 åren och sedan minska ganska kraftigt när bara lånen med löptider på 15(!) år är kvar:

Och jag höll nästan på att glömma, om du vill testa Trine och använder följande länk så får både du och jag 25 euro att investera för.

Köpt högräntefonder

Som jag nämnde i det förra inlägget börjar räntan på sparkonton bli lite väl låg nu så jag har börjat titta på andra alternativ med låg risk, eller i alla fall med lägre risk än aktier.

Jag landade i att Multi Asset-portföljen numera ska bestå av ungefär 1/3 guld + silver, 1/3 räntefonder och en 1/3 högräntefonder.

De räntefonder jag hade sedan tidigare var AMF Räntefond Mix och Spiltan Räntefond Sverige och dessa får vara kvar och utgöra en tredjedel av portföljen.

För guld och silver får Xetra-Gold och WisdomTree Physical Silver vara kvar.

Och den sista tredjedelen ska som sagt bestå av högräntefonder. Jag tycker fortfarande räntefonder är svårt så jag använder ungefär samma taktik som när jag köper utdelningsaktier, jag vet inte vilka som kommer gå bra i framtiden... så jag köpte 8 stycken.

För att välja ut fonder har jag helt enkelt tittat på historisk utveckling de senaste 3 och 5 åren. Det är väl inte att rekommendera då det inte säger så mycket (eller rent av ingenting?) om framtiden men jag tycker inte jag har inte så mycket annat att gå på.

Nåväl, dessa mer eller mindre slumpmässigt utvalda högräntefonder blev det i alla fall:

Alfred Berg Nordic 

Atlant Opportunity

Case Högräntefond A

Cicero Nordic Corporate Bond A

IKC Avkastningsfond

Lannebo High Yield

Simplicity High Yield

Storebrand High Yield Företagsobl. 

Avgiften ligger i det flesta fall runt 1% vilket egentligen är i högsta laget. Billigast är Storebrand High Yield Företagsobl. som bara har 0,52% i avgift.

Atlant Opportunity (som väl tekniskt sett är en hedgefond) sticker ut åt andra hållet och har en avgift på hela 1,61%. Avgiften är dessutom prestationsbaserad så den kan bli ännu lite högre om fonden presterar bra ett år. Återigen är det historisk avkastning som lockar med fonden men är det nån jag ska välja bort ur listan är det väl kanske den här.

Förväntad avkastning årligen för de "vanliga" räntefonderna (Spiltan Räntefond och AMF Mix) är väl cirka 2-3 procent och 4-5 procent för högräntefonderna. För guld och silver, högst oklart på kort sikt men på längre sikt bör det väl ligga där någonstans de också.

Jag har flyttat över det mesta jag hade på sparkontot till den här portföljen istället och har nu ett historiskt lågt belopp på sparkontot, kan inte minnas när det det var ett femsiffrigt belopp senast. 

Rent rationellt börjar väl buffert/sparkonto spela ut sin roll när man har lite större belopp investerat. Behöver man pengarna kan man sälja av lite istället för att låta pengarna ligga på ett sparkonto i flera år. Som vanligt är det dock en annan sak emotionellt så vi får väl se hur länge jag klarar av att ha det så 😏. 

All in utdelning.

I det förra inlägget funderade jag över om jag skulle gå över helt till utdelningsaktier och så blev det också förstås, har man skrivit om det har man väl i de flesta fall redan bestämt sig.

Anledningen jag angav var för att skydda mig själv mot min egna misstag då jag historiskt har haft en tendens att sälja av "vanliga" fonder under nedgång men inte gjort det med utdelande aktier eller ETF:er.

Det är en anledning förstås men det går att hitta ett antal till:

* En globalfond består numera av över 70% USA varav över 20% utgörs av 7 övervärderade(?) techbolag

* AI-bubblan

* Index-bubblan

* Utdelningsaktier är mer defensivt och brukar inte gå ner lika mycket vid stora börsnedgångar. Och jag gillar inte nedgångar.

* Det är kul med utdelning 😀

Är man orolig över de tre första punkterna (vilket jag är) går de förstås att komma runt på andra sätt än att just koncentrera sig på utdelning men det här är mitt sätt. Med AI-bubblan menas helt enkelt att många företag inom AI är övervärderade just nu och med index-bubblan att allt mer kapital investeras i indexfonder vilket driver upp värderingarna ännu högre.

Köpt och sålt

Nåväl, vad jag har gjort rent praktiskt är att sälja av följande fonder i Multi Asset-portföljen:

Storebrand Global All Countries
Storebrand Europa
Spiltan Aktiefond Investmentbolag
PLUS Allabolag Sverige Index

Och istället placerat pengarna i Utdelningsportföljen där jag har fyllt på i befintliga aktieinnehav och även köpt in ett antal nya ETF:er och utdelande fonder.

Man kan kanske säga att det finns tre olika typer av utdelande fonder och ETF:er:

1. Vanliga indexfonder med utdelning

2. ETF:er som använder en optionsstrategi för att generera utdelning

3. Fonder/ETF:er som placerar i aktier med hög utdelning

Kategori 1 förstår jag inte vitsen med riktigt, en vanlig kritik mot utdelningsinvesteringar är att man bara flyttar pengar från den ena byxfickan till den andra och det kan jag förstå i det här fallet. Det skulle väl vara om man lever på sina utdelningar då möjligen.

Kategori 2 verkar mycket populär bland utdelningsinvesterare, eller i alla fall bland de som lever på sina utdelningar. Jag förstår ärligt talat inte strategin fullt ut så jag avvaktar tills vidare.

Kvar blir då kategori 3 som helt enkelt investerar i bolag med hög utdelning och därmed också med låg volatilitet och det är sådana fonder och ETF:er jag har valt:

Fonder

Aktiespararna Direktavkastning B

Aktiespararna Global Direktavkastning B

Storebrand Global Low Volatility B

Aktiespararna Direktavkastning B består av de 21 bolag som har högst direktavkastning bland de 60 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. En väldigt smal fond alltså men ett enkelt sätt att få exponering mot svenska högutdelare.

Aktiespararna Global Direktavkastning B är en globalfond med fokus på utdelande bolag med lite annan fördelning än vanliga indexfonder, bland annat "bara" 55% USA och 10% Japan.

Detsamma gäller för Storebrands fond som lägligt nog kommer ta bort gränsen på 100 000 kronor för den första investeringen i fonden på måndag 1/9. När de väl har gjort det kommer jag börja köpa in mig i fonden.

ETF:er

Sedan tidigare hade jag:

Franklin European Quality Dividend UCITS ETF

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist

XACT Nordic High Dividend Low Volatility

Och har nu lagt till:

UBS ETF (IE) S&P Dividend Aristocrats ESG Elite UCITS ETF (USD) A-dis

VanEck Morningstar Developed Markets Dividend Leaders UCITS ETF

Även dessa har en väldigt annorlunda fördelning mellan länder jämfört med en globalfond med bara cirka 15-20% USA.

Fördelning

Tanken är nu att jag ska ha ungefär 75% av mitt sparande i utdelningsfonden och resterande 25% i Multi Asset-portföljen och på sparkonto.

Multi Asset-portföljen innehåller numera alltså inga aktier utan bara guld, silver, räntor och (väldigt) lite bitcoin. Räntefonderna Spiltan Räntefond Sverige och AMF Räntefond Mix går helt okej och ser väl ut att avkasta runt 3% för helåret om trenden håller i sg. 

Med en ISK-skatt på nära 1% blir det dock inte mycket till avkastning så jag har börjat snegla på högräntefonder (high yield) och plockat in ett antal i portföljen, mer om det i kommande inlägg...

Strategi

Jag tycker själv att det känns som jag ändrar strategi lite väl ofta men går man tillbaka till bloggens allra första inlägg för snart sju år sedan kan man konstatera att det mesta är sig likt. Det var fokus på utdelningar då också, tillsammans med guld och en del räntefonder. Många av aktierna och fonderna jag listar där äger jag nu också.

Sen var det mer fokus på fonder ett tag innan jag startade portföljen utdelningsfonden i maj 2021samtidigt som jag hade en portfölj med indexfonder. Så nu är jag väl mer eller mindre tillbaka där jag började.

Aktier

Antalet aktier i utdelningsfonden fortsätter sjunka så smått, vid förra uppdateringen var det 99 stycken och nu är det 94. Tidigare hade jag också ett mål att ha minst 20% placerat i ETF:er/fonder vilket jag nu har höjt till 30%. Mer är troligen bättre på sikt.

Nedan listas samtliga aktieinnehav:

2020 Bulkers

AbbVie

Acadian Timber Corp

Aker BP

Allianz SE

Altria Group

Amcor

Atria A

AXA

Axfood

Bank of Montreal

Bank Of Nova Scotia

Basf SE

Betsson B

Bilia A

Björn Borg

BNP Paribas SA

Bristol-Myers Squibb

Canadian Imperial Bank Of Commerce

Canadian Utilities Ltd.

CapMan

Cibus Nordic Real Estate

Cloetta

Coca-Cola

Community Trust Bancorp

Consolidated Edison

Credit Agricole SA

Danske Bank 

Decisive Dividend Corp

Digital Realty Trust

DNB Bank

E. On SE

Elisa

Enbridge

Enel SpA

Essity B

Europris

Fastpartner D

Fortum

Freenet AG

Gibson Energy Inc

Gjensidige Forsikring

Handelsbanken A

Johnson & Johnson

Kemira

Kesko A

Kimberly-Clark

Kone B

Kraft Heinz

Ltc Properties

LVMH Moet Hennessy Louis Vuitton

Mandatum

NAXS

NNN Reit

Nordea Bank

Novo Nordisk B 

Old Republic International

Omega Healthcare Investors

Orange.

Orkla

PepsiCo

Pfizer

Philip Morris

Pizza Pizza RoyaltyCorp

Power Corp. Of Canada

Prudential Financial

Realty Income REIT

Rogers Sugar Inc

Sampo A

Sanofi

Scandinavian Tobacco Group

Sdiptech Pref

SEB A

Securitas B

Solstad Maritime

Storebrand

Swedbank A

Tele2 B

Telefonica S.A

Telenor

Telia Company

Tietoevry

Tokmanni Group

TotalEnergies SE

TRATON SE

Tryg

Unilever

Universal

UPM-Kymmene

Verizon Communications

Volati Pref

Vår Energi

W. P. Carey REIT

Öresund

 

 

All in utdelning?

 

Förutsägelser är svåra att göra, särskilt de som handlar om framtiden. I det förra inlägget för drygt tre månader sedan tyckte jag det verkade osannolikt att det skulle bli en lugn sommarbörs pga att tullpausen skulle löpa ut i juli. 

Nu har den (väl? Det är svårt att hänga med i alla turer) passerat och börsen har bara fortsatt stiga. För tre månader sedan vara en globalfond -13% för året, i skrivande stund är Storebrand Global All Countries -0,78% dvs nästan helt återhämtad.

Mina egna portföljer med lägre risk ser några procent bättre ut:

Multi Asset: +2,32%

Utdelningsfonden: +4,34%

Skulle uppgången fortsatta lär de dock bli omsprungna av globalfonden och har väl redan blivit det av svenska indexfonder.

Under april och maj skalade jag också av några procent av portföljen och försökte köpa tillbaka billigare. Det fungerade ett tag men i slutändan har jag nu mer på sparkontot än i våras så att sälja under nedgång visade sig inte fungera särskilt bra den här gången heller.

Jag har märkt att jag har betydligt lättare att sälja av fonder än utdelande aktier när det går ner så en tanke kan kanske vara att gå all in utdelning för att så att säga skydda mig mot mina egna misstag.

Att sälja av 10% av en globalfond har jag inga problem med men att sälja enskilda aktier eller ETF:er i utdelningsfonden sitter långt inne eftersom jag då skulle gå miste om kommande utdelningar. Även om jag rationellt förstår att det egentligen blir samma sak med att sälja en fond, man går miste om avkastning istället för kontant utdelning, så verkar jag inte förstå det i praktiken.

Att byta ut fonderna i Multi Asset mot utdelande ETF:er kanske därför inte vore så dumt. Eller för den delen utdelande fonder, det finns det ju också ett antal numera. Eller bara sälja av allt utom guld, silver och räntor och fylla på i Utdelningsfonden förstås.

Fördelen skulle då vara att jag (kanske) inte säljer av under nedgång och nackdelen(?) att min strategi riskerar att bli ännu mer defensiv. 

Jag får se hur jag gör, man kan ju alltid testa och ändra tillbaka om man ångrar sig 😀.

Börskraschen som kom av sig #2

Suttit still i båten

"Sitter inte still i  båten" var rubriken på det förra inlägget men det är väl precis vad jag har gjort de senaste veckorna känns det som.

Börsen har som bekant återhämtat sig ganska kraftigt, en globalfond är nu "bara" back cirka -13% för året mot som värst drygt -20% och en svensk indexfond som PLUS Allabolag Sverige är faktiskt i skrivande stund +0,36% för året mot som sämst cirka -12%.

Mina egna portföljer har visserligen inte gått ner särskilt mycket under året men har förstås också återhämtat sig något, nu ser det ut så här:

Multi Asset: -3,34%
Utdelningsfonden: -1,36%

Under uppgången har jag alltså i princip inte köpt något utan börjar väl snarare bli lite sugen på att skala av några procent i aktiedelen i Multi Asset nu. 

Trumps tullpaus tar ju slut någon gång i början av juli så att det ska bli en lugn sommarbörs verkas väl inte så troligt. I värsta fall blir det lika stökigt som i april och i bästa fall har alla länder då redan lyckats förhandla sig till olika "deals" och det blir därför ganska odramatiskt. Min utgångspunkt är att utfallet blir någonstans mittemellan så att ha lite extra likvider är väl inte fel i så fall.

För den som undrar varför det är en #2 i rubriken så beror det på att jag skrivit ett inlägg med samma rubrik för snart 5 år sedan och då resonerade jag på liknande sätt. Då blev jag sittande med ett större belopp på sparkonto som jag sedan hade svårt att komma in med på börsen igen.

Rent rationellt är det alltså troligen inte att rekommendera att försöka sig på detta utan att sälja av lite av portföljen nu har mest en psykologisk effekt.

Jag kommer i så fall sälja av betydligt mindre än för 5 år sedan (kanske 2-3% av portföljen) och har ju nu dessutom ett bolån att ta hänsyn till så i värsta fall får det väl gå till en extra amortering istället...

Bolån och amortering

Som jag skrivit tidigare valde jag att binda hälften av mitt bolån på 1,4 miljoner till 3,49% ränta i 5 år i februari. Den andra halvan har rörlig ränta och ligger just nu på 3,10%. Den senaste tiden har både rörliga och bundna räntor (dock inte på 5 år eller längre vad jag vet) sänkts något av många banker så det är inte säkert att det kommer bli en så bra affär som det såg ut som i början av året. Men än så länge har jag inte ångrat mig, mycket kan hända på 5 år...

Jag har också tidigare skrivit att jag siktar på att amortera cirka 5000 i månaden vilket skulle ge en återbetalningstid på 23 år men om jag amorterar lika mycket som jag gjort i år kommer det gå betydligt snabbare.

Jag tog alltså lånet i januari och har redan amorterat av cirka 55 000, varav cirka hälften är uttag från börsen. Så kan det väl kanske inte fortsätta men snabbare än 23 år lär det blir i alla fall. Målet för i år är nu att ha amorterat av minst 100 000, vilket alltså skulle innebära 14 år om det fortsätter så.

Återigen är det väl rent rationellt inte att rekommendera utan handlar mer om att jag inte gillar att ha lån helt enkelt. Har t om betalat av studielånet många år i förtid vilket är ännu värre 😉.

Sitter inte still i båten

 

Jag vet inte om ni har märkt det, men det har varit lite stökigt på börsen den senaste veckan. Vilken krasch? undrade jag för en månad sedan och i skrivande stund är en global indexfond cirka -20% sedan toppen i januari vilket innebär att vi gått in i en så kallad björnmarknad. Når vi -30% skulle jag nog kalla det krasch.

Krasch eller ej så fylls nu media i vanlig ordning med sparekonomer och andra "experter" som kämpar med att hitta andra formuleringar än det rätt slitna "sitt still i båten". Jag håller med om att det sannolikt är det bästa för de flesta men som motvikt till detta tänkte jag skriva lite om hur jag har agerat, jag har tyvärr(?) väldigt svårt att inte göra någonting när det stormar på börsen har det visat sig.

Man kan kanske också ha i åtanke att mediankunden på Avanza har cirka 70 000 kronor i kapital, då är det möjligen lättare att sitta still i båten än om man har ett sjusiffrigt belopp. Fast jag har sett ganska många skärmdumpar där folk har förlorat miljonbelopp i år och ändå hävdar att de "sitter still i båten" så den teorin håller kanske inte riktigt.

Nåväl, jag har agerat ungefär som under Coronakraschen 2020 och både sålt och köpt ganska mycket. Förhoppningsvis har jag lärt mig någonting men det är tveksamt.

Mitt fokus är mer på att bevara kapitalet än att göra stora vinster så när sånt här händer försöker jag agera därefter också. Varför jag har det fokuset kan man också fråga sig, 2024 köpte jag lägenhet och 2023 bytte jag bil så det finns egentligen ingenting jag behöver en större summa till i närtid. Jag gillar nog inte att se kapitalet minska helt enkelt, vilket är en ganska dålig egenskap om man ska vara på börsen.

Hur som helst, min taktik (om man nu kan kalla det för det) har varit att sälja av cirka 5% trots att börsen har gått ner och sedan direkt köpa mer kommande dagar om börsen fortsätter ner. Upprepa när kassan är slut.

Psykologiskt är det win-win, går börsen upp är ju det bra och går den ner ännu mer (vilket oftast har varit fallet hittills) har man lite kassa att köpa för. Hur stor skillnad det gör i praktiken är väl mer tveksamt. Det värsta som kan hända är att man sitter med 5% kassa som man inte vet när man ska våga gå in med på börsen igen när det väl vänder (som under Coronakraschen) och det kan jag leva med.

Multi Asset

Har nu även sålt råvaru-ETF:en Amundi Blbrg Equlwght Commdt ex-Agricl UCITS ETF A (LYTR) för att kunna köpa mer aktier istället.

De innehav som är kvar är nu:

Storebrand Global All Countries
Storebrand Europa
Spiltan Aktiefond Investmentbolag
PLUS Allabolag Sverige Index

AMF Räntefond Mix
Spiltan Räntefond Sverige
Xetra-Gold (4GLD)
WisdomTree Physical Silver (VZLC)

BITCOIN XBT

Det är numera alltså "bara" aktier, räntor, guld, silver och lite lite bitcoin i portföljen. Jag överviktar aktier just nu och ligger på runt 65% istället för 50% som det var i januari.  Fyller på i alla aktiefonder men ökar något mer i Sverige och Europa än i globalfonden.

Guld har gått otroligt starkt senaste tiden så här är det snart dags att skala av lite och köpa mer aktier. Silver har inte heller gått så tokigt, om än mer volatilt.

Utdelningsfonden

Här har det varit lite för många affärer än vad som går att lista. Men framförallt har jag sålt av 3 ETF:er:

iShares Asia Pacific Dividend UCITS ETF USD (Dist)
WisdomTree Emerging Markets Equity Income UCITS ETF
WisdomTree Emerging Markets SmallCap Dividend UCITS ETF

Aktierna har oftast klarat nedgången betydligt bättre än ETF:erna så i ett anfall av hybris så har jag framförallt fyllt på i enskilda aktier istället, både de som gått ner mycket och i bolag som har potential att klara nedgången bättre än andra (så som teleoperatörer, dagligvaruhandel osv).

Resultat hittills i år
 

Multi Asset: -8,39%

Utdelningsfonden: -5,33%

Utdelningsfonden som har 100% aktier fortsätter att gå på bättre än Multi Asset som egentligen ska ha lägre risk. Att ligga ungefär 50/50 mellan de båda portföljerna verkar alltså vara en god idé, i nästa krasch kan förhållandet vara det omvända istället.

En globalfond är som sagt cirka -20% så något har jag väl gjort rätt i alla fall. 

Eller gjort hittills, under helgen har Trump kommit på att elektronik ska undantas från tullarna vilket lär få framförallt teknikaktier som Apple att rusa betydligt mer än mina defensiva aktier på måndag. Gör alltså inte som jag gör utan sitt still i båten 😉. 
 

Mer Europa

I januari valde jag att lägga 10% av multi asset-portföljen i Storebrand Europa istället för globalfonden Storebrand All Countries vilket har visat sig vara ett bra beslut än så länge. Det var förstås ingen unik idé utan sedan dess har kapital fortsatt att flöda från USA till Europa.

På Nordnet låg nyligen en Europafond på listan över mest köpta fonder vilket enligt Frida Bratt aldrig har hänt tidigare. 

Så sent som i december 2024 kunde man på DI läsa att "Europa kommer bli ett museum" men det var förstås före Trump och den enorma upprustning som Europa ser ut att stå inför.

När alla köper och säljer samma sak finns förstås risk för att pendeln till slut vänder åt andra hållet och vissa börjar nu tala om att det börjar bli köpläge i USA istället även om konsensus fortfarande verkar vara att man bör övervikta Europa.

Nyligen sålde jag räntefonden Captor Iris Bond A och har nu också sålt den ganska märkliga fonden Amundi Fds Volatil Wld A USD C.

Tanken är att fonden ska gå upp när det är volatilt på marknaden men det verkar inte ha fungerat i just den här sättningen, förvisso till stor del pga valutaeffekter. Den har dessutom en skyhög fondavgift på 2,14% så nu valde jag att sälja även den fonden.

Jag ökar nu ytterligare i Storebrand Europa till 15% och ligger därmed för tillfället på 55% aktieexponering istället för som tidigare 50% i portföljen.

Jag försöker att inte pilla så mycket i PPM-portföljen och har kört 100% AP7 Aktiefond där de senaste åren men nu ändrade jag faktiskt till 15% Europafond och 10% Sverigefond även där.

Aktuell fördelning i Multi Asset är just nu:

Storebrand Global All Countries 30%
Storebrand Europa 15%
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 5%
PLUS Allabolag Sverige Index 5%

Xetra-Gold (4GLD) 15%
Amundi Blbrg Equlwght Commdt ex-Agricl UCITS ETF A (LYTR) 10%

AMF Räntefond Mix 6%
Spiltan Räntefond Sverige 6%

WisdomTree Physical Silver (VZLC) 5%
BITCOIN XBT 1%

(Likvider 2%)

Ska jag öka i något är det väl i räntefonderna egentligen men det ser väl inte ut att bli  någon fantastisk utveckling där i år, 2-3% kanske?

Guld och silver har däremot gått otroligt starkt  så där önskar jag att jag hade haft ännu mer. Med ett guldpris på över 3000 USD känns det dock jobbigt att köpa mer nu, silver däremot ser ju billigt ut jämförelsevis...

I förra inlägget nämnde jag också att om man vill spekulera så kan man titta på försvarsfonder/ETF:er nu och fick ett bra tips på en nystartad Europeisk sådan i kommentarerna - WisdomTree Europe Defence UCITS ETF - EUR Acc (kortnamn: EUDF).

Jag är lite sugen men kommer troligen inte att göra något köp. Å ena sidan verkar EU som sagt stå inför en enorm upprustning men å andra sidan är bolagen redan högt värderade och vissa har börjat tala om att det istället är läge att börja blanka försvarsaktier. Att investera i en "vanligt" Europeisk indexfond känns då som ett säkrare val.

Ett annat sätt att spela det är kanske att fundera på hur allt det här ska finansieras. Genom lån såklart, vilket bland annat borde betyda ännu högre guldpris på sikt 😀.

Vilken krasch?

Det har varit skakigt på börsen den senaste tiden och i media beskrivs det många gånger som något av en krasch. Det är det förstås inte (än). Globala indexfonder ligger på cirka -10% för året vilket brukar benämnas som en "korrigering" och inträffar nästan varje år.

Stockholmsbörsen ligger över +5% för året och en europeisk indexfond har ungefär samma utveckling.

Det i sig är förstås ovanligt, när USA nyser får Sverige lunginflamation eller vad man brukar säga. Det vill säga faller börsen i USA brukar svenska börsen falla ännu mer.

En amerikansk indexfond är back cirka -14% för året medans svenska börsen alltså ligger på plus och dessutom har kronan stärkts ganska kraftigt både mot dollar och euro. This time is different...

Årets utveckling

Mina defensiva portföljer brukar klarar sig bättre än (globalt) index i såna här miljöer och så även denna gång. Total utveckling för portföljen i år ligger på -0,66%.

Lite förvånande är det Utdelningsfonden som innehåller 100% aktier (se föregående inlägg) som har klarat sig bäst och faktiskt ligger svagt plus, +1,17%. Defensiva utdelningsaktier brukar gå bra när det är skakigt och dessutom är den underviktad USA så det är väl en del av förklaringen. Det och en stor portion tur 😀.

Multi Asset ligger på -2,52% för året men då är vissa siffor från 13/3 så det ser troligen något bättre ut på måndag.

Vad som dragit ner avkastningen är förstås det stora innehavet i Storebrand Global All Countries som är ner cirka -10% för året.

Det som gått bäst är guld och silver som båda ligger på cirka +10% i år. Guld passerade för övrigt drömgränsen 3000 USD i veckan och på 5 år är utvecklingen +100%.

Förändringar

Som vanligt när det skakar på börsen så har jag tyvärr(?) svårt att inte agera. Jag sålde räntefonden Captor Iris Bond i veckan då jag inte tycker den levererar så som jag förväntat mig. 

Om nedgången fortsätter blir nästa fond som ryker Amundi Fds Volatil Wld A USD C av samma anledning.

Jag kommer placera en del i Spiltan Räntefond Sverige och en del i antingen Storebrand Europa eller Storebrand Global. Att övervikta Europa nu är kanske lite spekulativt/kortsiktigt men det blir troligen en helt ok avkastning på sikt det också.

Ska man vara ännu mer spekulativ kan man förstås investera i t ex en ETF som är inriktad på försvar så som VanEck Defense UCITS ETF men det finns väl risk att det är i senaste laget.

Bundit räntan

Som jag skrivit tidigare har jag funderat på att binda räntan på halva bolånet på 5 år och gjorde till slut så i början av februari.

Har man ett stort lån och låg belåningsgrad kan man nog få en ränta på under 3% men räntan i mitt fall med ett lån på 1,4 miljoner och en belåningsgrad strax under 80% blev det 3,49% att jämföra med 3,14% som jag har på den rörliga delen.

Just nu verkar det i alla fall som ett bra beslut, med tanke på de senaste siffrorna kring inflation och matpriser verkar det nu mycket osannolikt med en räntesänkning i närtid. Under veckan har även Nordea höjt sina bundna räntor och SBAB och Länsförsäkringar höjde både sina rörliga och bundna räntor.

99 aktier och 6 ETF:er i utdelningsfonden

Nu är det över 1 år sedan jag listade innehaven i utdelningsfonden och därmed hög tid för en uppdatering. 

I november 2023 bestod den av hela 165 enskilda aktier och 3 ETF:er och antalet aktier har nu minskat rejält till "bara" 99 stycken, nära på ett hanterbart antal. Vid förra uppdateringen skrev jag också att jag fortfarande ville ha ett tresiffrigt antal aktier vilket uppenbarligen inte stämmer längre. Jag kommer nog fortsätta minska antalet något och lägga in mer pengar i utdelande ETF:er istället.

Det är rätt mycket hype runt den nya svenska ETF:en Montrose Global Monthly Dividend MSCI World UCITS ETF, se t ex Petruskos inlägg för detaljer. I korta drag är det en månadsutdelande ETF med cirka 6% utdelning som handlas i SEK (vilket innebär att man slipper växlingsavgifter a 0,25% vid köp och sälj).

Som man kan gissa av namnet följer den MSCI World  vilket innebär cirka 70% exponering mot USA och cirka 20% exponering mot 7 enskilda amerikanska techbolag vilket jag väl inte är särskilt förtjust i. Den är dock mer defensiv än en ren globalfond pga krångelupplägget med optioner och covered calls, återigen, se Petruskos inlägg för mer detaljer 😀.

Den utdelande globala ETF jag har valt är Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist som istället för att följa ett globalt index har fokus på utdelande bolag och vars USA-exponering endast är 43%.

Vid en större nedgång framförallt i USA men även globalt bör den väl klara sig bättre än Montrose ETF men det kanske blir ett litet köp i Montrose framöver ändå...

Nåväl direktavkastningen hos aktiedelen i portföljen ligger för närvarande på 5,29% enligt Avanza och topp 3 i portföljen ser ut så här:

Muenchener Rueckversicherungs-Gesellschaft AG +154%

Björn Borg +141%

IBM +124%

Förutom Björn Borg ligger direktavkastningen för dessa på under 3% så här kan det kanske vara läge att ta hem vinsten och placera pengarna i något med högre utdelning istället. Björn Borg brukar Avanza för övrigt visa som 0% i direktavkastning av någon anledning men det brukar inte stämma. Blir det 3 kronor som förra året ligger den på över 5%.

De 3 innehav som gått sämst i portföljen är:

AMSC ASA -18%

Aker BP -17%

Archer Daniels Midlands -17%

De två första innehaven har en mycket hög utdelning om över 10% respektive över 20%(!) medans Archer Daniels Midlands ligger runt mer modesta 4%. Min gräns för att sälja ett innehav för att det presterat för dåligt ligger runt -30% så dessa får sannolikt ligga kvar i portföljen. 

Sen förra uppdatering har också dessa 3 ETF:er tillkommit:

Franklin European Quality Dividend UCITS ETF

WisdomTree Emerging Markets Equity Income UCITS ETF

WisdomTree Emerging Markets SmallCap Dividend UCITS ETF

Innehavet i de två Emering Markets-ETF:erna är mycket litet (cirka 1% av portföljen vardera) och tur är väl kanske det, utvecklingen har inte varit något vidare de senaste åren. Men det vänder väl vilket årtionde som helst för emerging markets...

Nedan listas samtliga innehav, mycket nöje: 

Aktier:

2020 Bulkers

AbbVie

Acadian Timber Corp

Aker BP

Allianz SE

Altria Group

Amcor

AMSC ASA

Antero Midstream

Arbor Realty Trust

Archer Daniels Midland

Ares Capital

Atria A

AXA

Axfood

Bank Of Nova Scotia

Basf SE

Bilia A

Björn Borg

Boston Pizza Royalties Income Fund Unit

Bristol-Myers Squibb

Campbell Soup

Canadian Imperial Bank Of Commerce

Canadian Utilities Ltd.

CapMan

Chevron

Cibus Nordic Real Estate

Cisco Systems

Cloetta

Coca-Cola

Community Trust Bancorp

Consolidated Edison

Credit Agricole SA

Deutsche Telekom AG

Digital Realty Trust

DNB Bank

E. On SE

Elisa

Enbridge

Enel SpA

Europris

Franklin Resources

Freenet AG

General Mills

Gibson Energy Inc

Gilead Sciences

Gjensidige Forsikring

Gladstone Investment

Handelsbanken A

Horizon Technology Finance

IBM

Johnson & Johnson

Kellanova

Kemira

Kesko A

Kimberly-Clark

Kone B

Kraft Heinz

Ltc Properties

M&T Bank

Main Street Capital

Muenchener Rueckversicherungs-Gesellschaft AG

NAXS

Nordea Bank

Old Republic International

Omega Healthcare Investors

ONEOK

Orange.

Orion A

Orkla

PepsiCo

Philip Morris

Power Corp. Of Canada

Prudential Financial

Realty Income REIT

Rogers Sugar Inc

Sampo A

Sanofi

Scandinavian Tobacco Group

SEB A

Securitas B

SKF B

Storebrand

Swedbank A

T. Rowe Price Group

Tele2 B

Telenor

Telia Company

Texas Instruments

Tietoevry

TotalEnergies SE

Tryg

Unilever

UPM-Kymmene

Verizon Communications

Volati Pref

Volvo B

W. P. Carey REIT

Öresund

ETF:er:

Franklin European Quality Dividend UCITS ETF

iShares Asia Pacific Dividend UCITS ETF USD (Dist)

Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist

WisdomTree Emerging Markets Equity Income UCITS ETF

WisdomTree Emerging Markets SmallCap Dividend UCITS ETF

XACT Nordic High Dividend Low Volatility

Portföljer och lån 2025

Multi Asset

I förra inlägget funderade jag på att ta in Spiltan Räntefond Sverige i Portföljen igen. Sagt och gjort, jag minskade något i AMF Räntefond Mix och tog in Spiltans fond också så nu har jag tre räntefonder med lite olika inriktningar.

USA:s del av de "globala" indexfonderna har växt ordentligt de senaste åren och uppgår nu ofta till närmare 75%(!). I Storebrand Global All Countries som följer ett bredare index är den i skrivande stund dock "bara" 66%.

Med tanke på att cirka 20% av fondens värde utgörs av 7 amerikanska techbolag börjar även det bli lite mycket för mig. Så som hedge mot en eventuell techkrasch i USA har jag nu sålt av en del och placerar istället 10% av portföljen i Storebrand Europa.

Portföljen består nu således av:

Storebrand Global All Countries 30%

Storebrand Europa 10%
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 5%
PLUS Allabolag Sverige Index 5%

AMF Räntefond Mix 5%
Captor Iris Bond A 5%

Spiltan Räntefond Sverige 5%

Xetra-Gold (4GLD) 15%
WisdomTree Physical Silver (VZLC) 5%

Amundi Blbrg Equlwght Commdt ex-Agricl UCITS ETF A (LYTR) 10%

Amundi Fds Volatil Wld A USD C 4%
BITCOIN XBT 1%

Med 12 fonder/ETF:er börjar det bli i mesta laget men jag har samtidigt svårt att se vad jag skulle göra mig av med. Lite onödigt med 2 olika sverigefonder möjligen och efter att ha minskat rejält i bitcoin när det gick över 100 000 USD börjar nu det innehavet bli så litet att det snart inte är så meningsfullt längre.

Utdelningsfonden

Inga ändringar här än så länge, alltjämt 112 enskilda aktier och 6 olika ETF:er 😀. Kommer troligen vikta upp norden och europa något här också i framtida köp.

Bolån

I december skrev jag att skulle invänta räntebeskedet i januari och sedan bestämma mig för om jag skulle binda halva lånet eller inte. 

I onsdags kom beskedet och Riksbanken sänkte återigen räntan med 0,25% till 2,25%. Får man tro Riksbankens tidigare prognoser skulle detta alltså vara den sista räntesänkningen på ett bra tag. Enligt de flesta andra bedömare kan det dock komma både en och tre räntesänkningar till i år.

Jag har för närvarande ett lån på 1 400 000 och en belåningsgrad på strax under 80% vilket ger en rörlig ränta på 3,39% hos danske bank. Nästa vecka sänker de räntan vilket då bör innebära 3,14% för mitt lån.

När jag skrev om det här i december så hoppades jag på att de bundna räntorna också skulle sänkas något men det blev faktiskt tvärt om och i januari höjde t ex danske bank femårsräntan på mitt lån från 3,29% till 3,49%. Så kan det gå.

Konsensus verkar nu vara att de långa räntorna har bottnat och kan komma att stiga något under året så ska man binda ska man nog göra det ganska snart.

I mitt fall kan jag alltså binda på 5 år till 3,49% eller ligga kvar på rörlig ränta på 3,14% som högst troligt kommer sjunka något ytterligare. Frågan är hur mycket? Minusränta och bolån på runt 1% hoppas jag vi aldrig kommer tillbaka till men i lägsta fall kan man kanske få en bolåneränta på 2,5%.

Binder jag räntan på halva lånet skulle det i så fall innebära att jag i värsta fall betalar ungefär 1% "för mycket" vilket efter avdrag blir ungefär 5000 kronor per år.

Åt andra hållet kan ju bolåneräntan egentligen bli hur hög som helst inom 5 år men låt säga att den hamnar på 5,5% om några år. Då tjänar jag cirka 10 000 kronor per år på att ha bundit räntan.

Jag har fortfarande inte bestämt mig men mest troligt är väl att den kommer variera inom det spannet så det spelar i slutändan kanske inte så stor roll om man binder eller inte 😀. 

Resultat 2024

Ett riktigt bra börsår (eller högst mediokert, beroende på vilket index man tittar på) är till ända och det har återigen blivit dags att summera årets utveckling och eventuella förändringar inför 2025.

Relevanta jämförelseindex beroende på hur man investerat:

OMXS30: +3,68%

OMXSPI: +6,04%

DJ USA: +24,08%

Lysa Aktier Bred: +25,86%

Storebrand Global All Countries: +26,45%


Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF - (USD) Dist: +11,98%

XACT Norden Högutdelande: +6,84%

Har man varit investerad i mestadels svenska aktier under året är risken stor att man fått en högst medioker avkastning om 4-6%.

Desto bättre ser det ut för den som legat passiv i en USA eller globalfond som båda har gett runt 25%.

Utdelningsinvesterare bör hamna någonstans mittemellan med en avkastning på 6-12%.

Mina egna portföljer hamnade på +22,07% respektive +17,32%.

Multi Asset +22,07%

Återigen mycket nöjd med den här portföljen, den innehåller bara 50% aktier men avkastade i år nästan i klass med en global indexfond. Vilket väl inte är så konstigt när framförallt guld, silver och bitcoin har gått väldigt bra i år. Så här utvecklade sig innehaven under året:

Storebrand Global All Countries: +26,45%
Spiltan Aktiefond Investmentbolag: +10,97%

PLUS Allabolag Sverige: +8,99%
Amundi Fds Volatil Wld A USD C: +14,77%
CoinShares XBT Provider Bitcoin Tracker One: +142,62%
AMF Räntefond Mix: +1,23%

Captor Iris Bond: -0,54%

Xetra-Gold (4GLD): +34,57%
WisdomTree Physical Silver (VZLC): +30,38%
Amundi Blbrg Equlwght Commdt ex-Agricl UCITS ETF A (LYTR): +13,30%

Vad som sticker ut är förstås bitcoin i år igen med en avkastning på dryga 142%(!). Mina första bitcoin-certifikat köpte jag när priset låg runt 8 000 USD och i år nådde man för första gången över drömgränsen 100 000 USD. Tyvärr vågar jag bara har runt 1% av portföljen i bitcoin men det påverkar ändå totalavkastningen lite grann när utvecklingen ser ut som den gör.

På tal om drömgränser har guld passerat ett antal sådana under året och handlas i skrivande stund runt 2 600 USD vilket väl få trodde vid början av året.

Det som har haft en riktigt tråkig utveckling i portföljen är räntefonder. I teorin borde AMF Räntefond Mix och framförallt Captor Iris Bond med sina långa löptider gynnas av sjunkande räntor men så inte i år. Jag konstaterar återigen att jag nog aldrig kommer förstå räntefonder riktigt och funderar nu på att ge upp och byta tillbaka till de två populäraste räntefonderna på Avanza - AMF Räntefond Lång och Spiltan Räntefond Sverige.  

Utdelningsfonden +17,32%

Jämfört med XACT Norden (+6%) och Vanguard All-world (+12%) är jag mycket nöjd med avkastningen även i den här portföljen. Jag har tydligen sålt av en hel del innehav under året för antalet aktier är nu "bara" 112 stycken (jämfört med 165 för ett år sedan). Det har varit en medveten strategi att försöka få ned antalet aktier för att få det lite mer överskådligt (snart kanske jag tom kan komma ihåg inom vilken branch varje bolag är i...) och om det är 50, 100 eller 200 påverkar ärligt talat inte riskspridningen i någon större utsträckning.

"Strategin" för att minska antalet bolag är att då och då sortera listan på utveckling sedan start och sälja av det som ligger -20% eller sämre och ibland även det som gått så bra att utdelningen nu är mycket låg. Pengarna från försäljningen återinvesteras i övriga bolag i portföljen, vanligen de som har lägst vikt.

Med så många innehav är det svårt att säga vad som gjort att den gått bättre än jämförelseindex, men jag skulle nog att det till största del beror på tur 😀.

Förändringar 2025

I Multi Asset-portföljen funderar jag som sagt på att byta ut räntefonderna mot något annat men tänker mig inga andra förändringar i nuläget.

I utdelningsfonden lär jag fortsätta sälja av innehav som gått för dåligt (eller för bra!).

Portföljerna är ungefär lika stora (52% Utdelningsfonden och 48% Multi Asset) men jag kommer fortsätta prioritera nysparande i Multi Asset så att den blir den större av portföljerna.

Jag har under en tid haft som strategi att ha 20% av sparandet på sparkonto vilket jag inte tror jag kommer ha under 2025. Dels så räknar jag med kommande räntesänkningar på sparkonton under året och dels så har jag ju köpt bostad och kommer därmed lägga in en hel del från sparkontot som kontantinsats.

Jag tänker mig att en ökning av Multi Asset-portföljen får ungefär samma effekt.

Sist men inte minst är väl den största förändringen att jag för första gången i livet också har ett bolån att ta hänsyn till så en del kommer också gå till amortering och därmed något mindre pengar till Avanza-kontot varje månad.

Rörlig eller bunden ränta

 

I förra inlägget skrev jag om amortering vs sparande och kom då fram till att en lämplig nivå för mig är cirka 5000 i månaden. Efter lite mer funderande kom jag fram till att det bästa upplägget förstås är att  amortera minibeloppet (i mitt fall 2400 kronor) varje månad och sedan göra extra amorteringar på cirka 30 000 kronor om året.

Då har man flexibiliteten att kunna amortera lite mer vissa år och lite mindre andra, bland annat beroende på hur börsutvecklingen är just det året.

Två Månadslöner hade för övrigt en bra kommentar på det senaste inlägget om amortering, eftersom skulden minskar och lönen ökar varje år så kommer jag troligen kunna betala av lånet fortare än jag räknar med. Det tänkte jag faktiskt inte på men så är det ju förstås, om jag tycker 5000 är en rimlig nivå idag så är det kanske 6000 om 5 år och 7000 om 10 år osv.

Räntor hos Danske Bank

Efter att ha kommit fram till lämplig amorteringsnivå är då nästa fråga om man ska ha bunden eller rörlig ränta.

I veckan hade jag lämpligt nog ett (digitalt) möte om bland annat detta med Danske Bank. Hos storbankerna har jag förstått att det oftast är en förhandling om vilken ränta man kan få men hos Danske Bank tittar man bara på storleken på lånet och belåningsgrad och sätter räntan därefter.

Under mötet använde de faktiskt precis samma kalkylator som man själv kan testa på hemsidan. I mitt fall kommer jag låna 1 400 000 med en belåningsgrad på strax under 80% vilket ger följande räntor:

3 mån (rörlig): 3,54%

1 år: 3,19%

2 år: 3,16%

3 år: 3,33%

4 år: 3,29%

5 år: 3,29%

6 år: 3,34%

10 år: 3,54%

Jag valde till att börja med rörlig ränta för hela lånet men delade upp det i två lika stora delar så att det går att binda räntan på halva lånet senare om man skulle vilja.

Prognos för styrräntan

Tittar man på Riksbanken senaste prognos för styrräntan tolkar jag det som att prognosen i skrivande stund är att räntan ska fortsätta neråt i långsam takt och vara cirka 2,25% (jämfört med dagens 2,75%) vid slutet av 2025.

Utgår man från att det stämmer bör väl en rörlig ränta ligga runt 3% vid slutet av 2025. Problemet är bara att det är just en prognos och att Riksbanken under Stefan Ingves ledning var notoriskt dåliga på att ens vara i närheten av sina egna prognoser.

Sedan Erik Thedéen tog över har det varit betydligt bättre även om det väl är för tidigt att säga så mycket om det ännu. Klart är i alla fall att han kommunicerar betydligt bättre än vad Ingves gjorde. Han gör något i sammanhanget så ovanligt som att först berätta vad han tänker göra - och sen så gör han det!

Bunden eller rörlig ränta

Att binda räntan på 1 eller 2 år ser jag personligen ingen större vits med, troligen kommer den rörliga räntan hamna under 3,16-3,19% ganska snart och skulle den gå åt andra hållet är det ändå för kort tidsperiod för att göra någon större skillnad.

Om jag ska binda delar av lånet tycker jag det är desto mer intressant att titta på räntan för 5, 6 eller kanske t om 10 år. Hur man ens kan sätta en ränta på 5 - 10 års sikt förstår jag inte riktigt, här har man ju i princip ingen aning om hur ränteläget kommer se ut. Vilket också gör det mer intressant för mig att binda på den tidsperioden, räntan kan vara 2% om 10 år men den kan också vara 7%.

Kommande räntebesked

Kommande räntebesked går att se i Riksbankens kalender:

19 december 2024

29 januari 2025

20 mars 2025

8 maj 2025

18 juni 2025

20 augusti 2025

23 september 2025

5 november 2025

18 december 2025

Som synes kommer det beslut nästan varje månad och vi lär väl inte få se en sänkning varje gång 😏. Enligt Prognosen ska ju räntan "bara" sänkas med cirka 0,5% under året så en sänkning i december eller januari och en senare under året låter väl rimligt.

Hur jag kommer göra

Planen just nu är att invänta åtminstone de två kommande räntebeskeden och sedan förhoppningsvis binda halva lånet på 5, 6 eller 10 år. Tyvärr brukar inte de långa bindningstiderna påverkas särskilt mycket av att styrräntan sänks men jag hoppas att det kan kom ner något i alla fall.

Lånets storlek påverkar också, hade jag t ex haft ett lån på 2 400 000 med 60% belåningsgrad kunde jag binda det på 5 år på 3,02% hos Danske Bank idag vilket inte ser så dumt ut.

Egentligen är jag lite lockad av att binda på 10 år men 3,54% är aningen för mycket så det blir troligen 5 eller 6 år i så fall.