Pension - så funkar det

Pension är ett ämne som de flesta ekonomibloggar (inklusive denna) brukar undvika. Det kanske har att göra med att det är svårt att bli engagerad i något som ligger så långt fram i tiden och där väl reglerna på 20-50(!) år kan ändras både en och sju gånger under tiden. De riktiga pessimisterna räknar inte med att de kommer få någon pension alls när det väl är dags. Det tror jag är högst osannolikt, men inte omöjligt.

Man har kanske inte heller helt lyckats med att få pension att framstå som något spännande utan snarare svårt och krångligt. Det visar sig stämma till viss del men inte helt och hållet.

Hur som helst, i samband med att det orangea kuvertet skickas ut (digitalt förstås) började jag äntligen sätta mig in lite mer i de olika delarna och vad som gäller för just mig.

Jag är ingen expert och har säkert missförstått en del, så gör som vanligt din egen analys 😏.

Sammanfattningsvis så är det egentligen bara tjänstepension som är krångligt och för att få så hög (förväntad) pension som möjligt kan man faktiskt sammanfatta det i bara tre punkter:

1. Ha så hög inkomst som möjligt.

2. Jobba så länge som möjligt.

3. Om du har traditionell försäkring inom tjänstepensionen och långt kvar till pension, byt till fondförsäkring och välj fonder med låga avgifter.

För att ta det från början så består pensionen av följande delar:

Inkomstpension

16% av månadslönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp sätts av varje månad. Inkomstbasbeloppet för 2021 är 68 200 kronor vilket innebär att taket blir en månadslön på 42 625 ( (7,5x68200)/12) kronor. Inkomstbasbeloppet räknas upp med cirka 1000-2000 kronor varje år.

Förutom att försöka höja sin lön till maxtaket så fort som möjligt går den här delen inte att påverka.

Premiepension

Kanske den mest kända delen av pensionen? 2,5% av månadslönen sätts av till detta med samma maxtak som för inkomstpensionen. Här väljer man själv vilka fonder pengarna ska placeras i. Det finns ett fåtal som har lyckats otroligt bra genom att lyckas byta fonder med bra tajming men för de allra flesta är troligen det bästa att ligga 100% i AP7 Aktiefond.

Eget sparande

Fram till 2016 fanns det ju ett avdragsgillt  pensionssparande upp till 12 000 kronor per år men det blev tyvärr borttaget och man hänvisas numera till ett "vanligt" sparande på ISK, utan avdragsrätt eller inlåsningseffekt. Ett av de märkligare ekonomiska besluten på länge men det är som det är.

En fondrobot som t ex Lysa är väl ett lämpligt val för denna typ av sparande.

Tjänstepension

Nu börjar det bli intressant (och krångligt). Vilken typ av tjänstepension man har beror främst på två saker:

1. Anställningsform (kommunalt/statligt/privat osv)

2. Ålder.

Riktigt krångligt blir det om man har bytt jobb ofta och därmed har en mängd olika tjänstepensioner. Det är väl här många tröttnar antar jag, i det läget behöver man sätta sig in i villkoren och avgifterna för respektive försäkring och eventuellt flytta vissa av försäkringarna.

Min Tjänstepension

För egen del är det faktiskt ganska enkelt, jag har varit statligt anställd nästan hela mitt yrkesliv och är född före 1988 vilket då innebär att jag  tillhör PA 16 Avdelning 2.

I mitt fall innebär det att 2% av inkomsten placeras i Kåpan Tjänste som är en traditionell försäkring, dvs den har lägre risk och aktieandel än vad man kan ha i en fondförsäkring. Den här delen går inte att påverka.

Sedan 2016 går 2,5% av inkomsten dock till en valbar del där man kan välja mellan traditionell försäkring och fondförsäkring. Om man som mig inte gör något val placeras de i den traditionella försäkringen ovan.

Tittar man på utvecklingen för Kåpan Tjänste så ser det vid en första anblick ganska bra ut, sedan 2009 har den gett en ganska jämn avkastning om mellan 0 och 17% per år och i snitt 8% per år. 

Jag har jämfört utvecklingen med att ha 100% i en global indexfond som SPP Aktiefond Global och snittet under perioden blev i det fallet 11,8%. Det hade alltså ändå gjort ganska stor skillnad att ha pengarna i en fondförsäkring istället för i en traditionell försäkring under den perioden.

Har man långt kvar till pensionen kan det alltså finnas anledning att flytta eller byta till fondförsäkring istället, vilket jag nu har gjort.

Man har faktiskt två val här (vilket var en nyhet för mig), antingen flytta de redan intjänade pengarna till fondförsäkringen eller också välja att alla inbetalningar från och med nu ska gå in i fondförsäkringen men låta de gamla ligga kvar i den traditionella.

I mitt fall är det ingen jättesumma som ligger i den traditionella försäkringen så jag valde faktiskt det andra alternativet här, det verkade enklare och är blir lite av "äta kakan och ha den kvar". 

De val man kan göra är AMF, Futur Pension, Handelsbanken, Länsförsäkringar, SEB eller Swedbank. Ett enligt mig ganska enkelt val då AMF fokuserar på låga avgifter både på själva försäkringen och på fonderna. AMF:s avgift för själva försäkringen är 0,2% medans de andra ligger på 0,32-0,4%.

En nackdel kan vara att fondutbudet är väldigt skralt:

Men det är ok för min del när avgifterna är låga, "spännande" (och dyra) fonder kan jag ha i andra portföljer. Här kommer jag troligen att placera merparten i globalfonden och lite i Sverige/småboloag och tillväxtmarknader.

Förmånsbestämd ålderspension

Slutligen finns det inom PA 16 även förmånsbestämd ålderspension. Jag har inte helt lätt att förstå exakt hur stor summan blir men det som påverkar är i alla fall att man dels har en hög lön och dels har arbetat länge inom staten.

För att ha rätt till förmånsbestämd ålderspension måste man nämligen tjäna över 42 625 kronor i månaden och för att få maxbeloppet dessutom jobbat inom staten i 30(!) år.

Som mycket annat inom pensionssystemet belönas alltså den som har haft en hög lön också med en hög pension, vilket kan vara lite ointuitivt då det är tvärtemot inkomstskatten där den som har en hög inkomst också får betala mycket skatt.