lördag 30 juli 2022

Cash is king?


Kontanter (sparkonto) är väl kanske det minst populära tillgångsslaget av de alla, särskilt nu när inflationen ligger runt 8-9%. Räntan på sparkonton börjar visserligen krypa uppåt så sakteliga och det finns nu ett antal aktörer som erbjuder över 1% ränta, bland de mer välkända bland annat SBAB, Klarna och Volvo Finans. I skrivande stund ger GCC Capital högst ränta, 1,15%.

När fondförvaltaren Eric Strand i en intervju fick frågan om det sämsta rådet han hört inom finans en gång så svarade han något överraskande "månadssparande". Vad jag tror han menar är att det finns många som sparar för mycket och fortsätter snåla och månadsspara även när det finns miljoner på börsen.

I senare intervjuer har det också kommit fram att Strand själv egentligen har "alldeles för mycket" på just sparkonton för att han vill "känna sig rik" och för att det är pengar som faktiskt kan användas i närtid, till skillnad från det som är på börsen.

Ett annat råd som man aldrig kommer att få höra från sparekonomerna men som Strand verkar tillämpa är att sälja av lite efter att börsen har gått upp kraftigt. Motsatsen, att köpa mer när börsen har gått ner pratas det ju om hela tiden men att vända på det och faktiskt ta hem lite vinst anses väl närmast som lite fult.

Det här är förstås mer relevant om man är 55 år och har 3 miljoner på börsen än om man är 25 år och har 50 000. Befinner man sig någonstans mittemellan blir det som vanligt lite klurigt.

Jag tilltalas ändå lite av det här tankesättet och funderar på om man kanske borde hålla en större del av sitt sparande i kontanter/sparkonto ändå. Ett sätt att göra det är att sätta upp ett mål för hur mycket pengar det ska bli och vid vilken ålder och sedan räkna baklänges för att se hur man ligger till.

Låt säga att man är 25 år och att målet är 6 miljoner vid 65 års ålder. En tumregel är att det tar cirka 10 år för pengarna att dubblas vid 7-8% avkastning så man får då följande hållpunkter (utan månadssparande):

25 år: 0

35 år: 750 000

45 år: 1 500 000

55 år: 3 000 000

65 år: 6 000 000

Har man t ex 1,5 miljoner redan vid 37 kan man därför kanske dra ner lite på sparandet ett tag. Problemet med det är förstås att det kan komma en börskrasch som får portföljen att minska med -50% eller mer så det gäller att ha en ganska stor summa på sparkontot i det läget för att kunna köpa in sig igen.

Om jag tänker rätt så klarar man en börskrasch på -50% om man alltid håller 1/3 i kontanter, dvs i det här exemplet 500 000 på sparkonto och 1 miljon på börsen. Man kan i det läget skjuta in hela sparkontot på börsen för att komma upp till 1 miljon igen. Tyvärr är verkligheten sällan så enkel.

En annan fondförvaltare (minns tyvärr inte vem) har pratat om att hon alltid hade 20% på sparkonto och resten på börsen. En kanske enklare strategi än mitt påhittade exempel 😀.   

Oavsett om det är 33% eller 20% så är det förstås ganska dumt rent rationellt att göra så. Å andra sidan, om man redan har tillräckligt, varför riskera det?

lördag 23 juli 2022

En sönderdiversifierad portfölj



Multi Asset-portföljen består i dagsläget förutom av aktier även av guld, silver, övriga råvaror och bitcoin. Jag har medvetet valt bort räntor för tillfället då jag upplever det svårt att välja rätt räntefonder. T ex har Lysas breda portfölj med räntor backat över -7% i år så även professionella aktörer verkar ha problem.

Vad man skulle ha haft i år är väl en korträntefond i USD så som SEB Korträntefond C USD (+11% i år) men det är ju i så fall mest en spekulation i valuta. Vilket väl i och för sig inte heller behöver vara fel i en diversifierad portfölj. 

Istället för räntor har jag börjat snegla på två andra tillgångsslag med låg korrelation till aktiemarknaden.   

Skog

Ett sätt är förstås att köpa aktier i skogsbolagen så som Holmen och Stora Enso men det finns också sätt att få en mer "ren" exponering mot skog.

Ett sådant är Skogsfond Baltikum som beskrivs så här på hemsidan: 

"Skogsfond Baltikum AB (publ) är en alternativ investeringsfond som äger skogsfastigheter i Baltikum där förvärvspriserna är väsentligt lägre än i Sverige. Genom konsolidering och tillväxtfrämjande åtgärder skapar Skogsfond Baltikum aktieägarvärde och klimatnytta. Målet är att leverera en genomsnittlig årlig avkastning på 7 – 9 procent genom att förvärva, utveckla och i slutändan avyttra en konsoliderad skogsportfölj cirka år 2026. Bolagets A-aktie är upptagen för handel på reglerad marknad, NGM Nordic AIF Sweden, sedan 2019."

Finns att köpa på t ex Avanza med ett aktiepris runt tusenlappen. Utvecklingen har varit väldigt jämn/tråkig de senaste åren, +3% i år och +10% den senaste tre åren vilket inte är så illa i dagens börsklimat men ändå långt ifrån målet om 7-9% per år. Dock väntas förstås det mesta av avkastningen komma år 2026 när skogen avyttras.

Funderar på att omfördela några procent från aktier till den här fonden i Multi Asset-portföljen.

Volatilitet

Man kan investera i det mesta och något av det mer obskyra är väl ändå att investera i volatilitet, t ex genom fonden Amundi Fds Volatil Wld A USD C som beskrivs så här på Avanza:

"Fonden investerar i aktier index-relaterade finansiella derivatinstrument för att dra fördelar av nivåerna av när värdena går upp och ner över tiden ( "volatilitet") på aktiemarknaderna. Investeringarna är geografiskt fokuserade på euroområdet (dvs. länder som helt integrerat euron som sin nationella valuta). Förutom derivatinstrumenten, är nettotillgångarna i huvudsak placerade i penningmarknadsinstrument. Investeringsportföljen är konstruerade så att den inte har mer än 5 % chans att minska i värde med mer än 35 % under ett år."

Eller enklare förklarat är tanken att fonden ska gå upp när det är oroligt på marknaden (stora svängningar, dvs hög volatilitet) vilket också verkar ha fungerat historiskt, +19% i år och under Coronakraschen när börsen gick ner -30% gick fonden åt andra hållet.

Fonden har i princip negativ korrelation med aktiemarknaden och kan se lockande ut att plocka in i en defensiv portfölj. Förutom att avgiften är ganska hög (1,77%) är väl den uppenbara nackdelen att det kan vara svårt att förstå vad det är man faktiskt köper. Jag är sugen på att lägga några procent av Multi Asset-portföljen även i denna fond men UA:s första gyllene regel gör sig påmind i bakhuvudet - "förstå vad du köper"...

lördag 16 juli 2022

Årets bästa globalfonder

 


Även om det känns som det mesta har gått ner i år finns det faktiskt fonder som har gått upp också. Bland de fonder som gått allra bäst hör t ex BGF World Energy A2 (+33% i år) men det är ju en väldigt nischad fond med stor exponering mot olja och kanske inget man vill äga på längre sikt.

Mer intressant då att titta på fonder man kan äga på lång sikt, nämligen globalfonder, och vilka som har presterat bäst där. Två fonder som sticker ut här med förhållandevis låga avgifter och positiv avkastning i år är Storebrand Global Low Volatility A SEK (tidigare SPP Aktiefond Stabil) och Handelsbanken Gl Hi Div Lo Vol Cr A1 SEK (ja, den heter så).

Den förstnämnda har en avgift på 0,73% vilket är lågt för en aktivt förvaltad fond och har avkastat +5,47% i år. Delar av beskrivningen från Avanza lyder:

"En global aktiefond som i sina placeringar söker att ge mindre kurssvängningar än marknaden fonden investerar på. Fonden eftersträvar att ha en bra spridning mellan branscher/regioner. Fonden investerar i ca 80-150 bolag, som tillsammans förväntas ge en stabil riskjusterad avkastning. För att välja ut de mest attraktiva företagen används en kvantitativ modell."

Sedan finns som vanligt också ett långt avsnitt om hållbarhet och att man väljer bort bolag inom, tobak, fossila bränslen osv.

Handelsbankens fond är faktiskt en indexfond som följer Solactive ISS ESG Global High Dividend Low Volatility Index. För att vara en indexfond är avgiften på 0,71% ganska hög. Avkastningen har varit +2,82% hittills i år. Beskrivning från Avanza:

"Fonden är en indexfond vars mål är att följa utvecklingen av indexet Solactive ISS ESG Global High Dividend Low Volatility Index, med syfte att över tiden ge en avkastning som så nära som möjligt överensstämmer med indexets avkastning. Solactive ISS ESG Global High Dividend Low Volatility Index syftar till att återspegla utvecklingen av en korg med högutdelande och lågvolatila bolag på aktiemarknaderna globalt vilka uppfyller index hållbarhetskrav."

Även här tar man alltså hänsyn till hållbarhet. Innehaven är cirka 250 till antalet och listas t ex här.

Riskspridning verkar man alltså få så det räcker med båda fonderna även om antalet innehav är betydligt lägre än breda globalfonders 1700-2000. Tittar man på lite längre sikt (3-5 år) så har båda fonderna också underpresterat mot en "vanlig" globalfond så som Länsförsäkringar Global Indexnära.

Sparar man på längre sikt är det därför kanske inte att rekommendera att lägga alla sina pengar i någon av fonderna men möjligen en del av portföljen om man av någon anledning vill ta lite lägre risk men ändå få exponering mot aktier.

För egen del passar båda fonderna ganska bra in i portföljen utdelningsfonden.

lördag 9 juli 2022

Läge för hedgefonder?

 


Vem skulle inte vilja ha en fond som aldrig har några år med negativ avkastning, särskilt i år? Det är vad många så kallade hedgefonder lovar.

Är man riskavert är det en väldigt lockande typ av investering och jag har själv ägt hedgefonder till och från men gör det inte för tillfället. 

Nordnets Frida Bratt har gjort en genomgång av de 54 hedgefonder som finns på Nordnets platform. Det är ju år som dessa som hedgefonderna ska visa att de håller vad de lovar och går bättre än index, och helst ger positiv avkastning.

Om de har gjort det eller inte finns det inget enkelt svar på. Å ena sidan är genomsnittet för de 54 fonderna -2%, betydligt bättre än index. Å andra sidan har hela 37 av 54 gett negativ avkastning och den mest ägda fonden (PriorNilsson Idea) hade backat med -18% när artikeln publicerades. Det hade i det fallet alltså varit betydligt bättre att investera i en global indexfond istället.

Fonden som gått bäst i år är Elementa med +28%. Jag sneglade faktiskt på just den fonden och Alcur i höstas men tyvärr blev det ingen investering då.

Den gamla sanningen att hedgefonder presterar ganska dåligt som grupp men att det finns undantag som faktiskt levererar verkar således gälla fortfarande.

Frida Bratts tips för att välja rätt hedgefond är "läsa på" så man förstår vad strategin innebär. En fin tanke men jag skulle säga att det är svårt eller omöjligt för de allra flesta. Nedan klipper jag in delar av beskrivningen från fondfaktabladet för fond A och B:

A:

"Förvaltningen styrs inte av ett jämförelseindex eller en förutbestämd nivå för standardavvikelsen. Standardavvikelsen, mätt månatligen, skall i normalläget vara lägre än ett brett nordiskt aktieindex. Förvaltningen är analysdriven och med Norden som huvudmarknad. Fonden inriktar sig på små och medelstora bolag både för investeringar och blankningar. Fonden kan investera såväl i aktier som i företagsobligationer. Fonden är en specialfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Fondens medel får placeras i överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument, fondandelar (inklusive börshandlade fonder, så kallade ETF:er) och på konto hos kreditinstitut."

B:

"Fonden är en aktivt förvaltad specialfond med lång/kort strategi vilket innebär köp av aktier i kombination med blankning dvs. försäljning av inlånade aktier. En specialfond får koncentrera innehaven till ett mindre antal företag. Fonden placerar i aktier över hela världen men tyngdpunkten ligger oftast i Sverige och till övervägande del inom de nordiska länderna. Fonden får använda sig av derivatinstrument inklusive OTCderivat. Fondens handel med derivatinstrument sker både för att effektivisera förvaltningen och skydda tillgångarna men är också en del av placeringsinriktningen för att skapa avkastning.

Fonden får även placera högst tjugo procent av dess värde i andra fonder eller fondföretag. Fonden får i syfte att effektivisera hanteringen av likvida medel placera medel i ränterelaterade överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument samt medel på konto i kreditinstitut."

Fond A är alltså Elementa som gått +28% och fond B PriorNilsson Idea som gått -18%. Kunde man förutsäga det utifrån strategin? Och ännu viktigare, kan man förutsäga hur det kommer gå nästa år?

Att lyfta ut några meningar från fondfaktabladet är givetvis en förenkling men poängen går förhoppningsvis fram ändå - det är svårt att pricka rätt hedgefond.

Skulle man ändå försöka sig på detta är kanske snarare en korg av fonder att rekommendera, låt säga 10-20 stycken.

Men då är det troligen enklare att skapa sin egen "hedge" genom att blanda in olika tillgångsslag i sin egen portfölj förutom aktier, så som guld och råvaror.

lördag 2 juli 2022

Nu har jag bara två portföljer igen


För 6-7 veckor sedan började jag flytta över det jag hade på Lysa till portföljerna på Avanza istället, framförallt pga. utvecklingen för Lysas räntedel. Avkastningen för Lysa Räntor är i skrivande stund -7,38% för i år så det känns inte så meningsfullt att ha det i sitt sparande. Och vill man inte ha räntor duger en eller ett par indexfonder lika bra som Lysa enligt mig.

Efter det var klart hade jag också kvar en liten (cirka 5% av totalt sparande) portfölj på Fondo också som enbart innehöll PLUS Allabolag Sverige Index och AuAg Precious Green vilka jag nu också har sålt.

PLUS-fonden byttes mot AMF Aktiefond Småbolag och AuAg Precious Green mot exponering i guld genom Xetra-Gold (4GLD). Jag gillar ju egentligen Precious Green och Eric Strand som förvaltar den så det satt långt inne men jag försöker att inte ta några bets på specifika branscher just nu utan investerar mer brett i indexliknande portföljer.

Utdelningsfonden är något mindre än Multi Asset-portföljen och består i dagsläget av 178 aktier och 3 ETF:er, mestadels bolag med hög och/eller stigande utdelning. Utvecklingen har hittills i år varit betydligt bättre än index, -4,00%. Om några år när trenden har vänt blir förhållandet sannolikt det motsatta, dvs breda index går +20-30% och utdelningsfonden kanske +5-10%. 

Men det är ok, den negativa känslan att ligga -30% är mycket starkare än den positiva när man ligger +30%, åtminstone för mig. Och som alla vet är ju känslor något mycket viktigt att ta hänsyn till när man investerar 😉.

Multi Asset-portföljen har gått något sämre än utdelningsfonden i år (-6,92%) vilket inte var tanken riktigt då den bara innehåller cirka 70% aktier. Fördelningen ser numera ut så här:

58% Storebrand Global All Countries 
10% AMF Aktiefond Småbolag

15% Xetra-Gold (4GLD)
10% Lyxor EX-Energy (LCTR)
6% WisdomTree Physical Silver (VZLC)
1% BITCOIN XBT

Den största delen ligger i den mycket breda globalfonden Storebrand Global All Countries (tidigare SPP Aktiefond Global) som till skillnad från många andra globalfonder även inkluderar lite tillväxtmarknader.

För att få både lite exponering mot Sverige och småbolag har jag valt AMF Aktiefond Småbolag. Den har haft det tufft i år (-37%) och kommer sannolikt ha det ett tag till.

För övriga tillgångsslag är för närvarande 15% placerat i guld, 10% i blandade råvaror, 6% i silver och 1% i bitcoin. 

Om småbolag har haft det svårt i år är det inget mot hur det gått för kryptovalutor, bitcoin är t ex -60% i år och ligger för närvarande runt 19 000 USD, en nivå många kanske inte trodde vi skulle se igen.

Jag hade tidigare Ethereum också men för att förenkla lite har jag sålt det och köpt mer bitcoin istället. Det "digitala guldet" bitcoin har visat sig inte fungera alls som just sådant i kristider utan följer mer den allmänna börsutvecklingen, med hävstång både upp och ner så jag får väl erkänna att jag är lite mer tveksam till det som investering just nu.

Historiskt har det i alla fall visat sig lönsamt att köpa bitcoin när det har kraschat (som nu) och försöka sälja av lite på topparna (jag sålde ganska mycket när kursen var 50-60 000) så för närvarande försöker jag hålla 1% bitcoin i portföljen.

fredag 24 juni 2022

178 aktier och 3 ETF:er i utdelningsfonden


Nu är det nästan en halvår sedan jag skrev om utdelningsfonden förra gången så en uppdatering är kanske på sin plats. Då bestod den av 156 aktier vilket nu har ökat till 178 stycken och dessutom 3 ETF:er.

Förra gången satte jag lite kaxigt rubriken "vilken krasch?" och det gäller väl till stor del fortfarande. Årets utveckling är -5,99% att jämföra med Stockholmsbörsens cirka -29% och en global indexfond cirka -12%.

Direktavkastningen är enligt Avanza 4,85% för aktiedelen (för ETF:erna visas tyvärr ingen data på Avanza) vilket jag tycker låter lite högt så möjligen har Avanza fel data för vissa av aktierna, det har hänt förr om man säger så.

Aktierna är förvisso mestadels sådana med hög och/eller stigande utdelning men jag har på senare tid också plockat in ett tiotal innehav som i dagsläget inte ger någon utdelning alls. I många fall har det handlat om så kallat bottenfiske och aktier som har fallit 70% eller mer.

Jag har tidigare skrivit att jag gärna skulle ta in Amazon på den här nivån men att att aktiepriset på över 2000 USD hindrade mig från att ta en för mig "liten" position. Lämpligt nog genomfördes nyligen en split 20:1 så Amazon handlas numera till mer hanterbara dryga 100 USD istället för 2000 USD. Skulle gärna se att Alphabet (Google) gör samma sak.

Förutom aktier har jag som sagt nu också tagit in 3 ETF:er också, som om 178 aktier inte skulle vara riskspridning nog...

Vngrd FTSE All-Wld Hgh Div Yld UCITS ETF USD D

XACT Norden Högutdelande

iShares Asia Pacific Dividend UCITS ETF USD (Dist)

Den första har Petrusko skrivit om flera gånger, en globalfond med inriktning på utdelning och över 1600 bolag. Dessutom bara cirka 40% viktning mot USA jämfört med vanliga indexfonders cirka 60-70% så det känns som ett bra komplement. 

XACT Norden Högutdelande är en gammal favorit som innehåller 45 nordiska bolag och var otroligt populär för några år sedan. Kan kanske få ett uppsving nu när allt fler flyr från tillväxt till värde.

Den sista ETF:en följer indexet Dow Jones Asia/Pacific Select Dividend 50 Index dvs 50 högavkastande bolag inom Asien och Stillahavsområdet, framförallt Australien, Hong Kong och Japan.

ETF:erna utgör nu cirka 15% av portföljen och det får gärna bli mer än så. Att bara ha de 3 ETF:erna ger förstås riskspridning så det räcker och blir över, men det är ju inte lika roligt. 

Nedan listas samtliga innehav, mycket nöje:

Aktier

3M Co

Abbvie Inc

Acadian Timber Corp

Aflac Inc

AGNC Investment Corp

Akelius Residential Prop. D

Algonquin Power & Utilities Corp

Alibaba Group Holding Ltd

Allianz SE

ALM Equity Pref

Altria Group Inc

Amazon.com Inc

Amcor PLC

American Shipping Company

American States Water Co

Amgen Inc

Anora Group Oyj

Antero Midstream Corp

Apple Inc

Arbor Realty Trust Inc

Archer-Daniels-Midland Co

Ares Capital Corp

AT&T Inc

Atria Oyj A

AXA SA

Axfood

Azelio

B&G Foods Inc

Babylon Holdings Ltd

Bank of Nova Scotia

BASF SE

Bayer AG

BCE Inc

Boston Pizza Royalties Income Fund

Bristol-Myers Squibb Co

Broadmark Realty Capital Inc

Cameco Corp

Campbell Soup Co

Canadian Imperial Bank of Commerce

Canadian Utilities Ltd

CapMan Oyj

Cardinal Health Inc

Carlsberg B

Castellum

Chevron Corp

Cibus Nordic Real Estate

Cisco Systems Inc

Cloetta B

Coca-Cola Co

Colgate-Palmolive Co

Community Trust Bancorp Inc

Consolidated Edison Inc

Corem Property Group Pref

Credit Agricole SA

Danske Bank

Deutsche Telekom AG

Digital Realty Trust Inc

DNB Bank

E ON SE

Electrolux B

Elisa Oyj

Enbridge Inc

Enel SpA

Ericsson B

Essity B

Europris

Exxon Mobil Corp

Federal Realty Investment Trust

Ferrari NV

Fortum Oyj

Franklin Resources Inc

freenet AG

General Mills Inc

Gibson Energy Inc

Gilead Sciences Inc

Gjensidige Forsikring

Gladstone Investment Corp

GSK plc

Handelsbanken A

Heimstaden Pref

Hennes & Mauritz B

Hewlett Packard Enterprise Co

Holmen B

Horizon Technology Finance Corp

Hufvudstaden A

Intel Corp

International Business Machines Corp

Intrum

Investor B

Iron Mountain Inc

Johnson & Johnson

JP Morgan Chase & Co

Kellogg Co

Kemira Oyj

Kimberly-Clark Corp

Kindred Group

Kinnevik B

KONE Oyj

Kopparbergs B

Kraft Heinz Co

Lazard Ltd

Leggett & Platt Inc

LTC Properties Inc

Lundbergföretagen B

M&T Bank Corp

Main Street Capital Corp

McDonald's Corp

Medical Properties Trust Inc

Meta Platforms Inc

Metro AG

Metsä Board Oyj B

Microsoft Corp

Muenchener Rueckversicherungs Gesellschaft in Muenchen AG

NAXS

Netflix Inc

Nokian Renkaat Oyj

Nordea Bank Abp

NorthWest Healthcare Properties REIT

Northwest Natural Holding Co

Novo Nordisk B

Old Republic International Corp

Omega Healthcare Investors Inc

ONEOK Inc

Orange SA

Orion Oyj A

Orkla

PepsiCo Inc

Pfizer Inc

Philip Morris International Inc

Physicians Realty Trust

Power Corporation of Canada

Procter & Gamble Co

Prudential Financial Inc

Realty Income Corp

Resurs Holding

Rogers Sugar Inc

Samhällsbyggnadsbo. i Norden B

Samhällsbyggnadsbo. i Norden D

Sampo Oyj A

Sanofi SA

SCA B

Scandinavian Tobacco Group

SEB A

Securitas B

SJW Group

Skanska B

SKF B

Stora Enso R

Storebrand

Storskogen Group B

Swedbank A

T Rowe Price Group Inc

Tele2 B

Telecom Italia Pref SpA

Telefonica Deutschland Holding AG

Telenor

Telia Company

Tietoevry

Topdanmark

TotalEnergies SE

TransAlta Renewables Inc

Tryg

Unilever PLC

Uniper SE

UPM-Kymmene Oyj

Verizon Communications Inc

Via Renewables Inc

VNV Global

Volati Pref

Volvo B

Volvo Car B

Vonovia SE

Walgreens Boots Alliance Inc

Wallenstam B

Walt Disney Co

WP Carey Inc

Yara International

Öresund

ETF:er

Vngrd FTSE All-Wld Hgh Div Yld UCITS ETF USD D

iShares Asia Pacific Dividend UCITS ETF USD (Dist)

XACT Norden Högutdelande


lördag 18 juni 2022

Coronakraschen del 2

 


Efter veckans nedgång noterade Stockholmsbörsen nytt årslägsta och är nu -28% för året. En global indexfond ligger på cirka -13%.

Försöker man titta i ett lite längre perspektiv är det kanske så att vi fortfarande befinner oss mitt i Coronakraschen. Börsen bottnade som bekant i mars 2020 och sedan följde penningpolitiska stimulanser som saknar motstycke i historien och därav också en rekordsnabb återhämtning.

Vi var många då som tyckte att återhämtningen kanske gick lite väl snabbt och att alla stimulanser borde skapa ännu större problem i framtiden, inte minst inflation. Själv satt jag ganska länge med lite extra kassa och väntade på att den riktiga kraschen skulle komma. Till slut tröttnade jag dock och tryckte in det mesta under hösten 2021 men har faktiskt haft kvar lite i år också och har fortfarande kvar en ytterst liten del. Med facit i hand skulle jag väntat ännu längre...

Men nu verkar det hur som helst som att vi "äntligen" börjar se effekterna av många års penningpolitik, inte minst under Corona. Inflationen är över 8% i USA och över 7% i Sverige. Fed smällde till med en "trippelhöjning" av räntan dvs en höjning med 0,75% och i Sverige är en höjning med 0,5% att vänta i slutet av juni.

Räntan måste ju upp för att få bukt med inflationen men frågan är hur mycket Fed kan/vågar höja? Under 2018 försökte man höja räntan  men stannade vid 2,5% efter att börsen tappat -20% på några månader. I dagsläget ligger den amerikanska styrräntan efter den senaste höjningen på 1,75%.

Nedgången börjar slå mot mina defensiva portföljer också, jag har ju flyttat över det mesta till portföljerna på Avanza (Multi Asset och Utdelningsfonden) och årets utveckling visar nu -6,7%. Inte riktigt som att se färg torka längre men väldigt långt från t ex Stockholmsbörsens utveckling.

Även om det kanske ser mörkt ut den kommande tiden är det viktigt att komma ihåg att för den som är ung och/eller har en lång sparhorisont är en nedgång något positivt(!). Behöver man inte pengarna inom 10 år och köper varje månad köper man ju billigare nu än för ett år sedan. Man kan också se det som att risken blir lägre för varje procent som börsen går ner och att det är mer riskfyllt att investera på toppen än nu.

Det låter enkelt i teorin men i praktiken ogillar jag ändå att se kontot minska med flera månadslöner på kort tid trots att jag inte tänker använda pengarna på över 10 år, därav en mer defensiv strategi.

En nyttig övning man kan göra är att räkna på hur mycket man kommer att skjuta in på börsen i framtiden. Låt säga att man i början av året hade 500 000 investerat som nu har sjunkit till 350 000 kronor. Men man månadssparar 5000 kronor i månaden och tänker fortsätta med det i 35 år.

Totalt kommer man alltså investera 5000 x 12 x 35 = 2,1 miljoner under sitt liv. I det perspektivet är  kanske nedgången på 150 000 inte så farlig. Och då har jag inte ens räknat med att man höjer sitt månadssparande någon gång under dessa 35 år...