Att det inte finns några defensiva aktier är ett uttryck man hör ibland och under veckan har min portfölj fått känna på det i praktiken. Den innehåller ju en stor del aktier inom traditionellt defensiva branscher så som läkemedel, fastighet, dagligvaror och telecom.
Den senaste veckan har det skett en så kallad sektorrotation från defensiva branscher till mer cykliska verkstadsbolag , samt bank. Det vill säga investerare säljer t ex Castellum och Novo Nordisk och köper Atlas Copco och Nordea istället.
En "defensiv" portfölj klarar sig (troligen) bättre än index vid nedgång men kan dessvärre också gå åt motsatt håll vid plötsliga uppgångar vilket är vad som har hänt nu.
Vad som ligger bakom veckans uppgång är dels ECB:s besked om ännu lägre räntor och ännu mer stimulanser och dels lite tillfälliga ljusningar i det pågående handelskriget mellan Kina och USA.
För några veckor sedan pratades det om att en recession var nära förestående men det verkar vara bortglömt nu.
På lite längre sikt tror jag dock att pendeln kommer svänga tillbaka igen och då bör min portfölj klara sig bättre än index. Låga räntor och stimulanser från centralbankerna är inget som kan pågå i all evighet och det är framförallt det som håller uppe kurserna just nu.
När index för OMXS30 var nära 1700 i april funderade jag faktiskt på att skala av lite i portföljen men gjorde det aldrig. I efterhand hade det varit ett bra tillfälle men som bekant måste man ju ha rätt två gånger om man försöker sig på att tajma marknaden - när man går ur och när man går in igen.
Att gå ur marknaden helt när det börjar bli höga värderingar och sedan gå in igen när det är lägre tror jag är dömt att misslyckas. Att se att vi är på toppen må vara enkelt men svårigheten är just att veta när man ska gå in igen.
Ska jag göra något alls blir det i så fall mer åt hållet att skala av 5-10% av huvudportföljen och istället placera det i de nystartade portföljerna som är mer passiva och dessutom innehåller en stor del guld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar