I will teach you to be rich

 

Att hitta balansen mellan sparande och spenderande är inte helt enkelt. För de flesta är väl problemet att de sparar för lite medans många på finanstwitter och ekonomibloggar snarare har motsatt problem, att man sparar för mycket.

Nu har jag läst I will teach you to be rich av Ramit Sethi som på sätt och vis tar upp det här ämnet. 

Upplägget är ett program på sex veckor, riktat till den som inte sparar alls idag utan snarare är skuldsatt och brottas med att få pengarna att räcka till, vilket är ganska långt ifrån min verklighet. Men det finns något för oss översparare också senare i boken.

Den är dessutom riktad till den amerikanska marknaden så det blir ganska mycket prat om amerikanska pensionslösningar som 401(k) och skatter, vilket man som svensk inte heller får ut så mycket av. Förutom en insikt om hur pass bra ISK faktiskt är jämfört med de lösningar som erbjuds i t ex USA. Nu skummade jag just de delarna men som jag förstod det så betalar man cirka 30% i vinstskatt oavsett kontotyp.

Det var de negativa delarna men som helhet tycker jag faktiskt att boken är riktigt bra och också skriven med ganska mycket humor vilket inte är så vanligt i den här typen av bok.

För oss som sparar för mycket(?) är den stora behållningen resonemanget om "conscious spending". I korta drag går det ut på att när du väl har satt upp ditt månadssparande är du fri att använda det som blir över till vad du vill. 

För själva månadssparandet rekommenderar Sethi cirka 10-20% av lönen. Det ska vara automatiserat och "tråkigt", dvs indexfonder eller gärna "target-date funds" vilket väl brukar kallas för generationsfond på svenska.

Det är en helt enkelt en fond som minskar aktieexponeringen (och vanligen ökar exponeringen mot räntor) ju äldre man blir. Ett exempel är fonden SPP Generation 80-tal för den som planerar pension någon gång 2045-2054.

Något Sethi också skriver mycket om är att den lösning man väljer inte behöver vara 100% perfekt, det räcker med tillräckligt bra, eller 85%. SPP:s generationsfond har t ex en avgift på 0,42% så det går att optimera genom att välja en global indexfond och en räntefond och ombalansera själv varje år och hamna på en avgift på runt 0,2% istället. Men generationsfonden är ändå tillräckligt bra och oändligt mycket bättre än att inte spara alls, eller på sparkonto.

Så när väl ett autogiro på säg 20% av lönen är på plats är det dags att börja spendera. Vilket är en mening man inte heller brukar läsa i den här typen av böcker, det är väl bättre att spara så mycket som möjligt?

Sethis inställning är lite annorlunda och han skriver mycket om att leva sitt liv "utanför kalkylbladet". 

Som extremt exempel tar han en person som spenderar 21 000 USD/år på att äta (och dricka) ute. Det kan ju låta galet men är helt ok eller till och med bra enligt Sethi. Personen ifråga har nämligen sitt sparande på 20% av lönen på plats och kan då använda det som blir över hur den vill, utan att känna skam eller skuldkänslor.

Ett mer vardagligt exempel är kanske den som köper sitt kaffe ute för 30-40 kronor per dag. Där går det ju att spara ganska mycket om man dricker det hemma istället. Men har man sitt sparande på plats, det är ett medvetet val och man verkligen uppskattar ute-kaffe så är det också helt rätt enligt Sethi.

Eller för att sammanfatta: "Spend extravagantly on things you love, and cut mercilessly on things you don’t". Personen som åt och drack ute så mycket var ju ändå inte hemma så mycket så prioriterade inte sin bostad särskilt högt t ex.

På ett sätt kan jag tycka att det skulle kännas lite befriande att ha sitt sparande helt automatiserat och på ett sätt lite tråkigt. I grunden tror jag dock att Sethi har rätt i att det går att spara för mycket och att sparande för sparandets skull inte är helt sunt. Även om det är väldigt mycket bättre än att spara för lite.

Efter att ha investerat "manuellt" i cirka 10 år tog jag i december 2021 ett litet steg till att automatisera  sparandet när jag startade ett automatiskt sparande på Lysa, cirka 1/3 av totalt månadssparande. Ambitionen är att öka automatiseringen gradvis, på Lysa eller annat sätt.