Ny portfölj med 40% guld

Som jag skrev i det senaste inlägget hade jag tankar på att skapa en portfölj till med större guldexponering. Efter lite funderande fram och tillbaka kom jag fram till en portfölj inte med 50% men väl 40% guld.

Jag passar också på att ta in några fonder som jag har funderat på att ta in huvudportföljen men som inte har passat in där riktigt, nämligen DNB Teknologi och Swedbank Robur Access Asien.

Fonden Save Earth Fund säljer jag i huvudportföljen och lägger in i den nya portföljen istället.

Portföljen kommer alltså innehålla 60% aktier med viktning mot megatrender/framtidsbranscher och 40% guld. Namnet på portföljen blir då givetvis Golden Future😀.

Fördelning:

30% SPP Global Plus A
10% DNB Teknologi
10% Swedbank Robur Access Asien
10% Save Earth Fund
40% ETFS Physical Swiss Gold (GZUR)

Den Globala indexfonden SPP Global Plus A får utgöra basen av aktiedelen och 30% av portföljen. Jag kunde ha valt t ex SPP Aktiefond Global istället som har lite lägre avgift men Plus viktning mot hållbarhet passar bra för portföljens tema. Tittar man på historiken de senaste tre åren har dessutom Plus något bättre avkastning.

Valet av teknikfond blev DNB Teknologi som har stark viktning mot de större techföretagen så som Alphabet (Google), Microsoft, Facebook och Nintendo och en fantastisk utveckling det senaste decenniet.

Save Earth Fund har jag skrivit om tidigare och det blev valet av miljöfond.

För ökad exponering mot Asien/Tillväxtmarknad väljer jag den billiga indexfonden Swedbank Robur Access Asien.

För guld finns det i princip två alternativ om man vill ha det backat av fysiskt guld (och det vill man ju), VZLD eller GZUR. Jag kör VZLD i Golden Butterfly-portföljen så nu fick det bli GZUR.

40% guld kan låta extremt och det är det kanske också om man lägger allt sitt kapital i en liknande portfölj. Det här är dock en del av mitt totala sparande och portföljen är i dagsläget cirka 1/100 av huvudportföljen.

Kommer den upp till 10% av mitt totala sparande blir totala andelen guld 4%, vid 20% blir det 8% osv.

Så nu har jag fyra portföljer där de tre senaste bara upptar någon procent var av det totala sparandet. Nu blir det troligen en paus i insättningarna till Golden Butterfly ett tag och mer fokus på denna för att få upp andelen guld.

En portfölj av portföljer?

Från 2012 och fram tills i år har jag bara haft en portfölj men har under våren startat upp en portfölj på Lysa med fördelningen 80/20 och en Golden Butterfly på Nordnet. Jag har tidigare inte riktigt förstått varför man ska ha flera portföljer men börjar nu fundera på om det inte kan vara en idé att faktiskt ha ännu fler.

Anledningen är helt enkelt börspsykologi och mental bokföring.

Låt säga att du har totalt 1 000 000 investerat och har allt i samma portfölj. Efter en dålig börsvecka har både index och din portfölj backat -5% och du möts då följaktligen av följande då du loggar in:

- 50 000

Jämför det med att ha 10(!) olika portföljer där utvecklingen skulle kunna se ut så här:

- 5 000
- 3 000
- 5 000
- 7 000
 -5 000
- 4 000
- 6 000
- 5 000
- 4 000
- 6 000

Summan blir förstås fortfarande -50 000 men kommer troligen inte upplevas som en lika stor nedgång då det är mindre belopp i varje portfölj.

Skulle jag ha så många som 10 portföljer skulle sannolikt ett flertal ha ganska låg aktieexponering och klara sig bättre vid nedgångar (och inte gå upp så mycket vid uppgångar) vilket gör effekten ännu större.

Vad ska man ha för portföljer då? I exemplet ovan har man bara ett antal olika aktieportföljer vilket som sagt inte ger så stor effekt utan störst effekt får man om blandar olika tillgångsslag så som aktier, räntor/obligationer, guld och råvaror.

För inspiration rekommenderas sidan Portfolio Charts där jag framförallt gillar dessa tre portföljer:

All Seasons/All Weather Portfolio
30% Aktier
40% Långa räntor
15% Korta räntor
7,5% Råvaror
7,5% Guld

Golden Butterfly
40% Aktier
20% Långa räntor
20% Korta räntor
20% Guld

Permanent Portfolio
25% Aktier
25% Långa räntor
25% Korta räntor
25% Guld

Samtliga är väldigt defensiva med en aktieandel på bara 25-40% så har man en lång sparhorisont bör man kanske inte lägga allt för mycket av sina pengar i dessa. Nedsidan är å andra sidan också mycket begränsad så att ha en del investerat i en av portföljerna kommer kännas bra vid nästa större börsnedgång. De går ju förstås att anpassa också och öka på aktieandelen något t ex.

Möjligheterna är oändliga när det gäller att sätta ihop olika portföljer, nedan följer några mer eller mindre genomtänkta exempel:

Megatrendsportföljen
100% Aktier/aktiefonder/ETF:er

Investera i hälsovård, digitalisering, miljö, infrastruktur osv. Se tidigare inlägg. Vill man dela upp det ytterligare kan man ha en portfölj för varje område t ex.

Utdelningsportföljen
100% Aktier/ETF:er

Den populäraste portföljen bland ekonomibloggare, investera i aktier med hög och/eller stigande utdelning. Den portfölj min egen huvudportfölj är mest lik.

Indexportföljen
100% Aktiefonder/ETF:er

Köp en eller flera olika indexfonder. Enklast görs det genom att öppna ett konto på Lysa med 100% aktier eller köpa en global indexfond så som Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Indexnära. Populärt är också att välja en blandning av globalt, Sverige/Norden och tillväxtmarknad. T ex 70% Globalt, 20% Sverige och 10% Tillväxtmarknad (det är ungefär vad man får på Lysa för övrigt).

50/50 Guld/Aktier
50% Guld
50% Aktier

Jag skrev tidigare att detta kanske inte var att rekommendera för allt sitt kapital men för en liten del, kanske 10%, så kan det vara en intressant portfölj.

Ränteportföljen
100% Räntefonder

Räntetrippel eller 100% räntor på Lysa, se tidigare inlägg.

Hedge och guldportföljen
50% Hedgefonder
50% Guld

Ännu mer extrem är 50/50 guld/aktier. Tror man inte att aktier kommer ge något kommande år kan man kanske välja några hedgefonder istället och hoppas på att de kommer ge positiv avkastning.

Lekonomiportföljen
75% Aktier
10% Preferensaktier
7,5% Räntefonder
7,5% Hedgefonder/guld/råvaror

Min egen portfölj 😀. Stark viktning mot aktier men också en viss hedge genom cirka 20% i andra tillgångsslag (jag räknar preferensaktier som till hälften aktie och till hälften obligation).

Slutsats
Jag tror inte jag kommer göra några större förändringar just nu bland mina portföljer. Jag vill öka storleken på de två passiva portföljerna så det mesta av kommande månadsinsättningar kommer gå in i dem. Eftersom jag har en del likvider i huvudportföljen blir det också eventuellt ett uttag från den och överföringen till de andra portföljerna. Blir i så fall de första uttaget någonsin.

Ska jag starta en portfölj till är det av praktiska skäl faktiskt en portfölj med 50% guld som ligger närmast till hands. En andel ETFS Physical Gold kostar nämligen närmare 1 300 kronor så för att hålla samma fördelning i min Golden Butterfly behöver jag köpa för 1 300x5 = 6 500 kronor för att öka andelen guld med 1 300 kronor. Inte helt optimalt om syftet är att köpa på sig guld.

Köpt och sålt i Juli

Även denna månad gick hela månadssparandet in i de två mindre portföljerna Lysa 80/20 och Golden Butterfly då målsättningen är att öka det passiva sparandet.

I huvudportföljen har följande hänt:

Köpt
Novo Nordisk
Xylem (ny)
Johnson & Johnson
Disney

DNB Telecom
DNB Health Care
UB Infra A (ny)
Save Earth Fund (ny)

Jag har ökat en del i Novo Nordisk när kursen dippade under 320 DKK och i Johnson & Johnson runt 130 USD. Innehavet i Johnson & Johnson har nu ökat från 1,5% till 2,5% av portföljen.

Har ökat lite i Disney trots hög kurs vilket har fungerat bra än så länge, kursen är nu ännu högre.

Jag har köpt Xylem i omgångar och det utgör nu cirka 1% av portföljen. På nuvarande kurs blir det nog inga fler köp.

De defensiva fonderna DNB Telcom och Health Care har ökats något till cirka 1% vardera av portföljen. En tredje defensiv fond, UB Infra A (som investerar i infrastruktur), har tagits in i portföljen och utgör för närvarande cirka 0,5%.

Slutligen har jag gjort några mindre köp i miljöfonden Save Earth Fund som nu utgör cirka 0,25% av portföljen. Jag bedömer risken som ganska hög i fonden så jag försöker sprida ut köpen över tid.

Sålt
Duni
SEB

Har funderat fram och tillbaka angående Duni en tid och valde till slut att sälja hela innehavet. Inget direkt fel på bolaget men värderingen är ganska hög och jag har svårt att se att det skulle gå bättre än index framöver.

När det gäller SEB tror jag hela (stor)banksektorn får det svårt kommande år. SEB är ändå den storbank som gått bäst senaste tiden så jag sålde med några procent i vinst + utdelning a 6-7%.

Jag har fortsatt lite exponering mot storbank via Investor, Industrivärden och XACT Högutdelande, det får räcka för tillfället.

Säljkandidater
Resurs
Sampo

Resurs kom som vanligt med en bra rapport och som vanligt fortsätter kursen nedåt, blir inte klok på bolaget. Nu kom förvisso nyheten att en styrelseledamot sålde stora delar av sitt innehav samma dag som rapporten men det borde inte påverka kursen så mycket, kan man tycka.

Fundamentalt ser det alltså mycket bra ut för Resurs men kursen lyfter inte och då gör pengarna kanske bättre nytta någon annan stans.

Sampo är ner närmare -9% på en vecka, till stor del pga ökad oro för sänkta utdelningar från Nordea som Sampo är storägare i och därmed också sänkt utdelning från Sampo. Sampo äger man framförallt  pga den höga utdelningen så skulle den sänkas lär kursen sjunka ännu mer och jag ser inte heller någon direkt anledning till att äga bolaget i sådana fall.

Sampo hade en fin kurstillväxt 2012-2015 men har i princip stått still sedan dess. Eftersom utdelningen är runt 6-7% har man ändå fått hyfsad avkastning men någon särskilt bra investering har det i ärlighetens namn inte varit de senaste åren.

Köpkandidater
Sampo(!)
Johnson & Johnson
Disney
Fonder...
Något nytt (svenskt) bolag?

Sampo handlas på låga nivåer nu så det kanske är ett köpläge vi ser istället? Nästa rapport som kommer 2019-08-07 kommer bli intressant.

Johnson & Johnson har sjunkit drygt -9% på en månad efter hot om stämningar och annat. Fortsätter trenden och kursen närmar sig 120 USD kommer jag köpa.

Disney vill jag öka något i så att innehavet kommer upp i cirka 2% av portföljen.

Efter försäljningen av Duni och SEB har jag ganska mycket likvider igen och en del kommer sannolikt att gå in i de fonder jag köpt senaste tiden.

Antal svenska innehav är numera bara 10 av totalt 22 aktier (och då är 4 stycken preferensaktier...) så det kanske är dags att börja leta efter ett nytt svenskt bolag, vad det nu skulle kunna vara. Att ta in ett investmentbolag till i portföljen är nog det som ligger närmast i så fall.

50% guld i portföljen?

Att ha 50% guld och 50% aktier i portföljen är inte en rekommendation man ser varje dag men det förekommer ibland från de största guldförespråkarna.

T ex rekommenderar Eric Strand det i en färsk intervju och SparGeneralen har den fördelningen i en av sina portföljer. I Spargeneralens fall är det dock en liten del av det totala sparandet och han är noga med att påpeka att det är en extrem portfölj.

Guld har historiskt presterat mycket bra under tillfälliga börsnedgångar men det är också ganska volatilt periodvis (kan svänga mycket både uppåt och neråt) vilket gör att jag är tveksam till att ha så mycket som 50% guld.

För att undersöka hur en sådan fördelning skulle ha presterat sedan 2010 har jag tittat på årsavkastningen för ETFS Physical Gold (VZLD) och för SPP Aktiefond Global A. Aktiefonden är en global indexfond med låg avgift och VZLD är en börshandlad fond (ETF) som går att handla på Nordnet. 2010 valdes som startår eftersom det är startår för VZLD.

2010:
Aktier: -0,7%
Guld: +26%
Totalt: +12,7%

2011:
Aktier: -6,2%
Guld: +11,5%
Totalt: +2,7%

2012:
Aktier: +9.3%
Guld: +0,5%
Totalt: +4,9%

2013:
Aktier: +21%
Guld: -29%
Totalt: -4%

2014:
Aktier: +26,5%
Guld: +3,5%
Totalt: +15%

2015:
Aktier: +4%
Guld: -5%
Totalt: -0,5%

2016:
Aktier: +16,1%
Guld: +29%
Totalt: +22,6%

2017:
Aktier: +11,1%
Guld: +2%
Totalt: +6,6%

2018:
Aktier:-1,6%
Guld: +3,8%
Totalt: +1,1%

2019 (YTD):
Aktier: +24,3%
Guld: +13%
Totalt: +18,7%

Genomsnitt 2010 - 2019 (YTD):
Aktier: 10,4%
Guld: 5,5%
Totalt: 8%


Slutsatser
År med negativ aktieavkastning (2010, 2011 och 2018) har det varit väldigt bra med en stor andel guld i portföljen. Alla år med positiv aktieavkastning förutom 2016 har det däremot dragit ner totalavkastningen ganska rejält.

Väljer man en portfölj med 50% guld bör man med andra ord ha en väldigt stark tro på att kommande börsår ger svag eller negativ avkastning.

I huvudportföljen har jag just nu ingen exponering mot guld alls då det saknas bra alternativ på Avanza. Om AuAg Fonder blir så bra som jag hoppas när det lanseras i höst/vinter har jag gärna cirka 5% guld i huvudportföljen.

I väntan på det har jag nyligen startat en Golden Butterfly på Nordnet, dvs 20% guld. Den portföljen är dock mycket liten i dagsläget.

Välj din risknivå

Att bestämma vilken risknivå man vill ha tycker jag är något av de viktigaste när det gäller investeringar. Med risknivå menas i det här fallet helt enkelt hur många procent av portföljen man vill ha exponerat mot aktier. Jag tror ganska många har 100% aktieexponering utan att tänka särskilt mycket på det.

Det kan man väl ha om man har en liten summa investerad och/eller det är mycket lång tid kvar tills man tänker använda pengarna. Och om man psykiskt klarar av en nedgång på 50 procent.

I annat fall tycker jag inte man bör vara 100% investerad i aktier.

Nu snubblade jag över en intressant artikel på Financial Samurai (FS) där man ger fem olika förslag med hänsyn tagen till ålder och risknivå.

I exemplen använder man bonds (obligationer/räntor) men det skulle väl lika gärna kunna vara en blandning av obligationer och t ex guld, råvaror och kanske hedgefonder med låg risk. Poängen är att det inte är aktier.

Alla bilder nedan kommer alltså från FS.

Conventional Model

En klassisk rekommendation är att ha sin ålder i räntor vilket man har i den här modellen. En väldigt defensiv strategi så kanske något för den med en negativ marknadssyn. Jag tycker den blir intressant först runt 60 års ålder, innan dess är det för låg exponering mot aktier. Varför bara ha 70% aktier när man är 30 t ex och kanske ska spara 30-40 år till?

New Life Model

I den här modellen har man tagit hänsyn till att vi lever allt längre och därför ökat på aktieexponeringen. Det här är den modell som bäst stämmer överens med min syn på risk, särskilt fram till 60 års ålder. Jag är närmare 40 än 35 och strävar efter att ha ungefär 80% aktieexponering.

Survival

Här är man osäker på om aktiemarknaden kommer ge särskilt bra avkastning i framtiden och minskar ner aktieexponeringen till 50% redan vid 35 års ålder och låter den sen vara så enda till 75 års ålder.

Nothing To Lose

Här har man istället en väldigt positiv marknadssyn och tror att aktier fortsatt kommer vara en fantastisk investering. 100% exponering fram till 50 års ålder och sedan något minskande.

Financial Samurai Model

FS egen modell. Här har man bland annat räknat med att aktier i framtiden kommer avkasta cirka 5-7% (mot historiskt 8-10%) och obligationer -5%(!) till +4% (mot historiskt 4-7%) och därför ökat aktieexponeringen jämför med t ex conventional model. Omöjligt att säga om det är de avkastningarna vi kan förvänta oss i framtiden förstås men som tur är finns det annat än aktier och räntor att investera i.

Sammanfattning och en egen modell
En av få saker modellerna har gemensamt är att de rekommenderar 100% aktier upp till 25-30 års ålder. Låter rimligt, dels har man lång tid kvar att spara och normalt inte heller någon större summa investerad.

Med ökande ålder har man både kortare tid kvar att spara och större kapital.

Skulle jag vara tvungen att välja en modell skulle jag välja New Life Model. Dock tycker jag risken blir för hög från 60 års ålder så jag tänker mig helt enkelt en kombination av New Life och Conventional Model:

0-25: 100%
30: 90%
35: 85%
40: 80%
45: 75%
50: 70%
55: 65%
60: 40%
65: 35%
70: 30%
75: 25%

Nåt sånt. När man är 60 år passar det alltså bra att lägga alla pengar i en Golden Butterfly och först vid 75 år i en Permanent Portfolio 😏.

Trinelån #14

I december 2018 började jag investera i Trine. Från början var ambitionen att sätta en liten summa i varje nytt lån som dök upp på Trine men efterhand har jag landat i 50-100 euro i ett lån per månad. Totalt är det hittills cirka 1400 euro utspritt över 14 lån och 9 olika företag.

I tidigare inlägg har jag skrivit mer om investeringar i Trine och vilka risker som finns.

Den senaste investeringen blev 100 euro till Kazang i Zambia. Räntan är 6,5% över 3 år. Ränta och återbetalningar från tidigare lån har börjat komma igång på allvar så det fanns redan 36 euro på kontot att använda för återinvestering.

Kommande månader beräknas det komma in cirka 20-50 euro varje månad:

I skrivande stund finns det fyra olika lån att investera i hos Trine. Räntan återspeglar vanligen risken i lånet och varierar i detta fall mellan 5% och 8%. Jag väljer sällan de med högst risk/ränta utan valde i det här fallet ett av de med något lägre ränta men med ett bra track record när det gäller att betala tillbaka lånen.

Det lån till Kingo som har 8% ränta har också högst risk då det är ett så kallat "bridge loan" dvs Kingo är beroende av annan finansiering för att kunna betala tillbaka lånet.

Vill du själv testa att investera i Trine kan du använda följande länk så får både du och jag 10 euro att investera för. Minsta investering är 25 euro.

Alternativ till sparkonto

Att spara på lång sikt (över 10 år) är enkelt, man kan i princip ha 100% aktier i portföljen om man klarar av de stora svängningarna i värde det innebär.

Att spara på kortare sikt, kanske 3 år för att t ex köpa bil eller bostad är desto svårare.

Aktier går förstås bort på så kort sikt. Guld har jag gärna i portföljen men då som en hedge/försäkring mot aktiemarknaden. Även guldpriset kan svänga ganska kraftigt på kort sikt så det går också bort.

Preferensaktier har lägre risk än aktier och är också något jag gärna har i portföljen men även här kan kursen svänga ganska mycket på kort sikt.

Vad som återstår då är sparkonto med eller utan inlåsning, räntefonder och eventuellt hedgefonder.

Sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti
I skrivande stund kan man som mest få 0,95% på ett konto med fria uttag och insättningsgaranti, t ex hos Nordax. Eftersom man av någon anledning betalar skatt på räntan i Sverige och får göra avdrag för att låna blir den verkliga avkastningen 0,95x0,7 = 0,665% eller 665 kronor per 100 000.

Det tar fem minuter att skapa ett konto på en nischbank med bankid och väljer man ett med insättningsgaranti är det lika säkert som ett konto på en av storbankerna. Jag skulle tom säga att det är säkrare eftersom staten sannolikt skulle få problem med att ersätta alla kontoinnehavare om en av storbankerna gick omkull. På de fyra storbankerna finns i dagsläget nämligen över 1200 miljarder placerat till nollränta!

Sparkonto med fast ränta (3 år)
Det sparkonto med insättningsgaranti som för tillfället ger bäst ränta om man kan tänka sig att låsa pengarna i 3 år finns hos HoistSpar och ger 2% dvs 1,4% efter skatt. Det kan låta attraktivt med dubbelt så hög ränta som det bästa sparkontot med fria uttag men man får då tänka på att man inte kan röra pengar på 3 år utan straffavgifter.

Man har också osäkerheten i att det kan dyka upp bättre alternativ under de 3 år pengarna är låsta. Det är förstås omöjligt att veta men jag tror (tyvärr) inte vi kommer få se sparkonton med fria uttag och 2% ränta de närmaste tre åren.

Räntetrippel
Nu till det roliga, alternativ till sparkonto! Jag är osäker på vem som myntade begreppet men Claes Hemberg skrev i alla fall ibland om det under sin tid som sparekonom på Avanza. Det innebär helt enkelt att man väljer ut tre räntefonder med lite olika risknivå och placerar pengarna där istället för på sparkonto. Till exempel:

Spiltan Räntefond Sverige
IKC Avkastingsfond
Spiltan Högräntefond

Spiltan Räntefond Sverige har lägst risk och lägst förväntad avkastning, cirka 1,5% per år. De andra två har lite högre risk men också en förväntad avkastning på cirka 3% per år om man tittar på hur de har presterat historiskt.

Räntetrippel på steroider
Vill man ta det ett steg till kan man lägga till en hedgefond med låg risk, t ex Atlant Opportunity. Jag gör en försiktig bedömning om cirka 3% avkastning per år här också. Portföljen skulle då kunna se ut så här:

25% Spiltan Räntefond Sverige
25% IKC Avkastingsfond
25% Spiltan Högräntefond
25% Atlant Opportunity

Förväntad avkastning är cirka 3% per år.

Risken är låg men inte obefintlig, det finns förstås en liten risk att man efter tre år får tillbaka ett lägre belopp än det man har satt in. Med det sagt så sjönk räntefonderna med mellan -0,2% och -0,4% och hedgefonden betedde sig faktiskt precis som man vill att en hedgefond ska göra och steg +0,7% under höstens globala aktienedgång på -15%:

Lysa 100% räntor
Vill man inte själv välja ut räntefonder och eventuellt hedgefonder kan man skapa ett konto på lysa och ställa in fördelning på 100% räntor. Man får då ett knippe olika räntefonder som lysa har valt ut och behöver sen inte göra något mer. Avkastningen för räntorna är hittills i år drygt 3%.

Sammanfattning
Hur stor skillnad gör det då egentligen mellan sparkonto och en avkastning på 3% under 3 år? Med 100 000 på kontot får vi följande siffror:

Sparkonto 0,95% (0,665%): 101 963
Sparkonto 3 år 2% (1,4%): 104 259
Räntefonder/Lysa 3% (inklusive avgift för ISK): 107 723

Om man tycker det är stor eller liten skillnad mellan alternativen och om det är värt risken är upp till var och en att avgöra. Det går förstås att dela upp sparandet mellan de tre alternativen också. Spontant tycker jag faktiskt att mittenalternativet ser attraktivt ut, om man är helt säker på att man kan undvara pengarna i tre år.

Mitt byta-bil-konto har jag för närvarande på just Nordax eftersom jag inte vet om bytet blir av om 1 eller 5 år. Nästa målsparande jag startar blir sannolikt en kombination av alternativen ovan.